Ljuvligheters ljuvlighet.
Att återse sina barn efter sju dygn - dom hade växt en halvmeter (minst) och dotterns språkutveckling exploderat till en ljuvlig kakafoni av "Mamma! Vet du? Aaaatt:...".
Det är nog nyttigt att vara ifrån varandra en stund ibland.
Man blir så smärtsamt nakenhudad, och medveten, på ett viktigt vis, om vad man har och vad det betyder.
4 kommentarer:
Jisses, det kommer nog ta lååång tid innan jag klarar av att vara ifrån mina barn i flera dagar. Men, de är ju så små än. Förstår att det måste vara underbart att komma hem!
Ja, det där ska bli spännande och skrämmande för oss när vi (maken och jag) BÅDA två åker från våra raringar i 11 dagar till andra sidan jorden - Sydney!
Mindre än fem månader kvar...
Borta bra, hemma bäst!
:-)
Det är värst innan. Väl på plats transformeras man på något mystiskt vis till den man var före barnen, fast ändå med längtan (dock uthärdlig). Jag klarade det, och jag är ändå extremt känslig. :-)
Skicka en kommentar