måndag 22 december 2014

Jul 2014

Direkt från Karlaplans djupa skogar. Piff & Puffs hem.



måndag 15 december 2014

Hallonkola

Well, what do you know.

Julen är här. Osv. Klippetiklapparna är inte införskaffade och jag hamnar - som vanligt - i ett konsumtionsångestträsk.

Förutom den folkskräck jag utvecklat med åren. Alla dessa människor, all denna konsumtion. Gah.

Men ety min käre make har drabbats av Ernst-spöket så bars det hem ett styck tremetersgran från Karlaplans granskog igår, den står nu gigantisk och svajar betänkligt i hörnet i vardagsrummet. Dricker liter med vatten om dan.

Och så  - igen - vädret. Har dragit mig i flera timmar nu för att gå ut ett ärende. Den blöta blåskylan och det begynnande mörkret gör mig inte sugnare.

Hallonkola. Det gjorde vi igår. Det är bra skit.

torsdag 27 november 2014

Nä. November.

Alla dessa goda intentioner.
Det kändes ju så bra.
Oktober där, med höstlöv och sol.
Man hade ändå koll på läget.

Sen. November. Glömskan av vad mörker halv tre till åtta gör med en människa. Tröttma. Stress. Julångest. Känslan av ett alltmer sluttande plan. Existensiell ångest.

Nä. November. Go away.

fredag 14 november 2014

måndag 10 november 2014

Några av mina små favoritrum i staden

Jag har små begränsade fysiska rum av varande favoritmarkerade i mitt sinne.

Hörnet Jungfrugatan/Tyskbagargatan. Precis där man korsar vägen.
Norra gathörnet vid Karlavägen/Skeppargatan, med Karla Frukt i synvinkeln.
Mitt i Karlavägsallén innan en södersväng ner på Nybrogatan, vid CityEl.

Är några. Där vill jag dröja mig kvar. Bo i något av fönstren med tunn fördragen gardin.
 

Fläckig

Hur kan det vara. Att ena fotens nersättning i asfalten. Stänker upp tiotusen leriga fläckar av erfarenhet på min vad.
Och på den andra. Ingenting alls.
Min kollega sa. Du vinklar den högra foten en aningens mer utåt. När du går.
 

söndag 9 november 2014

I evighet, amen

I arton år har vi hållit våra topphemliga möten, någonstans i Sverige/Europa. I arton år. Glädje, sorg, skratt och sjukt mycket skumpa. En ynnest att tillhöra detta sällskap. En ynnest, I tell you.



torsdag 6 november 2014

Garnändar

Garnändar, jag repar upp. Upprepar.
Snöblandat regn kyler smalbenen.
Kryssande mellan pölar, varv läggs till varv.
Jag ger min romska vän vid Konsum en tjuga, en stor chokladkaka och ett ärligt samtal.
Imorgon får hon min mössa.

måndag 3 november 2014

Dagarna

Livet landet ledighet längtan.

Dagarna som silar in som dåligt filtrerat ljus. Kvällarna som kastar sig över en som ett överraskande överfall.

Ett begär i eld över ett racerbilsgrönt kök med mässingsgrepp.


fredag 24 oktober 2014

Bergochdalkarneval

Hette en gång en Lundakarneval där jag var högst delaktig. Jag var nämligen utklädd till sprängladdning. (Gissa kopplingen osv...)

Lite som denna veckan varit. Flow. No flow. Go. No go.
Och så en sprängladdning på det.

Ibland är det väldigt befriande att sätta tydliga gränser. Det var nog en av de bästa lärdomarna från min terapi. Jag kan inte förändra eller alltid ens påverka andra, men jag kan påverka hur andra påverkar mig genom att sätta en skarp gräns runt mig själv.

Nu är jag iallafall på flow-sidan igen. Vilket snabbt kan ändras då jag är gräsänka with kids i helgen (herr C tar sin virkade fluga, pipa och anktuta och drar på Den Årliga Jakten).

Mest av allt vill vi bara sova. Åtminstone Sötot och jag. Sonot vill mest bara spela och hänga med kompisar.

 

tisdag 21 oktober 2014

Fatlover

Hur det går med min LCHF?
Jo tackar som frågar. UTMÄRKT.

Yrseln och illamåendet är borta.
Och jag får uppfinna!

Gör pasta av färskost och fiberhusk, bröd av ägg och keso, ris av blomkål och godis av knaprigt kakaoböneskal.

Nä men seriöst så funkar det skitbra. Barnen dras med av bara farten i min sockerjakt och mumsar i sig mina experiment med 90%-ig choklad och oraffinerat kokosfett.

