I can see the regnbåg too

Språkutvecklingen fascinerar.
Barnen sjunger små sånger på engelska (misstänker nån form av skolavslutningstjosan) och imponeras av att dom kommer ihåg och fattar hela texten.
Men det är inte lätt att alltid komma ihåg alla ord som låter lika.
Således sjunger dottern "Purple, orange and bluuuue - I can see the regnbåg toooo!"

Egentligen.

Ett så enkelt ord, men så sjukt svårt att uttala. Tydligen.

E-JE-N-T-LIGEN.

Egentligen.

Så varför envisas en massa människor med att säga:
E-JE-NG-K-LIGEN.
??

Vidrigt. Är vad det är.
Egentligen.

I-lands?

Spittekaga

När jag ser skåningar på TV blir jag illa berörd.
Det är personligt.
Jag älskar Skåne.
Men.
Jag har normaliserat det dialektsbrus jag befunnit mig i de senaste tio åren så till den grad, att skånskan känns främmande och konstig.
Att lyssna på alltså.

Varje gång måste jag, med illa dold rädsla i blicken, fråga maken om jag låter sådär.
Jag hör ju inte riktigt själv hur jag låter.
Eller snarare, jag har en bild av hur jag pratar som inte verkar vara helt med verkligheten överensstämmande.

Ovärderliga uttryck

Skånska uttryck som är omistliga för ett varierat språkbruk:

Hebba - otåligt stå och stampa, vänta ut någon och samtidigt vara i vägen
Ex. "Stå inte där och hebba!"
Nöla - en sorts tyst tjatande, ett lågmält gnällande utan ord
Ex. "Vad du nölar - vad vill du?"
Örla - lalla runt på stan utan mål och mening och vara ivägen för folk med just mål och mening
Ex. "Herregud vad folk örlar runt!"
Ent - enformig smak och textur på främst mat
Ex. "Det här smakar ent!"