Att vara med mina barn är att ständigt ligga ett steg efter:
Man hämtar på dagis och går till parken, man rusar efter lillasyster som redan är på väg in bland gungade ungar och får tag i henne i sista stund före gummimissilen kommer svischande förbi hennes lilla huvud.
Man jagar efter storebror som redan försvunnit bland förrädiska träddungar och plötsligt dyker upp med minigolfklubba i handen.
Man kommer hem, men man hinner inte innanför dörren förrän deras grussmutsiga handavtryck är all over och skornas grusdrivor skakats ut över hela hallen. Storebror är redan inne i badrummet när jag just fått av mina egna kläder och jagat rätt på lillasyster som sprungit rakt in med årtusendets skitigaste brallor.
Storebror kissar men 'glömmer' torka snoppen så det rinner kiss längs toastolen som jag försöker fånga upp med en bit papper samtidigt som jag ropar på sonen att hålla de brungeggedroppande händerna ÖVER handfatet och inte halvt brevid, när han tvättar händerna.
Får in lillasyster i badrummet och hinner knappt få upp henne på pallen för att tvätta händerna innan storebror gallskriker att han är "SÅ TÖRSTIG ATT HAN HÅLLER PÅ ATT DÖÖÖÖ och var ÄÄÄÄR BUBBELSAFTEN????"
Jag hinner inte ge honom glaset med bubbelvatten förrän lillasyster undrar när det blir mat, för hon vill ha mat NU. Annars tänker hon lägga sig ner på golvet och skrika.
Man skalar potatis och morötter samtidigt som man avledande försöker prata om vad dom gjort på dagis och vad vi ska göra i helgen. Fiskpinnarna tar förstås JÄTTELÅNG tid, och jag lägger upp pinnar, potatis och morötter men innan jag hinner sätta mig med min egen mat är deras fiskpinnar slut och dom vill ha mera. När jag till slut sätter mig för att kasta i mig maten vill gullebarnen ha efterrätt. NU. Eller åtminstone åla ner från stolarna med remouladkladdiga fingrar som jag kastar mig efter med en blöt trasa för att torka innan väggarna är fulla med klet. Så råkar jag säga att dom ska bada. Och innan jag hunnit säga "-a" så är båda avklädda och inne i badrummet och ropar "Mammaaaa! Var är du?? Vi skulle ju bada!"
Tappar upp badet, häller i skum, försöker samtidigt hänga upp lite av kläderna som i all hast slitits av i hallen - köket ser ut som ett bombnedslag efter middagen - men hinner knappt få i barnen förrän lillasyster deklarerar att hon är klar och ska gå upp. Hinner just få fatt på henne med handduken innan hon drippdroppar ner hela parkettgolvet. Då ropar sonen att nu är han klar, och har passat på att "spola" hela badrummet under tiden. Torkar honom, sätter på Bolibompa men hinner inte in i badrummet för att torka upp vattenkriget förrän båda i kör ropar att dom vill ha russin/hjälp med pyjamasen/kudde/speciell filt...
När båda nattats hinner dom precis lägga sig i sängen när sonen är hungrig på en nattmacka och dottern är kissnödig.
Tjoflöjt!
6 kommentarer:
*puh* Fast jag önskar bara lite, lite att sonen ibland kunde ha det där tempot. Han fastnar i tankar och göromål hela tiden så att en handtvättning kan ta en kvart i stället. :-)
L, min stora är likadan. Små drömmare... .
Pust pust, här är det betydligt lugnare – åtminstone när man fått ner dem framför Barnkanalen med varsin frukt i handen.
Det kanske är en fördel också att man inte har så mycket att vara rädd om i sin lägenhet. :-D
Ha ha, ja, dagdrömmeriet är ju en annan frustrationsfaktor. Den sidan inträder nämligen om morgnarna här hemma.
"Ta på dig strumporna!"
"Mmm, jag ska bara..."
Osv, ca 700 ggr.
Malinka: Njae, inte så mycket det. Jag mår bara dåligt av grusiga golv (för att jag är för lat för att dra fram dammsugaren i ett huj), geggiga klibbiga handtag och väggar. Typ. I övrigt har vi bara en möbel som vi är riktigt rädda om, för att den var så dyr och fin. Ändå har barnen upprepade gånger krascat in i den med minibilen... ;-)
Jag vet.
Skönt att höra nån annan som försöker förhindra alla dessa smutsiga handavtryck överallt. Jag för också den kampen.
Är tillbaka och finns på ny adress. ;)
Da er det nok sånn, at hvis vi kunne blande dine barn med min datter...Hadde vi fått unger som gjort alt i et akkurat passende tempo! For her går det treeeeeeeegt!
Skicka en kommentar