söndag 28 februari 2010

Sälj en möbel på kvällskvisten

Blocket ÄR fantastiskt.
Sålde just vårt skrivbord för fyra lök.
Killen kom i storbilstaxi från Karlaplan och hämtade det på stubinen.

Ett litet bidrag till nya gasspisen. Perfekt.

Akta, sluta, lägg av, sluta tjata...

Jag undrar ibland om man kan säga "AKTA!", "SLUTA!" och "SLUTA TJATA!" merän tiotusen gånger per dag och ändå behålla förståndet? Nu säger jag det nästan i ren slentrian.

En utmaning att låta bli (för jag vet, inget blir bättre av föräldragrammofonen, egentligen) när vi just nu har akuta behov av att göra vuxengrejor som tex lokalisera och packa upp räkningslådan, skruva upp lampor för att kunna orientera oss i mörkret samt fixa basala saker som typ middag mitt i stöket.

Nästa topic: Diskmaskinssaknaden

Är alltså avsaknaden av diskmaskin.
Avsaknaden av diskmaskin står inte ens i närheten av proportion till avsaknad av tvättmaskin. (Det var nångång nån som påstod sig definitivt välja tvättapparat framför diskmojäng - ja ba WHAT? Diska gör man ju HELA tiden. Tvätta måste man faktiskt inte göra merän en gång i veckan, om man inte är superfattig och bara har ett ombyte kläder eller möjligen en liten liten pyttebebis som bajsar och kräker ner sig konstant.)

Nu har vi ingen diskmaskin.
Alltså handdiskar vi.
Hela tiden.
Fyra pers frulle, fyra pers fika, fyra pers lurre, fyra pers eftermiddagsfika, fyra pers middag, ja ni fattar.
Sjukt mycket disk.
Och då har vi bara varit utan diskapparat två dagar.

Ser fram emot en månad av nariga såriga händer smorda med groteska mängder L'Occitane shea butter hand cream.

Ode till gasspisen

Dagens I-lands är elspisar.

(För övrigt är det sunt med ett visst mått av i-landsproblem, faktum är att det är dom som håller en kvar i verkligheten. Annars hade man avlidit av ångest över världens grymhet och fasor.)

Elspisar alltså.
Så otroligt enerverande och stenålders!

Skitsvårt att reglera temperaturen, antingen kokar det över eller kokar inte alls. En platta blir skitvarm på ettan, en annan knappt ljummen på tolvan. Man ser inte vilka som är på och inte. Dom är skitvarma även när man stängt av dom. Jättelänge. Det tar typ en kvart för pyttelite vatten att koka upp.

I renoveringsfas 2 ska elspisen UT och gasspisen IN.
Gasspis. I love.

lördag 27 februari 2010

Våååning

Över hundra kvadrat är våning va?

Vi säger det.

Vååååning. Vååååååååning.
Tjoho - jag bor i en våning!

(Märkligt ord förresten. Vå-ning.)

Första natten

Däckade klockan tio efter att förgäves och gråtfärdigt försökt lokalisera sängben och kaffefilter bland hundra kartonger.
Således ligger vi nu i golvhöjd.
Men nio timmars obruten sömn gjorde susen och nu är den ledbrutna kroppen visserligen öm men full av ny energi.

Kaffefiltrena (en grundläggande nödvändighet) återfanns i kartongen "Sista lådan mög och skit, samt havrekuddar".

Känslan är mycket bra. Det känns redan hemma här. Det är nåt i väggarna. Och kanske det faktum att utsikterna visserligen är pretty much samma som förut, bara lite högre upp.

fredag 26 februari 2010

torsdag 25 februari 2010

Evighetsmaskin

Imorgon bitti ska jag ta ungarna och dra på utefrulle, om vi hittar nåt morgonöppet fik. Flyttgubbarna lär väl hänga på låset strax innan åtta.

Nu är vi så sjukt trötta på att packa att vi bara kastar ner saker i lådorna, och klistrar på etiketter med kombinationerna "Galonbyxor & Champagne", "Överblivna glas & toarent" samt rätt och slätt "En jävla massa onödiga prylar".

Jag tror jag ska bli djupt asketiskt religiös och avyttra ALLT materiellt. Leva i säck och aska. Ur hand i mun.

Telegram från hörnet:

Flytta inte.

Slut på meddelandet.

*sjunker ner som en trasa i ett mörkt hörn och då har det inte ens börjat än...*

onsdag 24 februari 2010

Tant T goes middle-aged, and likes it!