Har iallafall tappat sommarkilona och tycker generellt att det känns sundare att ersätta socker och stärkelse med fetare (naturligt fet) mat. Småätandet försvinner. Märks även på barnen, som nu äter turkisk yoghurt med hallon och (sockerfri) nötcrunch till frulle istället för "filåflingor".
"Rena efterrätten!" sa dottern om frukosten häromdan.

Negget är att jag tycker jag orkar mindre vg träning (inbillning?). Det sägs att det tar ca 3 månader innan kroppen fattar att den kan omvandla annat än snabba kolhydrater till energi.

Tänker att jag snart går över till mer liberal lchf, som knappt märks om man inte vet.

Nä! Nu hem och blanda till ett kesobröd!

Hampahandske

Så jag har ett sår på benet.
Var det kommer ifrån? JO DET SKA JAG TALA OM.

En turkisk man i bar överkropp och väldigt små badbyxor skrubbade sönder huden med sin vassa hampahandske. Så sant som det är sagt.

(Faktiskt en helt fantastisk upplevelse på en parkeringsplats i Upplands Väsby)

För detaljer kontakta undertecknad.

Shitloads

Så jag funderar på att starta en blogg.
En Kenza-blogg. En sån blogg som drar in 200 000 i månaden. Ja?

Alltså - hur händer det ens? Hur går det till? Förklara steg för steg för jag fattar inte.
Hur får man 55 miljoner läsare? Vad skriver man då?

Antingen det, eller börja koka metamfetamin.

(Höst=TV-serier=Breaking Bad. Om nån blev orolig.)

 

måndag 13 oktober 2014

Kollegor kollegor kollegor ❤️

Jag var ju lite orolig för det sociala när jag bytte jobb.
Precis som jag var gången innan dess. Och gången innan dess.
(Den enda gången jag inte varit det var efter min allra första katastrofanställning i bygg-grop bland gubbmän med Cats-affischer på väggarna, well)

Tänk om det bara är trista seriösa människor. Ingen med min humor. Folk som inte vill hitta på nåt. Jag som har mina bundsförvanter. What if... osv.

Men så wow liksom. Bästa nånsin. Sitter man plötsligt där med tolv coola, smarta, roliga kvinnor på härlig dammiddag ute i spenaten!




söndag 12 oktober 2014

Food tour Söder!

Fortsätter njuta av fin vänskap och fina presanger som varar länge.
Idag dax för en fantastisk matvandring på Söder, åtta restauranger och en chili- och insektsbutik.
















torsdag 9 oktober 2014

Sent ska syndaren vakna (LCHF)

Jo alltså jag har börjat köra LCHF. Sen en vecka tillbaka.
Det började med mer veggo. Blev sen lite mer raw. Och det här med gluten är ju inte så bra, så då experimenterade jag med andra mjölsorter. Köpte chia för att äta nyttigare frukostar.
Och vips stod det klart för mig att jag borde testa LCHF eftersom det är ganska logiskt.

Sommarens öl, grill och brist på löprundor har nämligen satt hemliga spår som gör att jag exempelvis inte kan knäppa kostymbyxorna utan alltid går i klänning nuförtiden (vilket är väldigt trevligt, MEN osv)

Så nu kör vi på det ett tag! Lite läskigt att plötsligt överge det inlärda fettnojjan och götta ner sig i hur-mycket-vitlökssmör-en-vill på biffen. Roligt att testa att BAKA helt utan mjöl. Och få fram nåt slags bröd som faktiskt funkar helt ok. Skönt att helt skippa socker, och bli obehagligt medveten om hur socker finns i ALLT. Intressant att tvingas tänka nytt. Blomkålsmos istället för potatismos. Kålrabbipommes istället för vanliga.

Nån som testat? Reaktioner?

Efter en vecka känns det... jag har haft lite huvudvärk, känt mig lite mysko, men i övrigt bra. Aldrig hungrig, väldigt osugen på söta saker, håller mättnad längre.

När jag fyller femtio...

Då ska jag åka Orientexpressen!

http://www.belmond.com/venice-simplon-orient-express/

Venice Simplon-Orient-Express train

måndag 29 september 2014

❤️

Att vara åtta år och få använda lite läppglans. Alltså detta fina barn.❤️




Och nu.

Dagens beställning på Adlibris:

"Mera vego : Mat för hela familjen"

"Friendly food : "Mat utan gluten, socker och mjölk"

Jodås'atte.

