Nä. Nu går det inte längre.
Har varit utan städhjälp i tre månader och det går helt enkelt inte. NÄR ska man ha tid? Vi plockar, och tvättar, och viker, lagar mat och röjer i köket och kör högtryckstvätt av badrummet. Konstant. Allt det andra prioriteras inte. Vill hellre göra saker, umgås med barnen, träffa vänner, leka, skratta. Inte sura runt med mopp och dammtrasa varje ledig stund.
Så nu är det dags att ringa hit Gostbusters igen. For good.
17 kommentarer:
Damn right!
I helgen har vi tvättat, torkat och vikt (maken fick göra i stort sett allt denna gång) inte mindre än fem tvättar.
Själv har jag plockat i och ur diskmaskinen lika många gånger, torkat av kök och bord ännu fler gånger och plockat ett ton leksaker.
Jag är SÅ trött på vardagsplockandet. Okej när man ska ha partaj. Men att städa som en galning bara för att ha ett normalstökigt hem?
Nä, kör på städhjälp varje vecka gumman!
Hade jag råd skulle jag mé!
Men nu blir det en gång i månaden...
Ja det är bättre att någon arbetarkvinna får göra erat hushållsjobb och på detta sitt eget. det är jämstaälldhet det.
Är inte du feminist !? hahahahahahahahaha
Min blogg är öppen och ordet är fritt. Jag står själv för alla mina åsikter.
Tyvärr blir det så att om det dyker upp fler anonyma kommentarer i samma stil som de båda ovan, tvingas jag kräva inloggning för samtliga som kommenterar. Trist tycker jag, men kanske nödvändigt.
Och Anonym - om du står för dina påhopp så är jag den förste att ta en debatt om huruvida städning är ett arbete som vilket annat som helst eller inte.
Jag vet. Det går inte. Vi fixar det inte. Det blir bara tjat och gnat om vem som ska göra vad och varför aldrig något är gjort. Jag anser att det underlättar vårt jämställdhetsarbete att vi har städhjälp! Vi slipper ägna all vår vakna tid åt att älta varför jag vill hålla efter på ett sätt och min sambo på ett annat och vem som har rätt och om det beror på att vi är olika kön eller inte etc etc. Utöver själva städarbetet då. Klart man ska ta städhjälp om man har råd. Jag har hellre det än prioriterar mkt annat.
Hmmmm... vad kan en normal veckostädning ta i ex en 4-rummare? Om du och maken är effektiva så fixar ni det på 2 timmar. Vardagsplocket + tvätt + disk tar inte städpersonalen hand om... för det mesta. Är det värt det? Inför en städning måste ni ändå plocka upp allt och då är halva jobbet gjort! Kom igen! Ha ungarna med i det. De får lära sig att livet består inte bara av trevligheter som lek och museumbesök utan även trista grejer som städning.
Å andra sidan får en person jobb gm att städa hos er.. Kluven...
magdalena: OM man hade haft 3 timmar ensam i lägenheten så hade man möjligen fixat det. Men det är man aldrig.
Städa med barnen? Kontraproduktivt. Inte med en tvååring och en treåchetthalvtåring. Visst får dom "städa", och visst städar vi - ÄNDÅ. I dom perioder vi haft städhjälp har vi ju ändå gjort allt beskrivet ovan, och mer mellan gångerna. MEN kunnat känna att det iallafall blev HELRENT dom gånger då städpatrullen varit där.
För mig är det heller ingen skillnad på en städpatrull och en tex trädgårdspatrull eller annan hemservice. Vi i BRF:en skulle kunna klippa gräset själva, men ingen vill/orkar så då har vi en firma som gör det.
Man plockar upp sin egen skit. det är tydligen bara den övre medelklassen och borgarklassen som inte "har tid" till detta. Mycket märkligt när arbetare som jobbar både heltid och övertid klarar av det i sina små radhus och hyreslägenheter. Städare är också ett hedervärt arbetaryrke men dom ska städa i offentliga lokaler och på större företag, inte vara betjänter åt lata borgare i deras hem.
Som det mesta annat är det en ideologisk fråga. Jag gillar Tjocklockis skarpt (det vet du :-)) men håller inte med dig i detta. Däremot inte sagt att jag inte får något vått i blicken vid tanken på att komma hem till ett skinande rent hem.
För mig handlar det mycket om barnen. Jag vill inte att de ska växa upp och tro att nån annan städar efter dem. Hur länge dröjer det innan de häver ur sig "Jag tänker inte städa, det får Amina göra!"? Läste en intressant artikel i senaste "Vi föräldrar" där en psykolog hävdade att man inte borde leja ut städningen för att få mer tid över till "kvalitetstid" med barnen. Barnen upplever det nämligen som kvalitetstid att få vara med och hjälpa till. Om inte annat så är det väl bra om de lär sig att allt inte är roligt jämt och att vårt sätt att leva faktiskt skapar smuts och oreda.
Städning är, enligt min mening, inte ett jobb som alla andra. Det krävs inte några särskilda kunskaper och om man inte är fysiskt hindrad av det tycker jag man får ta sig tid att göra det. Precis som matlagning samt att sköta sin personliga hygien.