Jag lever som bekant med ångest, men en ångest jag faktiskt inte lider av - till skillnad mot många har jag förstått - är ålders- och tantångest.

Hade ingen som blivande trettiotaggare och har ingen inför när jag nu på fredag passerar gränsen för yngre medelålders. Snarare tvärtom. Vet inte om det hänger ihop med att jag länge var "ett år yngre". Och jag tycker snarare att saker och ting blir lättare med stigande ålder. Jobbmässigt räknas man inte, i mitt yrke, om man är för ung. För ung är allt under trettio. Man behöver lite ålder för att åtnjuta respekt och pondus.

Tant. Inga problem. Kanske hänger det ihop med att jag som ung såg yngre ut (dock inte längre). Och att jag alltid dyrkat 'tanten' som koncept. Hade pärlcollier och chanelkavaj redan som artonåring.

Så vad består egenligen den här ålders- och tantnojjan av? Vad är det man har ångest för? Kom igen - berätta för tant!

Nu börjar det slinta

Bra där när den enda mat man har hemma är en burk fiskbullar och man inser att man packat ner konservöppnaren nånstans i en av de åttio flyttlådorna. Och alla är trötta och hungriga och sura. Finfint.

tisdag 23 februari 2010

Vissa veckor

Det blir skitbra det här.
Kontoret är toppen, jag får eget rum och egen lina.
Lägenheten såg jag inte, sju slovaker sov stenhårt och vägrade öppna efter tufft night shift.
Visserligen får vi bo i källarnivå, men hey, det lär finnas en uteplats på innersidan!

Och så kom sista restnoterade tapeten idag. Så den hinns förmodligen också slängas upp innan inflytt fredag morgon.

När den här veckan är över ska jag boka en rikigt hård kotknäckande thaimassage, äta en svinstark vindaloo och sen bara lägga mig i nya sovrummet med FAN-TAS-TIS-KA röda boudoirtapeter och bara dö (sova).

Loungeliv

Loungeliv

God morgon.

God morgon.

måndag 22 februari 2010

Måndag morgon

Sådärja.

* Stora röda utslag i hela fejan, svullna stora rackare som kommer sig av stress.

* Jeansen nytvättade och går därmed inte över röven.

Halleluja, måndag morgon!

Vårlängtan

Dottern nära tårar vid frukostbordet:

-"Jag VILL INTE att det ska snöa mer på min mössa nu. Jag längtar efter våren och sommaren så jag kan skutta runt i bara jacka och skor. Jag VILL inte mer vinter nu."

Word, dotter.

söndag 21 februari 2010

Facebookfenomenet

Jag kommer på mig själv sitta och stirra på ett foto av en yngre medelålders man, inte helt lik sig från förr på grund av halvflint och lönnkilon, i en lycklig och personlig situation på en badstrand med sitt, förmodar jag, ena barn.

Och tänka att jag inte har en susning om vem den här personen är. Vi delade klassrum under nio år på åttiotalet och nu är vi 'vänner' på Facebook. Jag får veta vad han ska äta till middag ikväll med sin sambo. Ändå känner jag honom mindre än Mimmi i kassan på Ryss-Konsum.

Märkligt.

Emotionell smälta

Känslomässig bergochdalbana. Nyss känns allt toppen fint och hunky dory. Sekundsenare än nyss känns allt nervöst förfärligt och what the F:igt. Förmodligen rätt naturligt med tanke på att vi befinner oss i en tornado av saker-som-händer, omringad på alla fronter i renoveringsträsk, bygganmälningar, styrelsefjäsk, städ- och saneringar, pack- och flyttkaos, utomlandsflytt, skolval, resor och omorganisationer. Här gäller det att navigera säkert och inte tappa fokus.

Uppe i nya lägenheten nyss och nu sitter vi båda och deppar. Fattar inte hur dom ska hinna klart till torsdag lunch (vilket är allra allra senast) så att vi kan ta dit sanerarna inför inflytt tidig fredag morgon. Det blir hur fint som helst, men det känns som galet mycket kvar. Hey, nu är det ju inte jag som är byggledare va, men det är svårt att inte lägga sig i planeringen. Dyrt som fan är det också.

Barnen bröt/rök just ihop och sitter nu medelst tvång nertryckta i varsin soffände framför "Vår vän Kalle".

Nä. En kopp Zoegas på det här.
Ho ho.

Måndagar i U-landet

Men what the F!

