Tjockalocka. Tänke på en sak. Vad gör att man kallar sig feminist. Alltså hur ser du på begreppet feminist? För du lägger väl dig under den rubriken? jag är lite nyfiken. Folk tycler så olika. Om du har tid får du gärna berätta :-)
fru kaos: Visst har jag tid :-). Men det är svårt att bara skriva ner på några rader när man inte vet vad motparten har för värdegrund ;-). Förklaringen blir olika därefter. Men kortfattat:
Feminist är jag för att jag ser systemfel i samhällskroppen, där kvinnor diskrimineras på grund av kön. För att jag ser att vi som individer (både flickor och pojkar, kvinnor och män och alla däremellan) hämmas av de trånga och fördomsfulla könsroller som i högsta grad existerar (än)idag. Jag är feminist därför att jag tror alla vinner på ett jämlikt samhälle, där vi har samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter.
Sedan är jag likhetsfeminist (till skillnad från särartsfeminister) vilket innebär att jag inte tror på biologiska könsskillnader som grund för socialt nedärvda orättvisor (dvs att män skulle ha en bil-gen och kvinnor en omsorgs-gen som gör att vi är lämpade för olika saker). Jag tror att skillnaderna mellan individer är av större betydelse än fysiska skillnader mellan könen.
Det gör ont att bli feminist. Det kräver. Självrannsakan och smärtsam medvetenhet om sakers tillstånd. Och när man en gång lärt sig se går det aldrig att sluta. Därför är det mycket bekvämare att välja att inte se. Att göra det politiska privata angelägenheter istället för tvärtom.
3 kommentarer:
Gah! Bäst att hoppa snabbt i säng innan man blir frestad.
Tjockalocka. Tänke på en sak.
Vad gör att man kallar sig feminist. Alltså hur ser du på begreppet feminist?
För du lägger väl dig under den rubriken?
jag är lite nyfiken. Folk tycler så olika.
Om du har tid får du gärna berätta :-)
fru kaos: Visst har jag tid :-). Men det är svårt att bara skriva ner på några rader när man inte vet vad motparten har för värdegrund ;-). Förklaringen blir olika därefter. Men kortfattat:
Feminist är jag för att jag ser systemfel i samhällskroppen, där kvinnor diskrimineras på grund av kön. För att jag ser att vi som individer (både flickor och pojkar, kvinnor och män och alla däremellan) hämmas av de trånga och fördomsfulla könsroller som i högsta grad existerar (än)idag. Jag är feminist därför att jag tror alla vinner på ett jämlikt samhälle, där vi har samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter.
Sedan är jag likhetsfeminist (till skillnad från särartsfeminister) vilket innebär att jag inte tror på biologiska könsskillnader som grund för socialt nedärvda orättvisor (dvs att män skulle ha en bil-gen och kvinnor en omsorgs-gen som gör att vi är lämpade för olika saker). Jag tror att skillnaderna mellan individer är av större betydelse än fysiska skillnader mellan könen.
Det gör ont att bli feminist. Det kräver. Självrannsakan och smärtsam medvetenhet om sakers tillstånd. Och när man en gång lärt sig se går det aldrig att sluta. Därför är det mycket bekvämare att välja att inte se. Att göra det politiska privata angelägenheter istället för tvärtom.
Vad tycker du? ;-)
Skicka en kommentar