fredag 5 december 2008

Urladdning

Adrenalin.
Rödflammiga halsar och falsettröster.
Personlig prestige.
Revirkisslukten känns frän i hela rummet.

Sitter på möte med pinsamma människor som inte fattar och stämningen är så tryckt att man kan vässa en penna i skärningspunkten mellan ena sidan bordet och den andra.
Jag biter mig flera gånger i tungan för att inte undslippa mig snabba sylvassa repliker.

Stormar sen in på kontoret med klackarna dundrande i parketten, så pass att chefen börjar garva och mina vapendragarkollegor servar mig med kaffe och en stol.

Det är sällan jag är arg på jobbet, men ibland gör det gott. Och den här gången var min roll att fungera som 'överrock' med rätten på min sida. De två pinsamma andra kommer tyvärr få stå i skamvrån en stund.

Människor. Ett så jädrans märkligt men lika släkte.

1 kommentar:

Johanna sa...

Det där känner jag verkligen igen... man får bita sig i tungan för att inte säga något man får ångra sedan.

Om du är intresserad av att läsa en blogg skriven av likasinnade är du hjärtligt välkommen in på NetWorking!