Mitt morgonhumör är uselt. Har blivit med åldern. Kan inte minnas att jag var så sur förr? Eller också är det bara det att jag aldrig förr blev störd i mina privata morgonrutiner.
Nu är allt fokus på att få upp, få på och få i barnen diverse saker (kläder, frukost, ytterkläder) och ändå få rum med sina egna bestyr mitt i allt kaos. Det gör mig uppenbarligen till en otrevlig person. Jag ryser över min sura irriterade fula röst fullt värdig en hemmaboende tonåring. Men det är så jag känner när dörren för tjugonde gången rycks upp och iskall luft strömmar in där jag står nyutkommen och plötsligt frysande från duschen.
Jag minns den meditativa repetitionen av morgonritualen från förr. Ifred i badrummet. Tyst. Ögonvrån på klockan. Hålltider för senast klockslag för eyeliner och läppstift för att hinna med bussen. Tankar som flödade fritt medan penseln löpte längs övre fransraden. Min privata stund.
Nu har jag för länge sen rationaliserat bort både eyeliner och stift och trängs istället med tre andra bökande och stökande.
onsdag 13 oktober 2010
En annan nu?
Jag känner att livet här i ettan är mer old fashioned. Man bor, lever, sover och äter i samma rum. Vilket ger mindre tid för "datorer och internet" på gott och ont. Plus en något ansträngd period - jag som slår mynt av att sällan vara stressad, påstår att det är till stor del en läggningsfråga och yada yada but yet... - saker som ska göras liksom, hela tiden.
Idag klippte jag mig som bekant. Fi fasen vad dyrt det är när man går till en riktig frisör. En sån som ba "du har ett sånt här ansikte och ett sånt här hår och du ska krama i det här serumet och vips så blir du ett helt anet menske" och plockar en på ett par lappar. Som barnen sa "Är du en annan nu?".
Imorgon är planen att jag ska snacka Abu Dhabi. Lite Indien. En hel del USA. Plugga på min egen strategi för detsamma som ska klubbas av högste chiifen på måndag. Och sen bara släppa alla bollar, skruva loss käkarna och gå och äta en fet moules frites tillsammans med en riktigt god vän. Detta iklädd min nya fripp som det ska bli intressant att se om jag får styr på imorgon bitti.
Vad gör ni? Jag vill veta!! Vad händer i världen liksom? Jag känner mig helt uppe i min bubbla.
Idag klippte jag mig som bekant. Fi fasen vad dyrt det är när man går till en riktig frisör. En sån som ba "du har ett sånt här ansikte och ett sånt här hår och du ska krama i det här serumet och vips så blir du ett helt anet menske" och plockar en på ett par lappar. Som barnen sa "Är du en annan nu?".
Imorgon är planen att jag ska snacka Abu Dhabi. Lite Indien. En hel del USA. Plugga på min egen strategi för detsamma som ska klubbas av högste chiifen på måndag. Och sen bara släppa alla bollar, skruva loss käkarna och gå och äta en fet moules frites tillsammans med en riktigt god vän. Detta iklädd min nya fripp som det ska bli intressant att se om jag får styr på imorgon bitti.
Vad gör ni? Jag vill veta!! Vad händer i världen liksom? Jag känner mig helt uppe i min bubbla.
tisdag 12 oktober 2010
Farbror Frej och Ganglionet
Nä, men doktor Fröjdh.
I Fred Perry-sneakers och snett leende i mungipan.
Också bitr överläkare på ortopeden där min remiss hamnat efter lite kringvalsning.
Ett ganglion var det visst.
En slags vätskefylld blåsa med bindvänad runt.
Ocheh, ingenting som man behöver göra nåt åt om man inte har ont av det.
Men har man det så gör man ett litet snipp snipp under lokalbedövning och plockar ut den lille rackaren.
Hej! sa doktor Fröjdh.
Och du vet var jag finns om du nångång vill plocka bort den!
Jahapp. Men jag fick i allafall frikort fram till juli.
I Fred Perry-sneakers och snett leende i mungipan.
Också bitr överläkare på ortopeden där min remiss hamnat efter lite kringvalsning.
Ett ganglion var det visst.
En slags vätskefylld blåsa med bindvänad runt.
Ocheh, ingenting som man behöver göra nåt åt om man inte har ont av det.
Men har man det så gör man ett litet snipp snipp under lokalbedövning och plockar ut den lille rackaren.
Hej! sa doktor Fröjdh.
Och du vet var jag finns om du nångång vill plocka bort den!
Jahapp. Men jag fick i allafall frikort fram till juli.
måndag 11 oktober 2010
Och "herregud" igen.
Maken skulle hämta Teletubbies-dräkten på begäran (sen blev det ändå en Musse, se nedan) uppe i lägenheten och följer mystiska fotspår in bakom luftslussen och in i barnens rum...
Upptäcker vad rivarna förmodligen upptäckte då dom orsakade nämnda spår - nämligen att dom också orsakat annat: rivit inte bara puts och rör på badrumssidan, utan även gått igenom väggen in till nyrenoverade, nytapetserade barnrummet.