Bröllopsdagsmenyn


Alltså att ha bröllopsdag på en söndag äger. Så fantastiskt att gå ut och äta en brakmiddag en söndagseftermiddag! Först drack vi skumpa (vår bästa, egenimporterade, hemliga) och åt rostade mandlar (också egenimporterade, nån går igång på sånt). Sen promenerade vi några kvarter till favvostället Broms (fördel stan) och åt följande:


Barnen valde stor charcuteriebricka till förrätt - bresaola, fänkålssalami, prosciutto, kronärtskockor, oliver, parmesan...

Vi tog ostron toppade med en granité på äpple och blekselleri samt friterad schallottenlök. Ett glas champagne.

Dottern tog moules español (med friterad chorizo och härligt kryddig sås) som hon glufsade i sig med behag.

Jag tog konfiterad marulk med bacon, karljohan och rödvinssky samt rotselleripuré.

Sonen tog en japansk (vad annars?) Chirashi med lax, biff, avocado, koriander och kimchi.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Herr C tog grillad hel vårkyckling från rôtisseriet med tryffelcrème och tomatsallad.

Jag tog kanel- och sockerrullade churros med äppelkompott, chokladcrème och kardemummaglass med sockerrostade nötter (alltså jag dog nästan där så gott...)
Barnen valde såklart crème brûlée...


fredag 26 september 2014

Que pasa?

Vad har hänt senaste veckan?

Fäktningscup i Bromma
Bisarr FB-diskussion med gamla klasskompisar som visar sig vara (som om jag vore förvånad)
halv-SD och hel-antifeminister
Landet
Miserabel måndag med kli i halsen och jobbig telefonövning på jobbet
Total tisdagskollaps där alla ansiktshål var igentäppta/röda/slemfyllda
Mördarförkylningsvirus i två dygn
Uppvaknande en fredagsmorgon
På med kostymen och klackskorna
Helg på landet och bröllopsdag (den 12:e!) på söndag

torsdag 11 september 2014

Denna dagen ett liv

Möte med stort svenskt företag om exportfrågor

Lunch med politisk diskussion

Presentfika med flugsvampslampa

Hjärnröntgen

Vinprovning

Fria fyrans förfäran

Denna abrupta övergång från trygga trean till fria fyran orsakar både mig och andra förvirrade föräldrar en hel del frustration. Jag är både mitt i det, en del av det, och samtidigt svävandes lite ovan. Betraktar det hela med fascination.

Lärarna är nämligen kolugna. Föräldrarna halvt hysteriska.
Eleverna... not so much.

Från fullständig rapportering medelst nyhetsbrev om exakt vad som händer kommande vecka från både skola och fritids så är det numera null. Barnen ska växa in i att ta det ansvaret själva. Notera läxor i läxboken, minnas muntlig information.

Och visst: Plötsligt har man ett ganska självständigt barn som tar sig till och från skolan själv, åker tunnelbana till sin träning, håller koll på tiden och läxorna (mmm...) och på det stora hela liksom klarar sig.

Jag vet att jag måste jobba på mitt kontrollbehov. Och det är det nog många som kämpar med just nu.

onsdag 10 september 2014

Man vet att man har stora barn när...

...man får hjärtat i halsgropen pga sms från skolan av följande slag:

"Ert barn har kommit försent till lektion idag. Har ni frågor, kontakta frånvaroadministratör NN@stockholm.se"

Stackars små fjärdepluttare. Som, förutom att dom knappt når upp till sina skåp i korridoren, inte heller - som på vår tid - kan följa en aggressiv inringningssignal  efter rast och fem minuter innan lektionen börjar, utan måste kolla klockan själva.

Två tredjedelar av klassen hade varit fem minuter sena till bildlektion efter lunchrast.
Mina nerver.

tisdag 9 september 2014

Dessa jävla könsroller II

"Därför hatar jag fotboll
Jag kan ingenting om fotboll. Trots att rubriken till den här krönikan antyder det, så hatar jag inte ens sporten. Det skulle ju betyda att jag hyser några slags känslor för den, och det gör jag inte. Jag är mer tom. Jag får ungefär samma sensationer av att kolla på en fotbollsmatch som en psykopat får av att iaktta mellanmänskliga relationer. Om Sverige någon gång skulle hamna i EM-final och matchen avgjordes på straffar skulle jag antagligen att titta, men helt känslokall, som Dexter Morgan med en vinkelslip i handen och en seriemördare noggrant inslagen i plastfolie framför sig. När alla andra lutar sig fram i tv-soffan och skriker av glädje kommer jag kanske, för ett ögonblick, se glad ut.

