tisdag 8 april 2008

Snipp snopp

Får samtal på lunchen.
Dagis ringer.
Sonen har ont när han kissar.

Ömma modern kastar sig på tåg från Etuna,
kastar sig på telefonen,
kräver omedelbar tid hos tant doktorn,
kastar sig av tåget,
kastar sig på röd linje,
svettspringer förbi porten, hämtar vagn,
väskan med dator och tjocka luntor rapporter värker på axeln,
kastar sig uppför backen och
möter glada sonen i kapprummet.

Hysterin från telefonsamtalet är som bortblåst.
Ett glas citronjuice senare och nu är han glad igen.

Ömma modern biter ihop. Hårt.
Svettspringer med son i vagn till tant doktorn.
Först kissa i mugg, sen in till vitrocken.

Nada. Inte en baselusk när hans ljumma urin.

Svettspringer tillbaka hela vägen,
tjackar en vurre på vägen eftersom sonen nu missat mellis på dagis,
väskan på axeln gör djupa spår i jackan,
behån obehagligt kall av svalnad svett.

Tillbaka på dagis, hämtar lillasyster,
pustar ut, klär på, kramar, klappar.
Kostar på att vänta på buss bara för att åka en station.
Hem och koka potatis.

Ännu en underbar dag på jobbet.

2 kommentarer:

Kaos-Anna sa...

Jag lider med dig.
Själv har jag stressat till BVC med liknande känslor.
Fan vad jag hatar det.

Lisas syster sa...

Argh, stresshjärtat! Jag började andas obehagligt snabbare ju mer jag läste! Känner igen mig så väl. Fy faan vad jobbigt för dig!