Jag ska vara ledig med barnen imorgon (planeringsdag på dagis) och ALLT kul är STÄNGT!
Alla museum stängda måndagar, närmaste leklandet stängt, ingen knattebio måndagar, ingen teater... Kan man inte kunna få göra nåt kul på en måndag?

TIPS???

Vänner i nöden

Vi flytt int.
Jo, hundra meter.

Och jösses vilken hjälp och glädje att kunna lämna upp barnen till dagisbästisarna en hel lördag så att vi kunde packa sextio kartonger ifred. Nu är läget, om än inte klart, så i vart fall under kontroll.

(Förutom det faktum att vi har ett helt extraförråd i källaren som vi inte vet vart vi ska flytta innehållet till. Men det är en separat utmaning.)

lördag 20 februari 2010

Dagens köping


En till mig och en till dottern.

Till dottern.

Till mig.
Samt en svart klockad stickad kjol.

Det går framåt...

Det går framåt...

Bock!

Bock!

På Rykiel-släppet...

På Rykiel-släppet...

fredag 19 februari 2010

Allan i Dalen

Vi måste ta henne på allvar säger hon.
Och det har pågått i veckor nu.
Och hon är alltså inte tonåring utan blott treå'thalvt.

Dottern har bytt namn och vill att pappa ska sy henne matchande byxor.
Vad hon heter? Hon heter Allan i Dalen och inget annat. Byxorna ska vara gröna.

Circuiting

Tillbaka till somliga ursprung verkar vara frekvensen i omlopp just nu.

Möbeln jag just sålde ska enligt uppgift tillbaka till Sveavägen där den en gång hämtades.
Köparen av holken bär samma efternamn som den som bodde här före oss.

Också det en slags synkronicitet.

Fredag!

Fredag!

torsdag 18 februari 2010

Rapport från Bryssel (herr C)

Angående potentiell holk i Bryssel:

"Rue Stevin känns som ett alternativ. Just nu är det ett företag som hyr in sju slovaker i lgh som låg och sov när vi stormade in i holken. Vilken cirkus! Mäklaren råkade dessutom ofrivilligt knocka en fläskläpp på städtanten så att hon började böla. My god!. Dock nära till tubstationen Maelbeek för vidare transport två stationer till Diamant."

Bacchus spelar på gitarren

Skenheliga äro de som påstår att dom blott och endast dricker vin för att det är gott.
Känslan mina vänner, känslan.

Två glas Chateau Labadie 2005 och torsdagskvällen med färdigköttbullar och kisskalsonger förvandlas plötsligt till en inte alls helt oangenäm afton.

Kryptiskt

Det är inte bara Kalla.
Jag tror att också jag kommer ta guld.
På tisdag.
:-)

Strutfotboll

Varför kan barn inte nångång se dom stora perspektiven?
Vem BRYR sig om vem som öppnade dörren/tryckte på hissknappen/åkte främst på pulkan senast?? Snacka om att fastna i helt oväsentliga detaljer.

Jag kan bli så sjukt trött på barnens jämförelsebråkande, konstanta detalj- och egofokus. (Kanske för att jag är ensambarn och aldrig fattat grejen?)
I min värld bestämmer man sig först vilken film/vilket godis/vilken knapp man har LUST att se/äta/trycka på. I syskonens värld spelar det ingen roll, bara man får göra först/göra tvärtom och viktigast: BESTÄMMA.

Jag ba: -"Men släpp det! Vad spelar det för ROLL om syrran sitter främst på pulkan igen?? Det viktiga är att vi kommer HEM, så att vi kan göra nåt KUL sen istället för att stå här i snön och kylan i trekvart och BÖLA!"

Sonen tittar på mig. HELT oförstående.

onsdag 17 februari 2010

Dagens rätt

Idag blir det för övrigt fiskgratäng med fetaost och dillsås i det Tjockalockska hemmet. Femåringen har skalat potatis (now we're talking what's up with that children thang), smulat fetaost, rört sås och dukat "fin restaurang" med pappas whiskyglas till mjölken.

Paschadottern ligger å sin sida njutningsfullt slängd över soffan som Kalle Anka och pillar sig i naveln (I wish, tror det pillas längre ner) och kollar på Piff&Puff med nappen i mungipan.

I'm happy.

Fem stora stark

Så har jag avverkat utvecklingssamtal, förhandlat villkor för Bryssel, skrivit projektplan för detsamma, planerat makens pågående snabbvisit dit för att reka skola och bostad, beställt tapetrulle som fattades till ena sovrummet mitt i tapetseringen (gulp!), fått första fakturan för renoveringen (dubbelgulp!), fått ilande besked från stadsbyggnadskontoret och haft byggsamråd med dito handläggare per telefon (nä, det är inget kulturminnesmärkt gärdeskök vi river ut, promiss!), varit hos coachen och fått hjälp att mentalt sortera samt packat ner skira moccakoppar och cognacskupor i lådor.

