Nu har jag tvångsmässigt tryckt i mig en hel påse sura bilar som kompensation till mig själv för att jag satt två timmar på sugigt årsmöte, se nedan.
Jag måste ventilera mig lite till: Alltså, jag fattar fan inte. Hur kan folk som är vuxna, och har ansvarsfulla jobb, och uppenbarligen inte får sparken för att dom skulle vara ansvarslösa eller skita i sina arbetsuppgifter, vara så sjukt rädda för all form av åtaganden och ansvar för det hus dom själva äger en del av och bor i???
Folk sitter som fågelholkar med tomma ögon och stirrar ner i bordet så fort det kommer upp nån som helst fråga som innebär engagemang. Vad är det för FEL på folk?
För även om jag klagar väldigt mycket nu, så tycker jag ju att det är ganska kul att engagera mig och vara med och besluta om olika saker i huset. OCH på jobbet. OCH i alla andra sammanhang.
Men så var jag också alltid ordningsman i skolan. Och trafikpolis. Och alla andra saker dom lurade mig till.
7 kommentarer:
Dina ord spär på min grundinställning att människor i grunden är lata, precis som alla andra djur. Man gör det man måste för överlevnad, sedan lägger man sig ner i skuggan och slickar pälsen.
Grundinställning, som sagt.
Inte norm för alla.
Definitivt inte för Tjockalocka och Jensen.
Min spontana reaktion:
Konflikträdsla! Fasan av att göra fel, att inte duga för uppgiften och sen bli förhånad/nedgjord/baktalad av "dugligare" grannar.
Särskilt när det gäller nåt så viktigt som vårt/deras hem.
Hu!
Anna: Ja, man vill ju liksom inte tro att de är så, men jag börjar fasiken undra.
lilla urk: Jo, det stämmer också! En kille sa tex: "Men jag kan ju ingenting om ekonomi eller om huset eller så...". Nä, men det är ju just det man måste lära sig och det enda sättet är att engagera sig i styrelsen! :-)
Jag hatar föreningsliv och allt vad det innebär. Ändå sitter jag i varenda jävla styrelse som jag råkar snubbla över, just för att folk är så lata/oengagerade.
Och så slutar jag alltid som ordförande. För att det inte "finns någon annan".
Vi är också en liten förening, med 23 lgh, och även om det kanske inte är så illa som hos er så är det ett jädra jobb att få folk att engagera sig. Men jag pekar med hela handen, jag. Den som yttrar sig om något får saken som uppgift! Ha ha!
Och så hjälper det att ha en bra och drivande valberedning. Det har vi haft vissa problem med här, så styrelsen (jag) har fått valbereda också. Men till nästa år ska det bli bättre.
Kör hårt med dem, Jennie!
Även vi bor i en liten förening. Fast här är alla i princip införstådda med att man måste göra sin bit. Nyinflyttade skräms in i ledet och när det gäller dem som bott här länge brukar vi helt enkelt rnga på och upplysa om att nu är det deras tur igen.
He, he. Så, blev du ordf?
fd+1tr: Vet ej... jag eller er namne till hälften... ordf eller ledamot. Tills vi flyttar, he he
Skicka en kommentar