När Tjockalocka kom till stan

Och just det ja.
Hur hamnade jag här, egentligen?

Slump. Eller kanske inte. Vad vet man.
Det började när vi i slutet av år 1998 planerade vår flytt till Stockholm och lade vi ut vår fina tvåa på Fredsgatan i Lund på bytesannons. Den som nappade var en juridikstuderande som ville plugga en termin i Lund. Hon hade en etta högst upp på Skeppargatan 77. Så blev det. En råkall, mörk januaridag kom jag med tåget till Stockholm, bytte till T-bana, röd linje mot Mörby C, hoppade av vid Stadion och hade inte en susning om vilken uppgång som ledde hem.

Vi bodde på Skeppargatan i fyra månader och det måste ha satt spår, trots att jag under denna tid mådde riktigt risigt, ville flytta hem och längtade efter Skåne så att hjärtat värke. För efter sedermera tre månader på Kungsholmen, två månader i Sibirien och fyra år på Norrmalm, så valde vi, när vi slutligen gav oss in på bostadsmarknaden, att köpa en tvåa på parallellgatan till den där vi begynte vårt äventyr.

Så var det och nu får vi, som framgått, svår ångest och andnöd när vi tvingas snudda vid tanken att inte kunna bo kvar just här, för evigt.