onsdag 12 augusti 2009

Sommarslutets kranka blekhet

När sensommarluften svalnar och ger en föraning om höga himlar och läderlappade koftor, längtar jag efter klickklapprande klackar mot trottoaren och äppelrött rouge.

Jag tänker mig en höst - som jag tänkt mig dom så många gånger förr - fylld av energi och sprudlande aktiviteter. Jag kommer resa mig från soffan. Byta ut frottéshortsen mot timglasklänning i djuprött. Sen ska det ska resas, gås kurser, användas gamla presentkort, sättas in foton från dom senaste fem åren, karriärplaneras, bokläsas, ja och liksom förkovras i största allmänhet. Hemmet ska vara oklanderligt. Barnen ska gå i mockaskor och vara slätkammade. Maten ska styras upp och vara sådär höstigt rustik och god. Maken och jag ska skratta och göra tokiga saker. Jag i basker och körsbärsröda naglar. Han i mustasch och äppelknyckarbyxor.

Känner jag mig rätt kommer det hela resultera i en mustasch. Bara. I år igen.

4 kommentarer:

Pär sa...

En välansad mustasch ska inte underskattas. Bry dig inte om slätkamningen och fotografierna. Men glöm för all del inte skratten. Skratta! Och sparka i löven när de så småningom lägger sig i lockande gulröda drivor på marken.

Kram till dig
/P.

k. sa...

Känner lite detsamma denna tiden. Det blir andra saker nu mot förr i skolan. DÅ var det ny fin skolårskalender och fräscha omslagspapper på böckerna. Kan sakna den känslan ibland!

Tjockalocka sa...

Ja, jag längtar nästan till barnen börjar skolan så man får gå i pappershandlar och köpa pennskrin, linjerade block och fina omslagspapper... :-)

Lo sa...

Å ja, skolstartsväder! Jag vill vässa pennor, köpa pennskrin och skaffa ny handstil....