Men bara för att ni andra gör så roliga miner.

Precis som Dexter är jag också medveten om att det är mig det är fel på, inte dig. Jag saknar något, en liten bit i hjärnan som förhindrar mig att känna spänningen, gemenskapen och lyckan i att kollektivt idealisera ett övervuxet sällskapsspel."
Jonas Cramby, krönikör i Café

Förutom att jag så totalt känner som Cramby som vill jag säga en sak: Jag hatar inte heller fotboll. Jag bara tycker det är så SJUKT TRÅKIGT att denna bollsport så totalt dominerar över all annan aktivitet och är typ DET ENDA ALLENA SALIGGÖRANDE ALTERNATIVET för pojkar i åldern 6-16. Det är så tråkigt och det så är stereotypt.

Jag satt på dans igår. Min dotter och hennes klasskompis (pojke) har i ett halvår sett fram emot att få börja på pardans. Vi snackar fantastiska saker som rumba, chacha, paso doble, quickstep och tango. Kanske världens roligaste, mest effektiva och fantastiska sport! När jag lämnade dom kikade jag in i träningslokalen. Förutom dotterns kompis så var det en, EN!, enda kille till. Och fjorton flickor.
Efter dansen kom båda ut, rosiga, rusiga, fulla av medryckande musik (första dansen var en chacha) och glädje (och hade nog inte ens noterat denna snedfördelning.
Var är pojkarna? Förmodligen på en lerig grusplan i västerort. Tjugotvå pojkar sparkar i gruset och jagar en boll. Det är inget FEL i det. Fotboll är jättebra. OCKSÅ.

Dessa jävla könsroller. Så många barn av diverse kön som missar så mycket roligt och så många möjligheter (och då menar jag inte bara dans). Även mina egna.

Hur gör man?!

måndag 8 september 2014

Dessa jävla könsroller

Återkommer i ämnet.
Är på pardans nu, med två killar och fjorton tjejer.

fredag 5 september 2014

Våra Bxl-vänners exbarnflicka

Eller: With a little help from our friends.

Man outar att man bokat resa till USA och vips ligger en kompis kompis barnflickas morfars best-of-lista i inboxen. Facebook är fantastiskt!



USA

Jamen dåså kameleoso!

Igår fick vi äntligen ändan ur efter mycken vånda och knapptryckningar och bokade resa till USA till påsken 2015. Vadan detta?
Jo, dels har vi vänner som flyttade till USA och en lite ovanlig delstat alldeles nyligen och som vi vill passa på att hälsa på när dom är där, dels har vi båda haft ett starkt USA-sug senaste åren, och dels så hittade vi slutligen prisvärda biljetter (allt blir ju väldigt dyrt när man ska resa fyra personer) och slutligen tänkte vi passa på att hälsa på mina sedan femtio år emigrerade släktingar.
Vi satsar på C:

COLORADO!
CALIFORNIEN!

That's the plan and the shit. Förhoppningsvis kan vi då både åka skidor i typ Aspen och ligga vid poolen i Long Beach. Så himla kul!
Intressant när vi i bokningsruset droppade nyheten för barnen - som trodde vi skulle åka IDAAAG - och blev grymt besvikna när dom insåg att det är först om ett halvår...

Otroligt kul att se fram emot och kunna ägna timmar åt USA-surfande på kvällarna... Wiii!

torsdag 4 september 2014

Stockholm i mitt hjärta

I stan kan man åka båt till sitt möte. Fantastiskt!






onsdag 3 september 2014

Bara en liten liten nyansskillnad

Älskar att jobba på ett ställe som på avdelningsmiddagen efter konferensen har inställningen: "Nu ska vi få höra lite om alla goda viner vi ska få till maten!" istället för "Ett glas vin är det som gäller, och det är husets röda".


måndag 1 september 2014

Friskt humör!

Dagar när man är på genuint gott humör.
Kanske beror det på pillren jag slutat äta, kanske är det vädret, kanske är det den allmänna stämningen.

Vad jag iallafall kan konstatera är att det var ett GENIDRAG (genidrag I tell you!) av mig att önska mig "roliga-saker-att-göra-tillsammans-med-givaren/na" i fyrtioårspresent. Så sjukt mycket kul saker jag ska göra i höst! (Och har gjort i somras). På tapeten just nu: Matvandring på Söder, Italiensk vinprovning i Vasastan och Orientalisk Hamam-dag i Upplands Väsby! Som NÅN ANNAN bokar och fixar och följer med på. Wii!

