Dessa faser!

*Jag har i min förkylning just passerat från nasal femåring till den hostiga och hesa Bonnie Tyler-fasen. Jag är dessutom inne i kalasbyxefasen.

*Dottern har övergått från en försynt-gnällandefas till glasspräckar-falsett vid missnöje.

*Maken är inne i tjalalalala!-fasen eftersom han lämnar hemmapappalivet på måndag och inträder i gratislunchlivet. Samt nyinträdd i mustaschfasen.

*Sonen fasar ut sin dagsömn och pendlar mellan olidlig-gnällspik-fas och skön-loj-medgörlig-mys-i-soffan-fas.

Slinta. Slant. Enåfemti.

Hemliga lappar

Har just delat en flaska Amarone och sprättat upp
kuvertet med lappar från alla gästerna på vårt bröllop.
De skulle skriva en hälsning till oss och sia hur
vårt liv skulle se ut om fem år.

Fascinerande.

De flesta trodde att vi flyttat tillbaka till Skåne,
hus vid havet. (Här var det skilda bud;
från mexitegelvilla i Teckomatorp till funkishus på Bellevue).
Häcksaxar.
Beige volvo, Jaguar eller Mercedes C-klass.
Barn - mellan ett och tre stycken, pojke och flicka.
Eller pojke och pojke vid namn Elof och Niklas. Tvillingflickor.
Mops, förstås.
Någon beskrev makens hårfäste och mina konstnärsambitioner.

Det bästa var ändå min käre pappas helt egna, typiska Nielsen-humor,
en vits kort och gott - hans sätt att angripa alla sorters situationer:
"Vi säger som biskopen; en sån här galafest till, och vi får byta stift!"

Bröllopsdag på F12

"Innovative" - Avsmakningsmeny

LOBSTER «en salad» with caramelized hazelnut and yuzu
HUMMER «en salad» med hasselnötskrokant och yuzu

OCTOPUS «en tranche» with burritana onions and lime
BLÄCKFISK «en tranche» med burritanalök och torkad lime

FARM EGG «pékinoise» with beef cheek and tamarind
LANTÄGG «pékinoise» med oxkind och tamarind

LEMON SOLE «fish ‘n’ chips» with curry aroma
RÖDTUNGA «fish ’n’ chips» med curryarom

WILD DUCK «instant noodles» with sesame and pumpkin
VILDAND «instant noodles» med sesam och pumpa

GOAT CHEESE «bon bon» with rose vinegar and thyme
GETOST «bon bon» med rosenvinäger och timjan

SORBET "Tom kah"

LEMON «ice» with caramelized sugar and olive
CITRON «ice» med bränt socker och oliv

Ka-dish!

Uttråkade skitungar

En textad lapp i tunnelbanan, mellan reklamen, på väg upp med rulltrappan:

"Ännu en uttråkad skitunge

uppväxt på TV-spel och fiskpinnar"

Styng i magen. Jag vet hur dom ser ut. Dom uttråkade skitungarna som är blasé på livet. Och jag vill inte att mina barn ska bli såna.

Pavlovska

Besökte för övrigt min polska gyn idag.
Pavlovska.
Hon är barsk.
Snabb som satan och helt osentimental.

Fick tre broschyrer.
Implanon. Levonova. Cerazette.

Ja, vad väljer man?

Polsk träsprit kanske funkar lika bra?

"Stockholm och övriga Sverige"...

Jag kom till Påskallavik som enda passagerare i ett leksaksplan.
Jag anlände till den lilla skolan i storbilstaxi.
Jag var klädd i Busnel-jacka och paschminascarf.
Det var inte bra.

Jag såg misstänksamheten lysa ur deras ögon.

Men sen öppnade jag munnen.
Det var nästan en fysisk förnimmelse.
Spänningen släppte ögonblickligen -
"hon är ju inte stockholmare!"

Lättnad.
En skåning.
Med gympadojjor.
Och ett smittande skratt.

Nu bjöds det frikostigt på kaffe och hembakta bullar.

