söndag 22 mars 2015

Resfeber

Efter chockerna kommer resfebern.

Det killar i min hals. Inte bra. Med tanke på att 2/4 i familjen legat däckade i flunsan hela veckan.

Jag googlar "short transit Zaventem" och får upp resenärsreviews som "räkna med minst tre timmar!" och "galna köer till passkontrollen, tog 1,5h".
Okej, så vi har 60 min förutsatt att planet är i tid då.

Alltså. Nu är jag SVIN-NERVÖS. Har dessutom PMS. Går därför runt som en kombo av äggsjuk höna och superirriterad bitch.

Denna resa ett liv.

lördag 21 mars 2015

Epic fail

När man på lunchen får höra, bara sådär lite apropå, att piloterna på Lufthansa strejkar.

Och att man då, sådär lite nonchalant, surfar in på Aftonbladet och kollar läget. För det kan väl ändå inte...

Och den initiala paniken när vår longhaul-flight visade sig vara inställd. Men fortfarande trygg i att stabila Lufthansa väl fixar det och bokar om oss. Väl?

Skräcken, is-paniken när Expedia meddelade att dom inte kunde göra något annat än att lösa in våra biljetter. "Ni får pengarna tillbaka". OCH VAD SKA VI GÖRA MED DOM NÄR DEN HÄR RESAN VARIT BOKAD OCH PLANERAD SEN ETT HALVÅR OCH SONEN LÄNGTAT SÖNDER SIG EFTER SIN BÄSTIS??

För vi köpte ju superbilliga biljetter eftersom vi var ute i så god tid. Och nu kostar alla nya biljetter fyra gånger så mycket?

Timmar i telefonkö till tyska callcentret på Lufthansa. Tårar, ilska, sorg, frustration. Det kan omöjligt INTE INTE bli av?!?

Koll på nya plåtar, kassa tider, mycket dyrare. Samtal till vännerna i USA som blev förtvivlade dom också. Samtal till försäkringsbolaget och kortbolaget som inte ersätter ett skit pga strejk räknas som force majeur.

Ett sista halmstrå tillbaka till resebyrån. Nu hade dom plötsligt fått tillåtelse att boka om oss, men bara på en lång lång rundresa med fyra stopp. 48 timmar försenade.

Så det är vad vi gör nu. Laddar om för en lång bisarr resa Stockholm-Zürich (övernattning)-Bryssel-Chicago-Denver.

Hoppas nu att detta inledande epic fail förvandlas till en epic success.

onsdag 18 mars 2015

Semestermode

Solsken och sanddamm. Vad är det om inte tecken på vår?
När man ryser lite av kall vårluft men vänder ansiktet mot värmen i solen.

På torsdag ska det vara 12 grader och strålande.
På fredag blir det 2 grader och snöblandat regn.

På lördag morgon lyfter vi västerut, flyger Frankfurt - Denver och landar enligt uppgift i ett Colorado som är vårvackert och krispigt. Därifrån till solig skidåkning i Klippiga bergens puder! Sen inrikes till L.A och enligt uppgift ekvatorvarma stränder. Lite beachhäng, lite rollercoasters, lite flärd.

Gud vad härligt!! Och när vi sen kommer hem igen i början/mitten av april så är det förhoppningsvis inga bakslag kvar utan fullständig vår här hemma.

 

torsdag 5 mars 2015

Cirka allt

Allt hopp, allt liv i min blåvitbleka lekamen verkar ha ett direkt korrelerat samband med solens instrålning och mängden slaskigt grus på gatorna.

I slutet av hösten tror man att man ska klara det. Ta sig igenom. Det löser sig.
Kan inte vara så farligt. Lite mörker och kyla herregud. Har väl ingen dött av.

Så vips. Är man nere på botten. Som ett skrap ligger man där. Meningslösheten sköljer över en. Ska det vara såhär? Livet? Mörker. Frusenhet i märg och ben. Snuva. Nackspärr. Influensa. Inget ljus i sikte.

Så en dag spricker det upp.

"Jag vaknar av att en vårvind vänder bladen.
Solen står som ett rakblad på fasaden,
mitt emot mitt öppna fönster
och ingen annan syns till.
Tänk dej, stå i pyjamasen och se
kalla, kalla kristaller smält, smält ner.
För solen lyser utanför
och skuggor målar mönster
och vintern dör."

Och banalt nog är det som att livet återvänder. Det finns hopp om att kunna skratta - och mena det 
- igen.

onsdag 4 mars 2015

Får det vara ett litet glas sherry..?

Mitt livs första styrelsemöte.
Invald i den innersta kretsen därtill.
Förmöte före styrelsemötet, stängda dörrar. Trerätters lunch.

OCH ETT LITET GLAS SHERRY.

Ett litet glas sherry alltså.
"Ty så påbjuder historien. Vi har alltid inlett utskottslunchen med ett litet glas sherry."

Det är så fantastiskt alltihop.

söndag 1 mars 2015

Från slott till koja

Skönt lördagsfikahäng med vänner på Hedenlunda Slott. Ännu ett slott i Sörmland, 15 min från oss, med fantastiska salonger och salar. Sen hem till vår lilla sportstugekoja igen.