Och så peppen på att vi är överens om att ÅKA TILL USA i vår!! Nu ska vi bara återfinna dom där sjukt billiga biljetterna som fanns i torsdags (och som var själva orsaken till att vi fattade beslutet och meddelade våra vänner...) men som nu är slut och allt är typ tio lök dyrare. :-) Ett litet smolk bara.

Tja, och som om det inte vore nog (slå mig) så  är jag på konferens på ett litet slott idag och imorgon.

Hej!

söndag 31 augusti 2014

lördag 30 augusti 2014

Omväxlingen som sagt

Två helger i stan och jag njuter av helgen på landet!
Loppis, marknad och svampletning som resulterade i en kasse Karljohan som sauterades med smör, lök och vitlök. Hög luft, sol och spegelblank sjö.
Och den här hösten alltså! Fantastic och fantastic to be!

Nu har jag precis fått ett turkiskt ångbad med finfint sällskap att se fram emot!

fredag 29 augusti 2014

Lobbyist javisst

Det finns viss påverkan och vissa påtryckningar på sina barn man är mer nöjd med än andra. Att försaka lerig, iskall och rätt usel (för sonens del) fotboll för classy inomhusfäktning i tjusiga vita tights med svincool värja och sjukt snygga moves är en sådan.

Dansen en annan. Efter första lektionen spelas nu Adam Tensta på fredagsmyset och testas ännu coolare moves. Och plötsligt är det legitimt för tioåringen att moondanca.

Och på måndag börjar pardansen. Dotra och hennes sjukt modige och prestigelöse klassis börjar dansa tango och rumba och quickstep och min inre primadonna jublar.

Men ABSOLUT. Dom får välja helt själva. Jag har bara ett liiitet lillfinger med i utkanten av hrm... vissa beslut. *visslar*


onsdag 27 augusti 2014

Typiskt bra

Nästan 7 km.
Och med mig hem har jag fantastiska lax/torskbiffar med vitvinssås från vår (lyx)personalrestaurang.
Typiskt bra dag.



tisdag 26 augusti 2014

Hemligt recept

I somras köpte vi en liten kokbok med lokala recept. Unge herr i huset bakade chokladtårta enligt det "hemliga receptet" och den är enligt båda barnen den godaste chokladtårtan ever. Here goes:






Bästa receptet på picklad rödlök

Bara sådär. Nu när jag äntligen hittade det igen på nätet så passar jag på att dela:


Källa: www.hamburgare.org

Osynk

Terminen är blott inne på sin andra vecka och vi är redan i osynk.
Framförallt jag.
Jag vill ju så gärna ha stenkoll, åtminstone få känna att jag åtminstone - den enda gången terminen startade - har haft det.
Men barnen har (fortfarande) ingen koll, och verkar inte förstå grejen med att ha det heller.
Och maken tycker jag överdriver vikten av att ha koll.

Själv ba: GAAAAAAAAH! (kan ingen förstå mig!!)

Så saker händer på marginalen. Igen. Reaktivt åtgärdande. Innegympaskor inhandlas kvällen före innegympan. Kalaspresenter handlas på vägen till kalaset. Osv. Och den enda som verkar lida är jag. Och mina listor. Som bara blir längre.

söndag 24 augusti 2014

Smashing!

Först te och champagne och räksmörgås och scones och praliner på Svenskt Tenn där till och med WC:t är stylish.





Sen spontan utgång om aftonen, lite roséchampagne, och ett helt fantastiskt litet dekadent tjugotalsställe. Prohibition punch i tekoppar, öl i papperspåse och burleskdans på bardisk med tuttfransar!








Och så tjuvröka smala Vogues, och trippa i highheels för en night cap (givetvis champagnecocktail) på Palais Metropol. As in France.



Nästa boende!

När barnen flyttat hemifrån (om dom nånsin gör det i den här stan), då ska vi flytta hit:


Fatta grejen! Room-service från hotellet brevid! Hotellstädning! Man ba JA TACK!
Och precis det huset (gamla posthuset med fönster fantastico) har jag passerat och suktat efter och tänkt att "det borde dom göra om till lägenheter" (och så gjorde dom det).
(Sen att det är obscent dyrt... men jag har bott här för länge, jag är avtrubbad)

Anledningen till att jag inte gör selfies


















Jag vet inte hur man lyckas se normal ut. Eller varför.

fredag 22 augusti 2014

Är det inte räkningar är det sånt här

Vad hände med parfymerade kärleksbrev och brevkompisar i Kalle Anka..?