Propellerflyg till Påskallavik

Sosta

Aah... En espresso macchiato ackompanjerad av Rai Uno och rå men hjärtlig stämning på italienska. Det ni, latteligan!

Nattamad

Ljust veteknäckebröd med Bregott och Onsalakorv i tjocka skivor.
Ett glas sval Ramlösa.

Motsatsen till långkok men beroendeframkallande som nattamad.

Drop-down stupid

Kompetensutvecklingsgrej med hurtig tjej som talade på det där käcka och liksom 'utmanande' sättet med kisande ögon och drop-down haka efter varje mening.

Man vill liksom bara smälla igen den där hakan och be människan öppna ögonen. Tala om för henne att det hon babblar om är helt meningslöst och att ingen ändå är intresserad eftersom det ändå aldrig kommer att hända.

Och imorgon flyger jag till f**king Påskallavik.

Den här veckan blir bara bättre och bättre.

Tölp?

Det här var det mest bisarra jag sett på länge!
Stackars programledaren spyr i direktsändning när den tävlande ringer in ordet "tölp". (Klicka två gånger för att spela filmen.)

Deal or No Deal 2

Framför mig i rulltrappan åker denna kvinna.

Upp ur underjorden på Karlaplan.

Hon är blond, blonderad.

Brun, solklar solariebränna.

Och i handen bär hon Portföljen.

Inte visste jag att tjejerna i Deal or No Deal tar med sig portföljen hem!

Eller skulle hon köra hempartyvarianten?

Långkok

Vi gillar långkok.
Särskilt maken.
Han är inte grilltypen.
Han är husmorstypen.

Skånsk kalops efter mormor är favoriten.
Men nu får den konkurrens!

Söndagsmiddagen bestod nämligen av en helt fantastisk
gryta som fått puttra större delen av dagen.
Fin högrev, italiensk salami, vin, kalvfond, fänkålsfrön, lök, vitlök...
Receptet är varken hemligt eller avancerat, jag avslöjar det här.

En italienare i glasen, Brolio Chianti Classico, 104 kr.

Till efterrätt en något modifierad gino, med riven mandelmassa.
Gästerna, C's gudföräldrar, var enligt uppgift mycket belåtna vid hemgång.

Aaaa, käre make! Det får du göra om. Nästa helg!

*husvisning

Nej det var inget hus, det var ett radhus. Eller två faktiskt.
Ja det var på Lidingö (Hersby Gärde).
Nej vi prioriterar inte att lägga pengarna enbart på boende.
Ja det kändes helt okej enligt mig.
Nej det kändes helt fel enligt maken.
Ja det är sjukt att ett renoveringsobjekt från femtiotalet går loss på sex mille.
Nej vi ska inte flytta.

Lovar.

Viloplats

Jag pustar ut.
Tycker det är lite skönt att helgen är över.
Att det är måndag imorgon.
Få gå till jobbet.
Dricka kaffe.
Skoja.

En helg fylld med tidiga morgnar, parklek, lekpark, gnäll, gnäll, gnäll, utbrott, kalasförberedelser, protester, kan själv, vill inte, matkrig, nattningskrig, kalas, husvisning*, söndagsmiddag, syskonbråk, såpbubbelkrig, tvättstugan, plock, plock och städ.

Ibland ter sig jobbet som en viloplats i världsklass.

Muppmiddag

Man anstränger sig.
För att slippa korv och makaroner.
Lagar fin fiskgryta med rotsaker och vin.
Handpillade räkor.
Zestad citron.

Sonen och jag ryker ihop redan innan vi satt oss till bords.
Vägrar sedan att äta.
Dottern prickar under tiden dörrkarmen med torsk.
Smätter sås på pappan.
Blir sen förbannad och skriker rakt ut.

Maken och jag ryker ihop.
För att middagen ännu en gång går åt helvete.
Dricker vårt Chablis under kompakt tystnad.

En härlig familjegemenskap så här om lördagskvällen!

Imorgon blir det Dompan.

Sjörövarkalas med ambitioner

Tillbaka från The Sjörövarkalas.
Ambitiöst, precis som inbjudan förebådade.
Så pass att Kapten Krook skulle bleknat av avund.