En benknäckande thaimassage och fem stora stark i rask takt på det hade suttit fint nu.

måndag 15 februari 2010

Luvan Lennart with crew

Jag vill bara hälla i mig en trippel maltwhisky och somna i soffan.
Istället hetsäter jag nougatfyllda seafruits och packar ett oändligt antal Blå Blom-koppar i låda efter låda.

Luvan Lennart et crew ska hämta åttiofem kartonger på min fölsis.

Försöker kränga vår finfina art déco-möbel på Blocket (omöjligt) samtidigt som jag letar på Bukowskis efter en semiantik (läs: skabbig och sliten) matta till matsalen.

Avslutar måndagen med en prickigkorvmacka och ett glas mjölk.

söndag 14 februari 2010

lördag 13 februari 2010

Le projet Bruxelles

Nästa vecka en avgörande vecka för Bryssel-projektet.
Då ska skolor inspekteras och lägenheter kollas och dealas med.
Hoppas hoppas kunna hitta nåt schysst i samma område.
Känns helt overkligt och just nu är fokus packa och flytta in i nya semifärdiga holken. Prio två att få godkänt av styrelsen att flytta köket, och hoppas hoppas på att stambytet sker under vår bortavaro.
Sen Bryssel.

Sonen: -"Det blir inga problem. Jag KAN ju engelska redan: Van, to, tee, fåå, fajv! Maj nejm is Knut!"

Halv sju hos dig

Lyxigt att slänga på sig nyinköpt trasa från Barcelona, taxklackarna och möta maken i hotellobby för en fördrink samtidigt som barnen hämtas på dagis för fredagsmys med the one and only fantastic barnvakt.

Glida hand i hand nerför Skånegatan för att sedan vika av på en gatan med ö-namn. Knacka på en dörr i ett historiskt bevingat hus och bli bjuden på den mest utsökta supé av gammal kär vän med fru. Både lägenheten och den vackra och spirituella hustrun var nya för oss, vilken föranledde en smått behaglig och pirrande känsla av "Halv åtta hos dig". Som snabbt övergick i ren skrattfest bland pingviner och får!

Vi fick en djupt koncentrerad och rik räk-bisque, serverad med en Nils Oscars kalasöl.
Sedan ett helt fantastiskt mört och långstekt (låg temp, minst 3 h i ugn) lammlägg med potatis- och palsternackspuré. Till detta ett Nebbiolo.
Avslutningsvis en i perfekt balans sötsyrlig citronfromage med Grand Marnier-marinerade jordgubbar. Ett La Salle (muscat) i glasen.

Kan man ha en bättre fredagskväll?

fredag 12 februari 2010

Pappa 90 år!


>En vacker sommarkväll 1996.

Idag fyller min pappa 90 år. Ja, det är en ansenlig ålder, jag har en halvbror som är närmare 60.

Min pappa var 54 år när jag föddes, han hade levt ett halvt liv innan mitt liv började. Det är speciellt att växa upp med en äldre förälder, det finns fördelar och det finns nackdelar. Att veta att tiden är begränsad på ett faktiskt och påtagligt sätt.

Jag har skyndat mig att älska honom. Velat hinna med en massa saker och göra honom stolt. Han fick se mig ta examen, få mitt första jobb, gifta mig och få två barn. Jag tror att han är stolt.

Dom senaste två åren har min älskade pappa sakta försvunnit in i sig själv. Det är sorgligt och hjärtekrossande, men att växa upp med en äldre förälder förbereder en ganska väl på den brutala åldrandeprocessen. Min sorgeprocess började för många många år sedan.

Grattis på födelsedagen, pappi.
Jag älskar dig!

torsdag 11 februari 2010

Bajsbakterier

Min man har lättare bacillskräck.
Inget han erkänner sådär direkt, men man fattar ju grejen när han backar ut från restaurangtoaletten och kung-fu-sparkar upp dörren utan att vidröra något.

Idag kom ett mail, apropå vår pågående renovering.

"Älskling,
Badrumsgruppen har 20-50% på sitt sortiment.
Ska vi ta och slå till på en rörelsestyrd kran till gäst-WC:t?"

