Intressant när man kommer till det stadiet i livet
att det pirrar lite i magen när man tänker på att
det är fredag, dags för lite plockmat, en bättre flaska vin
och "På Spåret" på TV:n när barnen gått och lagt sig.
Det fanns en tid, för inte alltför länge sedan, då detta scenario
istället hade orsakat kraftiga konvulsioner av tråkighet i magtrakten,
och där sitta hemma en fredagkväll var liktydigt med att ens liv var
fullständigt patetiskt och misslyckat.
Såhär i yngre medelåldern - som kom snabbt - är det höjden av tillfredshet.
7 kommentarer:
:-)
Håller med. Har nyss varit en vin-vända o hoppas maken fixar tilltugget. Om det blir På Spåret vet jag dock inte, men nåt liknande.
Dito...
Jag håller med.
Min vännina vill gå ut i morgon.
Men jag är så bekväm att jag nog tackar nej för att mysa hemma.
Jag känner igen mig. På pricken!
Jodu.
Fast jag var lite sån till och med innan familjelivet drabbade mig – hellre hemma med vin och något gott att äta än jaga omkring på stan efter något "roligt" som man i alla fall aldrig hittade.
There´s no place like home!
Vi ska kolla in Let´s dance, tänkte vi. På Spåret är för tidigt för oss :-)
Let's dance! Äntligen har jag något att samtala med min mor med igen...
Skicka en kommentar