Städning är heller inte ett jobb som andra med tanke på vilken låg status det har. Vilka löner och fysiska arbetsförhållanden de har.
Och jo, jag tror faktiskt det skulle vara en bra idé om vi som jobbar på icke fysiskt krävande arbeten även städade vår egen arbetsplats. Jag må vara moralist, men jag tror det är karaktärsdanande.
Något svamligt inlägg, förhoppningsvis gick poängen fram.
Håller helt med Majema. Det roliga är ju att när polariseringen blir sån här, då vet man vilken samhällsklass som ska få städa i fabrikerna, på sjukhusen och på kontoren om det blir en radikal samhällsomvandling haha. Jag fattar inte ens att man kan vara eller kalla sig) feminist om man beställer hem kvinnliga betjänter som ska ta vara på ens egen skit. fullständigt ofattbart... Tillbaka till adelsgodset för bövelen!
Majema: Tja, jag är kluven, det ska erkännas, och säkert har jag dessutom tunnelseende just när det gäller det här. Men jag har lite svårt att se var gränsen går i så fall. Varför är just städning så kontroversiellt? Barnomsorg är ju förvisso också det en smula kontroversiellt har jag märkt ;-), men det går ju att tillämpa på all service. Äldreomsorg, trädgårdsarbete, bilrekonditionering, flyttstädning etc. Varför är det helt okej att anlita en firma för flyttstädning men inte för regelbunden städning?
Sen är det ju inte så att vi INTE städar alls. Vi städar så gott vi förmår, och då finns ju valet att städa lite till eller låta bli och leva med det. Vi låter också barnen vara med och plocka undan sina saker, dammsuga etc. Men som sagt, våra barn är ännu något för små för att förstå vitsen av att lägga varje lördag på städning.
Nuförtiden är inte städpersonal by default kvinnlig, utländsk och arbetarklass heller. Det finns massor av företag som erbjuder hemservice, där städning är en del, med både manliga och kvinnliga anställda med skiftande bakgrund och ålder. Vi hade förut en manlig städkille, från ett städföretag, som hade det som extrajobb och pluggade. Min mamma får regelbunden hjälp med tvätten av en pensionerad granne som gör det för att hon är social och gillar att ha något att göra.
Men visst, jag kan förstå den ideologiska problematiken. För mig är den dock i just det här fallet inte större än att jag viker mig för den enorma tacksamhet och lättnad jag känner när jag vet att jag kan köpa tjänsten och veta att det åtminstone blir våttorkat två gånger i månaden här hemma.
Tackar Majema för ett lysande inlägg.
varför skulle barnen tro att någon annan städar efter dem? i alla moderna familjer jag känner till plockar alla alltid upp efter sig själva, dammsuger, moppar etc. men vill man ha skinande rent kontinuerligt och inte förmår att fixa det själv är väl städhjälp en lysande lösning. jobbet görs ju effektivast när familjen är ute ur huset, så återigen: varför skulle barnen tro att någon annan städar efter dem? de märker det inte ens. :-)
vi har städhjälp i form av robot. det om något är väl illa. vi förser ju inte någon arbteslös med jobb. men det är kanske en annan debatt?
Ja för det är ju många medelklassmän som städar hos borgarklassen på östermalm. Det är precis här det blir så sjukt hur du kan göra anspråk på att vara feminist. Feminister pratar ju gärna om "strukturer". Att en student (från arbetarklassen?) städade några gånger hos er betyder INGENTING. Lika lite som att några få män tar ut 50% av föräldraledigheten.
Det är fortfarande vidrigt att se någon komma varje vecka och plocka upp ens egen skit, det är bara överheten som klarar det. Hoppas det blir ändring på arbetsordningen i min livstid, då vet jag vilka som ska få städa.
antikap: Jag tar gärna en diskussion med dig om klass, kön och strukturer. Men dina inlägg känns väldigt aggressiva, och ditt agg mot mig personligen känns direkt obehagligt och obefogat.
Huruvida jag "får" kalla mig feminist (och dessutom anlita städfirma) är inte din sak att avgöra. För mig är feminismen betydligt större än frågan om vem som städar efter vem.
Jag håller med om att frågan inte är helt oproblematisk. Men ibland undrar jag om vi i Sverige inte tenderar att blanda ihop klass, utsatthet och värdighet på ett ibland olyckligt sätt.
Är det värdigare att ha ett jobb än stämpla? Är ett städjobb ovärdigt? Innefattar ovärdig städning enbart städning hos privatpersoner och enbart under särskilda omständigheter eller räknas även flyttstädning, fönsterputsning, trapphusstädning, skräpplockning i parker och annat dit? Vem avgör det? Ska vi helt avskaffa sk 'okvalificerade' arbeten som innebär att du gör någonting som någon annan själv borde gjort? Osv.
Hur ska strukturen se ut för att du ska anse arbetet vara okej? Vilka ska utföra och vilka får köpa?
Skicka en kommentar