Veckans sista backe

Imorgon ska jag förklara för en ny chef (inte min, än) hur viktig vår verksamhet är och hur viktigt det är att vi får bedriva den som vi planerat, även efter omorganisationen.

Så svårt, därför att jag är så känslomässigt engagerad, och svårt när jag som person är inblandad och inte bara arbetsuppgifterna.

Att jag till och med tänker på vad jag ska ha på mig och vilket röstläge jag ska använda.

Att kapitulera

-"Mamma, jag är... kär i dig." Och så fnittriga händer för treå'thalvtansiktet, rödblossigt kikande ut för att se hur det mottas. -"Jättekär."

Och hjärtat sväller och slits i tusen lyckliga bultande bitar och jag blir alldeles tjock i halsen. Älskar. Älskar så.


Sen en lång utläggning om kärlek.

Om till exempel bästisen: -"Jag älskar honom, jättemycket, men jag är inte kär i honom."

tisdag 9 februari 2010

Dax för cava!

Om exakt tio minuter kommer GD, min chef samt min kollega in på mitt rum för en fördrink och en fläsksvål. Mycket märkligt.

Sitter i möte. Hungrig.

Sitter i möte. Hungrig.

måndag 8 februari 2010

Välja kaka

Välja kaka

Superstylat i Madrid

Superstylat i Madrid

God morgon! Vaken sen 04, nu går jag på

God morgon! Vaken sen 04, nu går jag på planet!

söndag 7 februari 2010

Egentligen.

Ett så enkelt ord, men så sjukt svårt att uttala. Tydligen.

E-JE-N-T-LIGEN.

Egentligen.

Så varför envisas en massa människor med att säga:
E-JE-NG-K-LIGEN.
??

Vidrigt. Är vad det är.
Egentligen.

I-lands?

Destination: Madrid

Däst efter härligt avpänd och kanongod söndagsmiddag hos vänner på gatan. Men måste uppbåda ork och hjärnklarhet (trots cask strength på Macallan) för att packa väskan med både kostym och rätt USB med presentation.

Imorgon går taxin till Arlanda 05:00 för vidare färd mot Madrid och maratonmöte i dagarna tre. En resa inte särdeles avundsvärd m a o.

Häng med!

Söndag hos lustiga familjen

Söndag hos lustiga familjen

lördag 6 februari 2010

fredag 5 februari 2010

Dubbelgångare - (nowadays)


Min man tycker att likheten är så slående att han inte vet var jag slutar och Skalman börjar. Eller nåt.

torsdag 4 februari 2010

Dubbelgångare - (once upon a time that is)


Den enda jag nånsin blivit mistaken for - och betänk att året var 1992 eller möjligen 1993 - men effekten slående eftersom jag gång på gång blev ombedd att skriva autografer. Snart visste jag inte var jag slutade och var Kelly började. Jag låg på ett piano och sjöng medan Brandon spelade.

Synkronistiskt nog heter vi båda Jennie. I verkligheten.

onsdag 3 februari 2010

Nu börjar dottern...

Badrumsscen. Morgondusch. Jag kommer ut ur densamma, dottern kommer in för att kissa.

-"Varför har du så. Lååååååång. Rumpa. Mamma? Jättelång rumpa, varför är ser den ut så? Då gör det väl jätteont att bajsa?"

Oh my.

I businessloungen i Köpenhamn

I businessloungen i Köpenhamn

tisdag 2 februari 2010

Här går det unnan med den billige leverkorven!

Igår fick vi nycklarna till holkish.
På eftermiddagen träffade vi byggaren uppe i kvarten, och sprang igenom rummen och pekade och virrade och förklarade.
Imorse klockan sju lyste det däruppe.
Ikväll när maken gick upp för att tejpa upp elritningen ringde han ner helt stumchockad och sa att hela lägenheten var golvtejpad, maskerad och tapetnedriven, verktyg och spackel stod i prydliga högar och arbetet var tydligen både påbörjat och framskridet.

The hantverkare from heaven?
Vad är haken?

(Tror jag vet. $$$$$$$.)

måndag 1 februari 2010

Söner och smicker

1. Vid frukosten. Jag dricker ett glas apelsinjuice.
Sonen tittar på mig från sidan. Stenallvarlig.

-"Mamma. Du ser ut som en gris när du dricker! Vet du det?"

2. I sängen vid sagoläsning. Jag skrattar. Sonen tittar på mig rakt framifrån. Stenseriös.

-"Mamma. Du har bäverlånga tänder. Dom längst fram! Jättelånga."

Champagne på banken!

Champagne på banken!