Det sätter en viss ribba.
Särskilt om man är latent pysselfetischist som jag.
Ett drag jag försöker hålla i schack.

Men nu känner jag att den omsorgsfullt borträngda
överambitiösa läggningen håller på att spränga alla fördämningar!

Små askar ska tillverkas, det ska letas i veckor efter just det rätta gottet, dekorationen ska vara minutiös, jag kommer inte ha tid att blogga nåt mer...

K's treårskalas - HERE I COME!

Rebound-jeansens återkomst

Ett steg fram och två steg bak.
Kommer inte längre i mina kostymbyxor.
Och jeansen sitter (för) tight.
Idag fick jag plocka fram mina rebound-jeans från efter förra graviditeten.
De som skulle vara under en begreänsad period, tills jag liksom återfått normala proportioner.

Jag har inga problem med själva viktökningen i sig.
Egentligen.

Men det är extremt irriterande att inte kunna ha sina nyinskaffade kläder.

Kanske är det all falukorv?
Allt smör i makaronerna, som egentligen är för barnens skull?

Eller är det all borst? Vinet, vinet och groggarna?
Allt smågodis som jag smygäter. Varje dag.
Mina dåliga frukostvanor med vitt bröd och marmelad?

Suck. Nu har jag inget val. Tre kilo måste bort.

Aftonbladets föräldratest

And the results was...

"Lyxigt hos glamföräldern
Vardagen får guldkant
Egentligen är det långt under din värdighet att torka upp kletig puré från matbordet.
Fast ändå måste man.
För att kompensera detta försöker du desperat få ditt familjeliv att framstå som trendigt och exklusivt. Ord som ”lyxigt”, ”glammigt” och ”chic” återkommer i nästan varje mening du säger. Barnvagnen är citychic, ni dricker glammigt vin i den lyxigt vita soffan när barnen har lagt sig. Den dagen lilla Nanoo kletar ner barnvagnen med banan försöker du släta över det hela med att kalla er för bohem- chic.
Läser: Family Living.
Pratar dig varm för: Bugaboovagnen.
Skulle aldrig: Gå till Konsum i mysdress. "

Surprised, anyone..?

Lördagsnöjen

Min vän P och jag lunchade.

Ikväll skulle han på ärtsoppsmiddag med varm punch.
Imorgon på feministisk alternativteater.
Förra helgen såg han fyra teaterföreställningar.

Själv ska jag på sjörövarkalas mellan 14 och 16.

Fredag

Snart gottelunch med vännen P på japanesen i Gamla stan.
Solen skiner.
Vuxentid.

Antibiotikan mot kisserihaveriet gör verkan.

Och sen.
Mysfredag med "äff".
Familjeliv.

Snobbism?

Min kollega tycker att jag är en snobb.

För att jag bor på Östermalm (Gärdet).

För att vi tidigare körde BMW.

Och har en vinkyl fylld med Chablis.

Kanske är jag en snobb. En snäll och vidsynt snobb.

Köpte just en liten Barbour oljerock i miniformat till sonen.

Med hans rutiga jägarkeps och seglarskorna blir han en liten greve.

Alko-mongo?

Är man ett alko-mongo om man ser fram emot kvällens glas vin till Idol?
Som lätt blir hela halva flaskan.

Är man det, ÄLLER?

Våra 'bästa vänner'

Kissade i en mugg.
Framför mig en plansch om manlig inkontenens.
"Läcker din 'bäste vän'?"
Och så en bild på en vuxen man i boxerkalsong,
fast med ögon och glad mun ditritat på ovanpå 'bäste vännen'.

När ska kvinnors könsorgan bli våra 'bästa vänner'?
Högt och Offentligt.

Kisseri-haveri

Jag kan inte sitta.
Inte ligga.
Inte stå.

Det kliar.
Det svider.
Allt mitt fokus är centrerat kring en enda punkt.

Jag börjar dagen med att urinera i ett litet plaströr.

Champagne och shopping

Jag känner att det är dax snart.
Champagne och shopping.
Vad tror ni?

