Slukaråldern

Jag är extremt lässugen. Läste just ut sista semesterboken igår (hann inte riktigt med alla fem på två regniga veckor med barn som ville 'gööööra nåt' hela tiden).

Ge mig tips!

Jag gillar böcker med lite... dolsk stämning, hemliga sällskap och sådant, gärna lite gammeldags, eller alldeles modärnt, något djupare karaktärer, ingen chiclit, men inte heller för detaljerade miljöbeskrivningar (tre sidor om en gatas utseende går bort), ett ordenligt slut, eller åtminstone ett som inte lämnar mig tom och tillintetgjord, ett drama, nåt som griper tag.

Månskära

Det ligger blodröda halvmånar i min toalettskål.
Tio stycken.
Befrielse.
Fingertoppars återupptäckta känslighet.

Att klippa av naglarna är en ritual jag varje gång inser att jag längtat till.

Min kopp te

Nu är jag helt såld på engelskt blommiga tekoppar.
Var hittar jag såna?

Gärna rosor, gärna lulllull, gärna guld.
Kolla in den helt fantastiska tepartydukningen nedan!

SÅNA HÄR!
(Just dessa är tyvärr slutsålda.)

Vissa dagar

Vissa dagar går åt till att maniskt fundera på exakt hur man ska gå tillväga när man ska tillverka egna hett efterlängtade mini-dammsugare.

Winegum

I somliga avseenden har jag aldrig vuxit upp.
Jag är lika barnsligt förtjust i godis som när jag var fem.
Kan fortfarande gå och handla ett Hubbabubba och äckelnjuta av att trycka in alla sex bitarna i munnen.
Eller köpa Kinderägg.
Åt mig själv.

Kanske är det inte någon slump att jag fått en dotter som luktar vingummi.

Vådan av att bo granne med Ejes

Det är inte bra att ha ett kvarts kilo nygjord hasselnötsbräck
från Ejes hemma om man vill hålla en slank linje.
Inte bra alls.
Särskilt inte som jag inte längre har den hemma.
Den ligger, tillsammans med två hekto färska geléhallon, i säkert förvar i min mage.

Snart i en fettdepå nära dig.

Clown

Jag älskar mopsar.
Jag hoppas att jag en dag får äran att ägas av en mops.

Piece of cake!

Veckans ha-begär är denna bok som jag tänkte foga till samlingen av helt underbara kokböcker.
Att läsa.
Och titta i.
Tyvärr tror jag inte det kommer bli så mycket bakat.


A piece of cake, Leila Lindholm

Spittekaga

När jag ser skåningar på TV blir jag illa berörd.
Det är personligt.
Jag älskar Skåne.
Men.
Jag har normaliserat det dialektsbrus jag befunnit mig i de senaste tio åren så till den grad, att skånskan känns främmande och konstig.
Att lyssna på alltså.

Varje gång måste jag, med illa dold rädsla i blicken, fråga maken om jag låter sådär.
Jag hör ju inte riktigt själv hur jag låter.
Eller snarare, jag har en bild av hur jag pratar som inte verkar vara helt med verkligheten överensstämmande.

Solruta

Jag är sjukligt besatt av det nya knäckebrödet "Solruta".
Redanvid morgongröten börjar jag fantisera om kvällsmackan.
Solruta med cream cheese och kaviar.
Ett glas kolmust.

Det är det godaste knäckebröd jag någonsin ätit!

(Är det här otillbörlig produktreklam?
Wasa får gärna skicka en hel lastpall med Solruta.)

Drömläge?

Vi har blivit besatta.
Igen.
Projektpannan ligger i djupa men tillfredsställda veck.

Fick reda på att två lägenheter högst upp i vårt hus snart kommer att vara till salu.
Bebos idag av tant 1, 95 bast och tant 2, 80+ som står i kö till serviceboende.
Den ena är exakt samma planlösning som vår, den andra är en stor etta vägg i vägg.
Båda nedgångna och icke renoverade sedan sjuttiotalet.
Drömläge!

Nu återstår bara att övertala släktingarna till den ena att sälja till oss. Billigt.
Och sedan att övertala styrelsen att sälja den andra (hyresrätten) till oss. Billigt.

Så kan vi fortsätta smida planer på integrerad planlösning av en femma på 130 kvm, matsal och walk-in closet och köks-ö och italiensk cararramarmor.
Och slipper åka på deprimernade husvisningar på Lidingö.

Trapphusdrama

Det är ohyggligt spännande.
Lite pirrigt nästan.

Lägenheten +1 trappa är till salu.
Likadan som våran, på pricken, men +1 trappa.
Ikväll var det VIP-visning och det sprang
en massa svartklädda allvarsamma spekulanter i vår trapp.
Nästa vecka faller domen.
Då vet vi.

För småbarnsföräldrar svältfödda på spänning i livet är det nästan som att se en riktigt spännande dramaaction på bio.

Böjelser

Jag vet att jag stundtals kan anses vara en smula prillig.

Men hur som.

Jag älskar verkligen att spänna gladpack över tallrikar och bunkar,
och sträcka den sådär perfekt så att inte ett veck syns över den inplastade ytan.

It shivers down my spine.