Klänning med ansiktshår

En effekt av mitt nya jobb är att jag bytt dresscode.
No more jeans (visserligen snygga) och kofta (visserligen classy) och lågskor.
Hej klänning, klänning, klänning och highheels.
Vilken har föranlett en viss besatthet (som alltid) i att hitta roliga klänningar.
Särskilt gillar jag klänningar med lustiga mönster. Älskar tillexempel min mops-klänning.

Nu senast klickade jag hem denna lilla goding och tänker mig mina tiocentimeters vintage-Steve Maddens till, och en liten puffärmskavaj, ja?

Klänning från Closet

torsdag 21 augusti 2014

Politiken

Saker man inte vill bli citerad på: "Demokrati funkar ju inte när gemene man är idiot!"

Världen behöver ju vakna! (Lät lite Jehovas?) Hur kan man på allvar tycka att lägre skatt med urholkad gemensam välfärd är bra? Att företagens väl och ve är viktigare än miljön och klimatet och våra barns framtid? Att RUT-avdrag (som subventionerar en redan välbeställd medelklass' fiktiva jämställdhet) är viktigare än mer resurser till skolan? Att vi inte ska dela med oss allt vi nånsin bara kan till dom som kommer hit från krig och misär? Vad är det för FEL på folk?!

I den kontexten kan jag i mina mörka stunder fälla såna där uttalanden. Elitistiskt och cyniskt, jag vet.

Är redan trött på valdebatter. Dom bara ljuger och hittar på. Svarar inte på frågor som man faktiskt hade behövt svar på. Talar inte klarspråk. Bara populism och pajkastning. Tråkigt!
Säg förlåt nångång, säg "jag vet att vi lovade fler vårdplatser inför förra valet och så blev det inte så - det är skittråkigt och pinsamt, jag vet!"
 

Selfies

Nyfriserade fjärdeklassaren. Egen nyckel, eget skåp, egen agenda. Totalt.


Kontorsarbetaren. Inser varför jag inte gillar "selfies". Jag gör mig bäst IRL.



Stylish helgish

Fast man är en gift tvåbarnsmamma med heltidsjobb och ridbyxlår så kan man ibland, små stunder, förnimma den där pirriga ungdomliga frihetskänslan.
Som... när man får en (ytterligare en!!) helg i stan alldeles själv (son på övernattningskalas och make och dotter på fisketur på landet) och då ska gå och

DRICKA TE OCH CHAMPAGNE PÅ ESTRID ERICSONS TESALONG PÅ SVENSKT TENN!

(Sjukt bra att ge bort presenter på sånt man själv vill göra. Tips!)

Och sen. OCH SEN!! Sen ska man ut och DRICKA DRINKAR på kvällen! Sådär lite nonchalant. Välja nån sammetsröd soffa och en dekadent champagnecocktail och ha highheels och babbla.

*glad*

onsdag 20 augusti 2014

Skolan

Så idag börjar alltså sonen 4:an.
Ny skola, ny klass, ny självständighet.
Vad är det som slår mig?

Dom slitna lokalerna, bristen på information och fritids.

Skolan renoverades senast för 20 år sen. Lokalerna är nergågna, slitna. Skrivborden har hål efter 19 år på nacken. En miljö man som arbetstagare aldrig skulle acceptera. Toaletterna lämnar allt att önska. På Fritids hänger dörrar på trekvart och den lilla käcka gardinkappan är till hälften nedriven. En blir missmodig. En funderar lite om det är den kommunala utjämningspolitiken som lämnar innerstadsskolor i fysisk misär?

Digitaliseringen i skolan känns... artonhundratal. Klasslistorna kommer i pappersformat och på Fritids står två (2) härkedatorer på vilka man får boka tid, max 20 min. Tydligen kan inte information överföras från den gamla skolan till den nya, så alla epostadresser och telefonnummer måste ånyo fyllas i.

Jaja. Huvudläraren verkar bra. Hon är specialutbildad i matte så det känns kanon. Sonen har inga högre förväntningar på sanitärt fräsch toa eller nymålade korridorer. Och huvudsaken är väl att han trivs. Att lärarna är bra, undervisningen håller måttet och att han har kompisar.

Men hur kan det vara sådan skillnad på skolor..?

måndag 18 augusti 2014

Huvudvärken del 2

Okej, så igår var en mardrömsdag headwise.
Baksmällehuvudvärk efter extremt trevlig spontanmiddag hos sonens kompis föräldrar (massa vin och sent) i kombo med den underliggande huvudvärken från hell. Stoppade i mig en Sumatriptan (migränmedicin även om jag inte vet om det är migrän jag har) eftersom inga andra piller hjälper vilket tog bort stålkniven som borrade in sig bakom ögat, även om jag var seg och trött hela dan och mest låg på sängen och läste Helena von Zweigbergks "Än klappar hjärtan" (rekommenderas!!).