Issues

Issues kommer i klunga.
Det är mycket issues i mitt universum just nu.

*Jag har en issue med en projektkollega som utövar härskartekniker
*Min kollega har en dålig-attityds-issue med en annan gemensam kollega
*Väninnan har en uppfostrans-issue med en annan gemensam väninna
*Maken har snip-issues med Mimmi på Rysskonsum
*Jag har allmänna issues med folk som har pluggar

Det ger liksom lite spänning i tillvaron.

Mannen med foten på knät

Vi hade en mycket kortväxt och mysigt märklig kursare på V som när han samtalade i stående ställning alltid hade händerna knäppta bakom huvudet och balanserade ena foten på det andra benets knä.

Mycket mycket märkligt.

Vi övade länge men fick aldrig till det.

Nu fick jag just veta att han är gatuchef i liten sydskånsk kommun.

Jag undrar ju förstås om han fortfarande står och talar på samma vis, och vad hans underordnade isåfall anser om det.

Örnen bör landa

Så, nu är det bra. Nu kan du komma hem. Nu räcker det.

Efter ett drygt dygn med ensamansvar för kidsen med en natt halvsovandes i skarven mellan sängarna med en unge på vardera sida och konstanta pareringar i sömnen med nappar och ryggklapp.

Efter två eftermiddagar i parken med barn som äter grus och slår varandra i huvudet med sopkvastar och inte vill gå hem.

Efter två middagar där stora härmar lilla som flaxar med besticken och kastar mat, välter ut mjölk och spottar ut tuggad korvgegga på golvet.

Efter en hysterisk förmiddag på Öppnis med nittoåtta barn och femhundra leksaker och en intryckspalett som är en epileptikers värsta mardröm.

Jag har hört ryktas om folk som klarar en hel vecka, men det måste vara hörsägen.

Måtte Örnen snart landa.

En försmak

Vickar som hemmamamma idag och imorgon.
Fick en försmak av vad som komma skall.

Underställ.
Skitiga galonbyxor.
Regnjackor.
Mössor.
Udda vantar.
Gummistövlar som det rasar grus ur.
Gråt och tandagnisslan.
Snor och tårar.

Hjärnblödningsframkallande.
Och det här är bara början.

Kände då en innerlig tacksamhet att M framhärdade och bokade
enochenhalvmånadersresan till Thailand under de allra värsta månaderna.
Hur överlever alla ni andra?

Lipleg

När jag har tråkigt på jobbet drömmer jag om svunna tider.
Tider med folk som förstod vad humor är.

Som när vi på mitt förra jobb gjorde apelsingubbar av grönmögliga apelsiner med tuschpenna och glasspinnar och döpte dom och skickade upp dom med Pater Nosterhissen till ledningsgruppen.

Som när K och jag klippte ut kroppsdelar ur glossiga magasin som vi klistrade ihop till bisarra varelser och tejpade fast dom på våra doktorandkompisars datorer på vårt kanadensiska universitet. En "lip-leg" som bjöd upp till dans eller "I hEAR you" som gärna ville lyssna.

Som när vi gjorde en banangubbe av en väldigt storväxt banan som sedan fick heta Bjarne och störigt småpratade i folks öron under vårt seriösa studiebesök på brasilianskt oljeföretag.

Och mer.
När man skrattar så man får kramp. I flera minuter.
När hände det senast?

Rövplugg

Jag har väldigt svårt för människor som tar sig själva på för stort allvar.
Som tror dom är oumbärliga för sitt arbete.
Som tror att man måste vara på ett visst sätt när man är 'proffessionell'.
Skratta får man inte göra. Om inte chefen drar ett skämt förstås.

Människor som verkar ha en plugg där bak.

Jag vill liksom bara dra ut den. Pluggen.
Och sedan gå ut i parken och leka i höstlöven.

Bomullstankar

Detta inkapslade tillstånd.

Jag är svullen. Näsan rinner. Ögonen är rödkantade och rinner.
Huvudet känns som inkapslat i fetvadd. Det svirrar i hjärnan.

