måndag 24 maj 2010

Hur man lockar på en snart-fyraåring nåt klänningsliknande

Min dotter dissar klänningar. Helt.
Hon påstår förvisso att hennes favoritfärg är rosa (säkert nåt hon hört) men framhärdar i val av kläder ur färgskalan ärtgrönt till marinblått och av formen jeans & tröja eller möjligen skjorta.

Eftersom vi skulle på kalas i lördags.
Eftersom jag ofrivilligt fick tre timmar på Kastrup.
Så var jag djärv nog att inhandla ett par vita linneknickers och en klänningsliknande tunika i - just det - marinblått, (rött) och ärtgrönt. Tänkte att kanske kanske.

Presenterar det hela som en present (kanske lite taskigt) och gör ett stort nummer av att kalla den för "PARTYYY-blusen! Wiiihaa!". Förmodligen för att jag varit borta några dar och hon saknat mig föll hon som en fura för mitt fula trick och blev sålunda kalasets finaste. Fortfarande ingen klänning, men hey, man vill ju klättra i träd!

7 kommentarer:

k. sa...

Intressant. Roligt med undantagen. För jag tycker det finns så många tjejer som bara vill ha klänning och aldrig skulle valt bort rosa. Men jag kanske bara tror det. Det finns kanske gröna byxflickor lite varstans. Ska kolla noggrannare. Och det är ju inte Cs mor som är förebilden för hon har ju gärna klänning! Snygg prick-dito förresten.

Tjockalocka sa...

Jo men så är det! Kolla i bakgrunden på bilden tex... :-) Och samma på skolan här och dagis hemma. Rosa rosa rosa. Det är helt ok med mig, även om jag tycker omväxling förnöjer.
Men eftersom C inte alls har snappat upp detta (än iaf) så undrar jag alltid var det kan komma ifrån. Uppenbarligen ingen medfött hos tjejer.
I vår familj är det männen som är skatorna; älskar allt som glittrar och glimmar. K samlar på 'diamanter' och ädelstenar och glitterpulver i små glittriga sagoaskar.

Åsa sa...

Haha, blev just lite förvånad över det ovana med C i klänning på bilderna från festen. Här kom förklaringen :-)

Bloggerskan sa...

Jag blev också lite förvånad över att se henne så flickig, har liksom inte fått det intrycket, och tänkte kommentera att det var en fin klänning. Men drabbades av ambivalens. Men det var jättefint!

Tjockalocka sa...

Grejen är att jag inte gillar fastnandet i en enda roll/stereotyp/stil. Inte BARA jeans, inte BARA lila, inte BARA osv.
Samma gäller sonen. Och mig själv givetvis.
Dottern ska givetvis inte påtvingas klänning om hon inte vill, och det blev det ju inte heller, men jag är en sucker för fina kläder... Och det är så sällan hon ser ut sådär. Pippilottorna åkte av efter en liten stund. Finfrisyrer är bara för mesar, säger hon. ;-)

Kajsa sa...

Tänkte precis det om frisyren - här hemma har vi större problem att få håret uppsatt än att få på olika kläder, även om hon för det mesta väljer kläder själv och gillar trikåklänningar som man kan klättra och krypa i. Håret är för det mesta uppsatt här nuförtiden eftersom vi satt det som krav på att inte klippa henne igen (jo, det fungerar alltid med lite hot..). Uppsatt hår eller pagefrisyr igen (vilket ju är sååå fint, tycker jag), det är bara att välja. Så jag förstår att pippilotterna åkte av hos er ganska raskt. Det verkar inte var någon favvo.

Unknown sa...

Oj oj, Noah kände inte igen Carla på bilden, -jag vet inte vem det där är...ni får skicka något foto på dem så att vi känner igen er när ni kommer hem! Kram