Imorse. Vaknar jag med samma stålkniv som borrar sig in bakom samma öga. En tung hjälm som liksom trycker ner pannan och ger mig hundögon. Lätt illamående. Irritabel. Fjärde morgonen således.

Ringer vårdcentralen och får en tid. "Blir det värre så åk in akut!". Kändes ju... lättande?

Vet inte om det är:
a) stress (fast jag är inte stressad direkt? och jag gillar verkligen jobbet)
b) att jag enligt tandläkaren gnisslar tänder på natten
c) att jag behöver glasögon (har ju linser men kanske behöver terminalglasögon?)
d) hjärntumör

Tror inte jag får veta på onsdag heller, men just känns det öken eftersom jag - trots att jag fungerar med denna tablett - är tung i kroppen och huvudet och inte orkar engagera mig i att ta tag i allt nytt jag borde på jobbet, och inte heller orkar sätta tänderna i min försummade träning.

Alltid är det nåt.

fredag 15 augusti 2014

Huvudvärken

Som ett brev på posten.
Har varit utan hela sommaren.
Och nu: PANG.
Molande, lågfrekvent headache som varar i dagar.

What is this..?!?

onsdag 13 augusti 2014

Nackar

Är en smula besatt av nackar för närvarande.
Korta nackar. Bobbade. Skråddade. Välklippta. Julie Andrews-nackar.
Spanar särskilt in en cool, snygg kollegas nysnaggade nacke och tänker att jag ger den här långkorta nacken jag nu har ett par månader, sen kör vi kortkort igen, ja?

Ökning

Idag var dom 4 av 47 från sonens årskurs på Fritids.
En ökning med ungefär 400% sen i måndags.
Lyckan var total!

Saker jag har sjukt svårt för

Kamouflage-mönstrat
Trekvartsbyxor med dragsko
Tanka bilen
Midjelångt hår på folk över 40
Jesus-sandaler
Näshår
Snoriga barn

Frågor på det?


 

En liten kommun i Skåne


Det finns en liten kommun i Skåne där jag är född och uppvuxen.
Denna lilla kommun består till 98% av skåningar i tredje generationen. Av småföretagare. Vit medelklass som av hävd och gammal orannsakad vana röstar mörkblått. Låg skatt. Stor valfrihet. Åt helvete med staten.
Länge tog man inte emot en enda invandrare. Och var stolta över det. Tryggt. Litet. Säkert.
Och så jävla intolerant.

Jag kände mig alltid som en udda betraktare från utsidan.
Kanske hängde det ihop med att mina föräldrar aldrig riktigt deltog i det lokala livet. Kanske att pappa var smålänning och mamma nerflyttad hela vägen från Malmö.
Kanske var det bara jag.

Men tydligt minns jag hur jag väldigt tidigt mådde sjukt dåligt över den intolerans som rådde i lilla kommunen. Vi och dom. HIV-smittade skulle stämplas i pannan. Flyktingar kunde gott stanna där dom kom ifrån. Homosexuella var äckliga och borde buntas ihop sättas på en ö. (Verkliga citat från högstdiet i den skola jag gick.)
Den enda adopterade killen på skolan kallades skämtsamt "n*gern" och åtföljdes alltid av en mängd förklaringar när han skulle presenteras ("alltså han är faktiskt adopteeerad", så att ingen gud förbjude skulle tro att han var invandrare).

Jag tog mitt pick och pack och flyttade knappt fyllda 18 och har aldrig nånsin ångrat det.

Man kunde ju tro, eller iallafall hoppas, att folk skulle växa upp, få lite vidgad världsbild än sina föräldrar, mogna, och i takt med globaliseringen känna sig som världsmedborgare som alla delar på den jord vi satts på.
Men nej.

I mitt FB-flöde rinner det nu förbi länkar, artiklar, statusar som mer eller mindre öppet visar intoleransens och smygrasismens fula tryne. Min gamla klassisar har blivit som sina föräldrar. Inte otippat bor dom kvar, och håller krampaktigt fast i det som en gång var.

Jag äcklas. Ledsnar. Sörjer.
Och slits mellan att dumpa dessa gamla spöken, eller försöka påverka. Posta motargument i flödet. Ta diskussionen.