Ja, jag är förkyld och det är för jävligt.
Helt säkert den där förbannade iskalla promenadens fel, vid vattenkraftverket i Boden när jag fick ta sonens dockvantar på mig.

Flyttångest

Träffade förresten våra före detta grannar som i julas köpte hus i fint område på Lidingö.
Vi sprang på dom på Fältan. Vår oas, vårt vattenhål. Deras saknad.

-"Trivs ni?"
-"Ooooooo JAAA! Hus är perfekt. Det fattar man inte förrän man provat! Skulle aaaaldrig byta."
-"Vad roligt!"
-"Jaaa. Men... stora barnet vantrivs, flyttchock. Och folk går liksom var och en hem till sig efter dagis, inte som här, att man jämt ses i parken... Det blir ju inte så socialt liksom. Och så Fältan förstås..., saknar man ju. Och..."

Ja. Shit vad svårt.
Dom ena säger si, dom andra så.
Efter spontanfikan med familjen E på V och med familjen BvL utanför som vinkande så kände jag bara att jag vill bo kvar här för evigt.

Men en annan söndag när barnen klättrar på väggarna och vi bor så litet att vi inte kan ta emot nattgäster och jag vill ha ett hobbyrum och vi vill liksom rota oss så vill jag flytta.

Bostadsångest med bidé

Ja. Så sitter man där igen.
På Hemnet.
Och söker och letar och försöker hitta nåt som ingen annan upptäckt.

Just nu står valet mellan hundra svindyra kvadrat på Askrikegatan eller hundratjufem dito med gul bidé i sextiotalskedjehus på Lidingö.

För sex mille.

Och då har man inte ens havsutsikt.

Egentid

"Det är så mycket som förändras när man får barn."

Ja, som att det nödvändiga ontet "bajsa" tranformeras och
plötsligt sorterar under den hett eftertraktade kategorin "egentid".

Tuppkamsgelé

Det ryktas om folk som äter confiterade anklår.
Om dilammhals konfiterad i chorizoflott i fyra dygn.
Det är lökmarmelader från Bretagne och karamelliserade päronklyftor.
Tryfferad bältanjure i tuppkamsgelé.

Och här sitter man och suger på en röd pölse.

Roll-on i rutan

Mia och Klara - världens just nu roligaste på TV.
Så sjukt bra!

Missa inte - och om du missar - kolla in avsnitten på svt.se

En av karaktärerna heter Tabita:
"Tabita är trash-morsan från Karlskoga som har tre barn med tre olika pappor. Under sina A-kasseperioder jobbar hon hemma som tattuerare. Trots att hon nästan alltid avleder barnens tjat med isglass, drar hem nya karlar varje natt och låter ungarna äta framför tv:n tycker hon själv att hon är världens bästa mamma."

Buksvägerskor?

Ni vet ännu inte om det, men två av er som läser och kommenterar här har nånting gemensamt.
Förutom min blogg.
Ni känner inte varandra.
Men.
Den ena har varit ihop med den andras nuvarande man.
Fast kort, och för typ tusen år sen.

Hihihihihihi.

Study tour from hell

Hur låter detta för en resa:

*Astidigt morgonflyg till svinkalla lappfjället
*Hästkärra till mögligt lappkåtehotell
*Turistbuss till annan utan-å-stad på fjället
*Åttiofem timmars nanometerdetaljerad föreläsning om de kemiska processerna i guckan-som-blir-över-när-man-gör-papper-av-träd
*Femton timmars rundvandring i illaluktande guckfabriken, ingen hör nåt
*Försenade så vi missar innan-maten-bastu-och-relaxen-ölen
*Middag med påföljande självutnämnd trubadur
*Dålig sömn

Dag två:
*Upprepa dag ett fast lägg på:
*Nitton timmars rundvandring på iskallt vattenkraftverksbygge i Boden
*Fem timmars föreläsning om stålframställningens metallurgi
*Flyg hem

Vilken tur att man känner sig så inspirerad och utvilad idag!
Så pigg, och så jävla glad.
Lessen chefen...

