Just ja. Pappa är hemma igen efter nästan en och en halv vecka på akuten. Nu med full insatsstyrka påkallad från hemtjänst och kommun. Mamma brister på tonen i nästan varje mening och kräver att jag ska ringa hela tiden. Det är bara så deprimerande och det kräver en viljestyrka jag inte alltid lyckas uppbåda. För nu handlar allt återigen om mamma, och pappa, och deras elände. Nu handlar det om deras elände och det finns en verklig, påtaglig anledning. Och för mig är det så svårt, jag sitter fast mellan pest och kolera och inget jag säger är ändå till nån hjälp. "Den här känslolösheten måste komma nånstans från pappas gener." Säger hon och avser pappas son, min halvbrors, decennielånga totala frånvaro. Indirekt en pass även till mig. Ordspråket 'som man bäddar får man ligga' bränner på tungan men jag orkar inte med en påslängd lur just idag.
Det sorgligaste är nog att medan allt detta pågår, allt det som pågått och det som nu pågår, så kommer våra barn hinna växa upp, och min mamma fattar inte att det är hon själv som måste omfokusera.
7 kommentarer:
Svårt. Har en kompis som precis fått sitt andra barn och i stort sett samtidigt brakar hennes egen mamma och stora stöttepelare ihop rejält psykiskt (och fysiskt). Min kompis får gång på gång förklara för sin stackars mamma i telefonen att hon måste fokusera på sin egen familj i första hand för att att orka. Inte helt lätt, för någon. Hang in there!
Tråkigt med pappa. Grrrrr för allt dumt som kan välla ur en telefon.
fokusera på pappa istället? ignorera modern.
eller åk dit och bara krama dem. pappan ömt. mamman hårt. och släpp inte taget förrän hon släpper ut allt. sen är det över. förhoppningsvis.
Jobbigt det där.
Här hemma håller jag på med gränssättning ideligen, gentemot svärföräldrarna. Jag springer där med gränspinnarna, och de överträds ständigt, med ett drygt "ooojsan" eller ett frågande "jahaaa?".
Fast nu har jag skaffat en slägga, så det ska nog funka bättre...
Åh, det låter så tungt. Svårt ffa när man har barn för då vill man ju inte bryta med sina egna päron, känner jag i alla fall, även om det låter som om du skulle behöva ett rejält bryt från din mor ett tag. Tidigare tog jag paus från min mamma ibland och då fick hon inte kontakta mig utom i nödfall. Fast det har ni ju ett nu å andra sidan. Svårt. Kram
Men hva er det hun forventer at du ska gjøre egentlig? Sette heile ditt og din families liv på pause? Vet hun egentlig selv?
Skicka en kommentar