Jag förstår inte varför jag alltid hamnar med en nyupphälld öl i handen klockan halv tolv när jag istället borde åkt direkt hem och lagt mig efter middag och tågresa.
Hela Arbetsplatsens Dag igår, bland apor och tigrar, stressdoktorer och PR-gubbar som skulle få oss motiverade och mysiga. Spexiga sångtävlingar och närproducerad klimatsmart mat. Stååårytelling är nya buzzwordet.
Och så blir man plötsligt femton igen. Smugglar ut vin i jackfickan, smygröker och hänger på för en "sista öl" bara för att ingen vill sluta pladdra.
"Mamma, varför är du så trött?" undrade sonen nollsjunollnoll medan Bobbisbyggar'n skrålade för full hals.
2 kommentarer:
Åh, det där är så jag! Senaste konferensen sov jag två timmar på natten eftersom jag sjävklart tyckte att efterfesten kunde vara på mitt rum... Jag kan inte slita mig från snacknätter.
Men det är jobbigt att vara vuxen.
Kram på dig!
Visst är det!
Kram tillbax!
Skicka en kommentar