Jag menar, VAD ÄR DETTA??!!

Mupp i grupp

Vi muppar runt i grupp häruppe i Norrland. Det är kallt. Jag hör inte vad dom säger. Det börjar bli jävligt tråkigt. Alla är skittrötta. Jag vill åka hem. Men nu väntar istället tre härliga timmars oavbrutet babblande om energiteknikforskning på LTU. Jag sjunker in i en leende apati. Som en mupp i grupp.

Vattenkraftverket i Boden

Gitarren och brasan...

Dagens outfit på fabriken

I hjälm på massafabriken

Kaffepaus med köpemazarin

Hjäälp... vad gör jag här?

Det var en hästtransport... i Lule

Hos tandläkare Koch

Det känns så tryggt och sjuttiotaligt att ha
en gigantisk röd jättetandborste i väntrummet.

Men så är hon också mysig, min tandläkare fru Koch.

Dagens behandling var preventiv, mot avgnisslade tänder.
Jag gnisslar framtänder och 'balanserar jätteduktigt med tungan'
vilket kan göra att jag får blockeringar i käken och huvudvärk.

Och jag som trodde det berodde på mina spännande resor
samt de middagar vi har hemma som resulterar i skådeplatser
mest liknande dem efter brutala rånmord.

Dumskallarnas sammansvärjning

Jag minns en fest, jag tror det var min 20-årsskiva, då flera gamla ex var samlade på samma ställe.

Jag minns sedan en annan fest, i Frankrike, där jag plötsligt insåg att jag hade hånglat med minst sex av de som nu befann sig i samma rum.

Båda dessa tillfällen överlevde jag genom att dricka stora mängder sprit.

Nu upplever jag samma sak igen.
På Facebook.
Men det är lite svårt att vara ständigt packad när man dessutom måste jobba och vara mamma.

Veckans höjdpunkt

Går på toaletten.
Under själva vattenkastningen ljuder brandlarmet.
Rakt i mitt öra.
Brandövning.

Rusar ut, korridorerna tömda på folk.
Går ut i "rökfyllt" trapphus, blir inskickad igen.
Krånglar mig ut via nån dold nödutgång,
ut på en kall, regnig parkeringsplats.

Så att brandmannen kan räkna in oss,
ge oss förmaningar om hur slöa vi var
och skicka in oss igen.

Mer spännande kan det knappast bli på Fortet i Eskilstuna!

För många av mina kolleger var detta veckans höjdpunkt!

Here we go again..!

Herr Munchenhauser

Min man far med osanning.
Han verkar ha fått nån form av sting.
Han hallucinerar.

Idag lagar jag, JAG, till en fantastisk söndagsmiddag bestående av
helstekt fläskfilé, ugnsbakade rödbetor och klyftpotatis med fetaost samt en hemgjord hummus med tomat (inspirerad av S).

Till det ett spanskt finvin.

Och vem tar äran åt sig?

Det blir inget hångel idag heller.

Shopaholic

Jag tror jag har nån form av störning. Möjligen abstinens. Frustration?
Jag shoppar besinningslöst.

Senaste månaden har jag köpt:

*Fyra klänningar (klänningar liksom! Till närdå??)
*Fem par skor (inte ett enda par tål väta)
*Fyra färgade strumpbyxor (reminds me of old days)

Och så tror jag att det existerar tillfällen då jag ska gå runt och se ut som Audrey Hepburn.

Rapport från min expojkväns sovrum

Alltså, det här med internet och datorer...

Via Facebook och vänners vänners nätverk hittar jag ett ex.
Hittar hans fru. Och alla hans vänner.
Via frun hittar jag en blogg. Med foton på barnen.
En hemsida.

På hemsidan ligger hela deras hus upplagt.
Med klickbar planlösning.
Foton från olika vinklar på varje rum.

Jag känner mig som en stalker.
En objuden gäst.
Det är äckligt fascinerande.

Jag är inne i min expojkväns sovrum och snokar.

Ansiktsburk

Ansiktsburk, ansiktsburk, han fick vad han ville för hatt

han tjalla’ på sin lilla tjeeeej, tjofidelittan hatt!

