Den enda jag nånsin blivit mistaken for - och betänk att året var 1992 eller möjligen 1993 - men effekten slående eftersom jag gång på gång blev ombedd att skriva autografer. Snart visste jag inte var jag slutade och var Kelly började. Jag låg på ett piano och sjöng medan Brandon spelade.
Synkronistiskt nog heter vi båda Jennie. I verkligheten.
4 kommentarer:
Morsomt! Jeg lignet visstnok på Jodie Foster, en gang i tiden.
Vet ikke om det var en kompliment. Men å ligne Jennie Garth;-)
I see the resemblance!
Själv har jag bara fått höra Maggie Gyllenhaal.
Och en kille som gillade mig i 9:an sa att jag var lik Michelle Phieffer, men det var en klar lögn.
Med tanke på att min man tycker att jag liknar Skalman så föredrar jag Ms Garth...
När jag kom ut från bion efter att ha sett Orlando (samma år) kom det fram en man som tilltalade mig på engelska eftersom han var säker på att det var jag som var Tilda Swinton. Det är min enda lookalikeupplevelse. Går knappast upp mot Kelly, det heller.
Apropå: här i byn finns en familj som döpr sina små till Kelly och Brandon. Jag undrar så hur de tänkte?!
Skicka en kommentar