Två veckor redan.
Huden har börjat färgas ljust brun.
Även barnen är solbruna om benen och kinderna.
Vi umgås med våra barn tjugofyra timmar om dygnet,
det tar ut sin rätt mellan varven, man orkar inte
leka tolv timmar om dagen, man orkar inte stå emot
glasstjat eller avleda syskonbråk varenda dag.
Men ändå - barnen är lyckliga, det känns.
Och vi 'jobbar' i skift, tar lekpass och badpass
och sovpass, och inser varje dag att vi ändå är
så otroligt glada att vara i ett land där galonbyxor
och tjockvantar är avlägsna minnen från en annan verklighet.
Vi har haft tur hittills och träffat andra barnfamiljer,
en del supertrevliga som vi nu saknar massor,
andra där
huvudsaken är att barnen får leka ihop en stund.
Men så sade vi det, att det hade ju varit så himla mycket roligare
om NI hade varit här. Och här står ju så många tomma hus!
Så nu har vi bestämt, att nästa år, eller året efter det,
då ska ALLA följa med. Alla får varsitt hus. Det kommer bli så himla kul!
7 kommentarer:
Hej kära ni!
"Huden har börjat färgas ljust brun", jag dööööör, vår färg falnar dag för dag, vad är det som finns på de där jäkla planen som gör att solbrännan försvinner på resan hem?! ;-) Så njut varenda sekund.
(Hemresan förresten, vad sägs om följande: sonen gör nr2 i taxin från HH till BKK, det svämmar över, även på mina vita linnebraller, fö de enda byxorna jag har med till Thailand. Byter om på flygplatsen, får åka hem i Ps shorts (ugly). Börjar flyga, dottern kräks. Byter kläder på henne. A kräks igen, betydligt mer, dvs hela hon + P är dränkta. A:s ombyten är slut, hon får sätta på sig B:s kläder medan B får sista rena plagget, en body. Flyger lite mer. B gör tvåan igen, åter översvämning, på honom + mamsen. Slut på barnkläder. Sonen får gå av planet i munkjacka utan nåt under + blöja, dottern i Bobos små kläder, och mamsen och pappsen i nedspydda/nedbajsade kläder. Mao, tips - ta med minst 5 uppsättningar kläder per person i handbagaget...)
Hoppas att det löser sig med bältesstolen till slut nu då. Ska ni ut och fara nåt?
Hoppas att allt är bra öht, att lilla tjejen är frisk, att shoppingen rockar, att ölen är kall, maten smarrig, påskaffet varmt och Komhomtransan still smajling!
Kram från oss alla i Årsta (1 m snö, typ), och sorry för långt inlägg!
Även Familjen Kaos?
Går det Bananbåt?
Mia: What???! Men vilken bisarr (och jobbig!) hemresa! Som om själva flygningen inte är nog liksom...
Jag vet - på planet hem till Svedala finns det sån här whitening talk i AC:n som dalar ner på de stackars hemvändande resenärerna...
Bältesstolen återlokaliserad! Kanon. Nej inga planer än, men när vi blir helt enis här (om en vecka när M's kollega m fam reser hem) kanske vi hyr en bil och åker söderut.
Shoppingen rockar - M har blivit pålurad ytterligare två (!) påskdukar av samme beachragger... Grymt påskkalas hos oss 2008...
Hur gick fölsedagskalaset förresten?
Fru Kaos: Bananbåt eller tio timmars kognitiv beteendeterapi will do it. Det kan det kanske vara värt? Klart NI ska med! Med ölmonstret i er ägo kvalar ni lätt in som svennebananer här nere! ;-)
Det låter helt fantastiskt.
Vilken dröm.
Tänk att få känna sig som en riktig svensson för en gångs skull.
Det vore något ;-)
Ja, så blir det som runt plaskedammen, fast i Taliand!
Tom jag är ju på en plaskdamms-reunion. Särskilt om ett år när förortsträsket visar sig från sin fulaste sida!
Det känns skönt att höra att ni är positiva inför nästa års resa! (Vi hade ju inte helt lätt att rekrytera sällskap till i år...)
Men kul! Då börjar vi reka hus! ;-D
+1 trappa: Förortshelvetet i januari kanske visar sig vara... alldeles... alldeles... underbart? :-D
Skicka en kommentar