Eurodisco

En stor fördel med patetiska firmafester:
Man behöver inte skämmas för att terrorisera den inhyrda DJ:n.
Han är så jävla glad om någon önskar nåt annat än Tompa Jones.

Jag dansade mig själv sönder och samman till följande önskningar från tidigt nittiotal:

Snap - Rythm is a Dancer
Corona - Baby Baby
Robyn S - Show me love
Billy Paul - Your song
EBTG - Missing
Cher - Believe
Culture Beat - Mr Vain

Ljuva minnen!

Lördagskaos

Lördagsförmiddagar.
Den tidpunkt i veckan som vår familj mest sannolikt är i konflikt.
Så även idag.

K tjatar oavbrutet om lördagsgodis och vägrar klä på sig. Skriker sig blå efter vassa saxen som han vill ha.
C drar i alla lampsladdar. Rensar bord och närbelägna ytor på all lös materia. Stoppar fingrarna i halsen tills hon kräks och tycker det är skitkul.
Maken är irriterad och less. Trött, och trött på sin sega familj som aldrig kan komma iväg. Han ser tiden rinna förbi i sjok av kaos. Det tar timmar innan vi är färdiga för avfärd. Och när det väl är dags har han tappat sugen.
Jag är del i det sega. Avskyr mina måsten. Men jag måste. Sätta i linserna, smörja in min torra lekamen, lägga på ett ansikte som inte skrämmer slag på omgivningen, leta rätt på den enda BH:n som funkar, blåsa håret.

K tjatar hål i huvudet, nu med mysbyxor bak-och-fram.
C trillar ner från sängen med en tamburin runt huvudet.
Jag försöker raska mig, men det går längsamt.

Maken lägger sig på sängen. Arg.
Det blir inget utelunchande idag heller.

Fräcka fredag

Maken lagar kalops, lägger in gurka, skalar potatis.
Själv irrar jag runt i ett bakrusigt töcken.
Maken öppnar en flaska Chateauneuf-du-Pape, bjuder ner grannarna.

Två glas vin och en avec senare känner man sig som en människa igen.
En mycket trött människa, men i allafall en människa och inte sorgliga rester av ett mänskligt vrak.

Sover tio timmar.

Dagen efter...

Jag var tvungen att åka på ett sk "viktigt" möte imorse.
Sollentuna.
Bussen från Bålsta gick 07:50.

07:50!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har sovit fyra timmar.
Avslutade kvällen med en vodka lime.
Nu sitter jag mitt emot en rektor.
Han tittar på mig.
Jag är kraftigt bakis. Raspar fram min presentation med whiskyröst.
Luktar sprit.
Har mörka ringar under ögonen.
Rektorn ler överseende.
Jag babblar osammanhängande på.

Åttiotalscovers på firmafesten...

Deal or no deal

Ett säkert hösttecken.
Med Martin Jävla Timell.
Tragiskt.

Påskallavik

Jag reser rätt mycket i jobbet.

Spännande ställen.

Exotiska platser.

Som imorgon till exempel.

Då ska jag till Bålsta.

Sen Sollentuna.

Nästa vecka Piteå.

Avslutar med femtimmars bussresa till Påskallavik.

The barnkalas-race

It has begun.
The barnkalas-race.
Det har legat på lur rätt länge nu, men ännu inte brustit ut i full blom.
Förrän idag.

PANG. Komplicerad handgjord utfällbar rocket science-inbjudan.
PANG. Dress code. Temaparty.
PANG. Alla ungar på dagis bjudna. Arton stycken.

Ribban är satt.

Only the sky is the limit.

Sandeplanskolan 9A

Har via Facebook fått kontakt med en gammal grundskoleklassis.

Vi gick i en riktig pissklass. Ni vet, hela kitet med tjock jantelag och allt som avvek från det som klasspuckona bestämt skulle kraftfullt bekämpas.

Det fanns ingen plats för mig. Eller vännen A. Eller egentligen nån annan för den delen heller. Hela klassen mådde nog egentligen dåligt.