Jag skäms när folk frågar var jag kommer ifrån.

måndag 11 augusti 2014

Lärkor

Okej, så barnen var glada som uppspelta lärkor efter första dan på Fritids, TROTS att det visade sig vara storfritids på annan skola, TROTS att ingen av närmsta kompisarna var där.
Stödjer det mina teser? Ja.

Och jag är glad som en lärka efter en dag på Kontoret - finkaffe med kollegor, go'lunch på taket (och dessutom har jag för första gången utnyttjat förmånen att köpa med matlådor hem för inga pengar alls och fick sjukt mycket supergod hemlagad moussaka med lammfärs med mig), lugnt tempo och bara tillförsikt inför hösten.

Och i källaren har jag en skatt: Blocket:ade hem en finfin trettiotalsrottinggrupp i danska design till landet, all inclusive med blommönstrade originaldynor, som herr C åkte och hämtade långt upp åt Gävle till. För en spottstyver har jag fått den finaste loungegrupp man kan tänka sig! Glad!

Och bloggen - detta försummade hjärtebarn - ska få en chans till bland all FB och Insta-konkurrens.

fredag 8 augusti 2014

Och angående sommarlov!

Och på det temat:
Det här med tio veckors sommarlov?

Vilket jubelidiotisk idé.
Sneglar avundsjukt på engelsmännens system med tre terminer per läsår och lite kortare lov däremellan.

Vem kan sysselsätta/underhålla/omsorga sina barn TIO VECKOR??
För vet ni, från och med nästa år har vi inget Fritids på sommaren! POFF bara. Puts väck.

Tydligen ska en tioåring (going on eleven visserligen) antingen
a) klara sig själv i typ sex veckor
b) förutsättas ha existerande, fysiskt och psykiskt friska mor/farföräldrar som ställer upp och passar
c) förutsättas ha stentäta päron som finansierar sex veckor olika lägerverksamheter

Nä men alltså seriöst?
Och redan nu - när vi HAR Fritids - så verkar föräldrakollektivet drabbas av nån slags panik och tar sina barn ur skolan samma dag som skolavslutningen och dyker inte upp igen förrän till skolstart.
Vilket innebär att våra barn som ska gå på Fritids, och vill det eftersom dom också är SJUKT TRÖTTA PÅ VARANDRA OCH OSS, inte tycker det är så roligt som dom hoppats eftersom det inte är NÅGRA ANDRA BARN DÄR! GAAH!

 

Slut på semestern!

Efter en lång fantastiskt härlig sommar.
Följande påstående gäller:

Jag är så SJUKT TRÖTT PÅ BARN.
Jag är så SJUKT TRÖTT PÅ FRUKOST, LUNCH, MIDDAG, FRUKOST, LUNCH, MIDDAG i all oändlighet.
Jag är så SJUKT TRÖTT PÅ MITT SLAPPA SOMMAR-JAG.
Jag längtar till stan.
Jag ska aldrig flytta från stan. Nånsin. Jag älskar stan.
Framförallt älskar jag stan när jag är ENSAM och har trevligt afterworksällskap och får dricka kall öl på en takterass i stan.
Jag får snart åter ÄTA RESTAURANGLUNCHER I ENBART VUXENSÄLLSKAP.


 

onsdag 4 juni 2014

Ofrivillig devicefrånvaro

Ju fler devicer desto färre blogginlägg tydligen.
Har nu fått en jobbpadda vilket innebär att datorn nästan aldrig följer med hem längre.
Har inte laddat ner bloggen på jobbpaddan, ergo: inga många blogginlägg.

Vad händer? Well... när familjens ena projektledare inte längre jobbar hemifrån och har en massa aktiviteter på gång så tappas koncepterna. Även om familjens andra projektledare har full koll så blir vissa nyansskillnader väldigt tydliga. Det som varit mitt oskrivna ansvar hinns inte med. Typ... hålla koll på barnens gympadagar, matsäckar, lekdejter, svara på kalas, presentinköp och sånt. (Å andra sidan är det ingen som dör av det, men jag mår ju så dåligt av att ligga fem steg efter)

Kanske bra. Kanske kan ongarna själva fatta att dom måste ta lite mer ansvar för att komma ihåg saker själva.

Jobbet: Bra bra bra. Hemskt mycket bra.
Privatet: Bra, men för lite tid just nu. Och en mor som pga sorg dök upp igen och nu behöver telefonsamtal/sms mest varje dag.

Skolavslutning! Midsommar! Semester! Hilfe!

måndag 26 maj 2014

Man vet att man är i Paris när...

...det serveras macarons till kaffet även på det överstatliga OECD.