En helg i turbotempo.
Årets första cykeltur och ömma moderns hjärta sväller när fyraåringen sladdar iväg lika lätt som i somras då han lärde sig cykla utan stöd. På en förmiddag lärde han sig starta och trampa iväg som ett jehu längs parkens grusvägar.
Så hopp och lek och fantastisk italiensk trerätters hos goda dagisvännerna, sex vuxna, sju underbara barn som roade sig nästan helt själva hela kvällen. Alldeles för mycket rödvin och havtornslikör slank ner; tungan lådde vid skepparns gom när hon vaknade kvart i sju imorse.
Lätt skakis skulle det ut och cyklas även denna förmiddag, och storhandlas och städas inför eftermiddagens utlovade thaireunion. Satayspett skulle marineras, panaengen förberedas, den lilla gurksallades tillredas och en redig påskakaga bakas, fylld av pomeransstinn mandelmassa och sjuttioprocentig tryffel på toppen.
Härlig blev eftermiddagen i goda vänners lag och även om vi sabbade riset så var panaengen kanon. Sex ungar även denna kväll, och när vi nu brottat ner våra käraste telningar i varsin liten bädd, diskat och plockat undan samt stekt pannkakor till sonens utflyktsmatsäck imorgon, återstår bara att skala av sig själv helgen och krypa till kojs.
Imorgon måndag.
3 kommentarer:
Det har blivit mycket att du skriver vad du gör under det sistone. Jag saknar inläggen där du skriver om när du tänker på det du gör.
Du är en klok person. Dina tankar tål spridning.
Härligt inlägg om härlig helg tycker jag! Men oj så busy, strongt jobbat med söndagen efter lördagen så att säga ;-)
Sara: Tack! Det krävs tid för att sätta tankar på pränt. ;-) Och jag har känt detsamma, men vill ändå dokumentera dagarna som förflyter för min egen skull. Lova att återkomma med tankar...
Åsa: Ja, jag var rätt sliten igår. Somnade halv tio. Däckad. :)
Skicka en kommentar