Nu är vi ju vuxna. Och borde ha överseende.
Men vännen A och jag kommer nog aldrig riktigt att glömma.
Kanske är det därför jag får ont i magen när jag läser Gardell.

Hur som helst. Jag är glad att A inboxade mig på Facebook.
På nåt vis känns det tryggt i kontakten med människor som känt en som liten.
Som varit hemma i ens ljusblåa flickrum.
Som man bytt suddgummin med.
Och varit skitkär i Morten Harket i A-ha med.

Dagens stekar-outfit (falukorvs)

Gav mig på självmordsuppdraget att bära knalligt ärtgrön 70-talsmanchesterklänning på jobbet. Toppade med bruna mönsterstickade kalasbyxor. Ni kan ju föreställa er kommentarerna. Jag kände mig dock extremt nöjd, och fin, i vintageoutfiten.

Kom hem och ställde mig och stekte. Pannkakor. Man måste steka nåt i den här klänningen.

Till Etuna - en timmes lugn och ro

Min pappas poem

Min far skrev i sin ungdom en fin liten dikt. Han reciterade den för mig när jag var liten.
Och jag har aldrig glömt den. Det finns något tryggt i den.
Aldrig tidigare nedtecknad. Aldrig förut publicerad. Jag ger er en liten skatt.

Regnets trista melodi,

spelar på min ruta.

Vemodet som är däri,

knappast går att muta.

I en lyktas karga sken,

står en skald och tänker.

Regnet droppar från var gren,

Gatans asfalt blänker.

(Börge Nielsen)

Tantaccessoarer

Det här måste vara dom sötaste babystrumporna EVER!

Vad jag undrar över är varför allt fint aldrig finns i vuxenstorlek?

Tänk ett par såna här fina ballerinaskostrumpor och du hade aldrig nånsin mera behövt släpa med dig tantaccessoaren "inneskor" i liten påse när du skulle gå bort. Toppen!

Träslöjdslärare

Varför är det så att alla träslöjdslärare luktar ingrodd svett?

Besökte en skola idag för att prata om vårt energiprojekt.
Träffade Lars-Göran, träslöjdslärare. Han luktade svett. Kraftigt.

Dejá vú!

Minns vår svettsure slöjdläris Tord. I blå långrock och ständigt omgiven av ett moln av trädamm.

PS. Jag bytte fil. Flera gånger. Och tömde Alvedonpaketet vid hemkomst. DS.

The Snip vs Spiral

Ja, jag vet att det här är väldigt personligt.
Men är det inte det som är hela grejen?

Vi har klarat oss rätt länge med preventivmedelsmetoderna "Dödstrött" och "Barn-i-rummet-som-vaknar-direkt-av-minsta-ljud".

Har väl haft på känn att vi inte kan ha det så här mycket längre.

Fick ett mail. Vännen K föreslog Spiral.
Den gör skitont att sätta in, skitont att ta ut och man har mens i typ en månad varje gång.

Låter hemskt lockade. Om man är masochist.

Nä, M, ditt förslag att göra "the Snip" kanske inte är så dumt ändå!

Skavfötters i Flen

På besök hos familjen H's sommarholk utanför Flen.
Två vildar, två klätterapor och så barnen också.
Kaos.

Nån iddis till grävgubbe hade grävt läcka på husets vattenledning.
Alltså, inget vatten.
Kan man brygga kaffe på Loka Citron?
Tvätta en bajshand i Rasputin Hallonvodka?

Efter dubbla krig sov äntligen alla barn.
Köttet hade ruttnat. Fram med fruset fläsk!
Ett par flaskor Penfolds Bin 2 senare och glass med varm hjortronsylt
kändes livet rätt schysst ändå.

Tills vi skulle sova, framåt ettsnåret.
Provar skavfötters med en propellerson i en 60-säng.
Sedan med en tjocksmock till dotter som sumoaktigt rullar över mitt ansikte.
Så en snapsbastuman som snarkar.
Slutligen skavfötters med mig själv i vinkelvolt.

När får vi komma nästa gång?

Männen i mitt liv bär mustasch