Stambyte 'färdigt vid jul' börjar nu sträcka sig längre och längre in på nästa år. Dom får ju såga upp väggen och mura dit den igen. Vilket innebär att vi måste flytta ut alla grejor även ur detta rum, beställa ny tapet och hålla i ännu en dammalstrande renovering. Även om dom betalar.
Örrk.
Upptäcker vad rivarna förmodligen upptäckte då dom orsakade nämnda spår - nämligen att dom också orsakat annat: rivit inte bara puts och rör på badrumssidan, utan även gått igenom väggen in till nyrenoverade, nytapetserade barnrummet.
Stambyte 'färdigt vid jul' börjar nu sträcka sig längre och längre in på nästa år. Dom får ju såga upp väggen och mura dit den igen. Vilket innebär att vi måste flytta ut alla grejor även ur detta rum, beställa ny tapet och hålla i ännu en dammalstrande renovering. Även om dom betalar.
Örrk.
söndag 10 oktober 2010
Hösthelg
Och nu har jag just suttit på toalettlocket med fötterna mot handfatet och kontemplerat en stund, medan nagellacket i "Bare Fudge" torkade.
Hela helgen full av uppskruvat ljud och ljus efter en kraschbomfredag i stor familjehög på golvet framför Idol och alla somnade nio.
Livet i ettan innebär att vi blir omåttligt bortskämda med omsorg i form av sällskap, middagar och fikor av bästa grannfamiljerna på Gärdet.
Krönte helgen med Musse-kalas och finaste mössen ever.
Hela helgen full av uppskruvat ljud och ljus efter en kraschbomfredag i stor familjehög på golvet framför Idol och alla somnade nio.
Livet i ettan innebär att vi blir omåttligt bortskämda med omsorg i form av sällskap, middagar och fikor av bästa grannfamiljerna på Gärdet.
Krönte helgen med Musse-kalas och finaste mössen ever.
torsdag 7 oktober 2010
Jag fick ett kort från Maria* with love...
Och imorgon bär jag hennes stickade klänning i midnattsblått och kloppetiklickstövlarna, gnistrande diamanter i öronen och rejäla penslade kråksparkar längs fransarna.
Skulle varit en nyfrissad blondish också men får bli råttish svinrygg due to major force majeur hos frisören.
*Westerlind, bild lånad från hennes webshop.
Skulle varit en nyfrissad blondish också men får bli råttish svinrygg due to major force majeur hos frisören.
*Westerlind, bild lånad från hennes webshop.
onsdag 6 oktober 2010
Te och tobleronetröst
Smög in i gamla lägenheten för att hämta morgondagens kostym och HERREGUD.
Tre chilenare i gasmasker som galet viftande med gamla skåpsdörrar, rev köket och inte fattade ett smack av vad jag sa är jag ursäktande gjorde hål i luftslussen för att krypa igenom.
På WC:t två man som kopplade horisontella och vertikala rör och lovade att bygga in hela skiten vilket inte verkar lämna mycket plats över till själva WC:t.
I hallen tre andra byggsnubbar på väg in med hjälmar och stora paket.
En enda halvt inplastad byggröra. Drivor av gips och cement på golvet.
Tacksam slängde jag ned kostymen i en påse och smög därifrån, lättad över att ha en liten holk med tända ljus att hålla till i.
Plockade upp barnen och åt en kaosartad middag på lokala japanen.
Gick in helt planlöst på ICA och kom ut med rostade mandlar och blåbärsvatten.
Mutade barnen med att få smaka på pappas halvmeters-Toblerone om dom duschade håret och tog på sig pyjamas. Pappan, som förövrigt helt bisarrt dök upp igår natt, lämpade av två kilo belgisk choklad, sov en stund på en för kort madrass med Bolibompalakan på golvet, och sen drog med hyrbil norröver tidigt imorse.
Kokade mig en kopp te.
Åt resten av halvmetaren.
Tre chilenare i gasmasker som galet viftande med gamla skåpsdörrar, rev köket och inte fattade ett smack av vad jag sa är jag ursäktande gjorde hål i luftslussen för att krypa igenom.
På WC:t två man som kopplade horisontella och vertikala rör och lovade att bygga in hela skiten vilket inte verkar lämna mycket plats över till själva WC:t.
I hallen tre andra byggsnubbar på väg in med hjälmar och stora paket.
En enda halvt inplastad byggröra. Drivor av gips och cement på golvet.
Tacksam slängde jag ned kostymen i en påse och smög därifrån, lättad över att ha en liten holk med tända ljus att hålla till i.
Plockade upp barnen och åt en kaosartad middag på lokala japanen.
Gick in helt planlöst på ICA och kom ut med rostade mandlar och blåbärsvatten.
Mutade barnen med att få smaka på pappas halvmeters-Toblerone om dom duschade håret och tog på sig pyjamas. Pappan, som förövrigt helt bisarrt dök upp igår natt, lämpade av två kilo belgisk choklad, sov en stund på en för kort madrass med Bolibompalakan på golvet, och sen drog med hyrbil norröver tidigt imorse.
Kokade mig en kopp te.
Åt resten av halvmetaren.
tisdag 5 oktober 2010
Man kanske skulle bo i kollektiv permanent
Ett nödrop om brist på te och sprit och efter två minuter fanns både te (a full range) och te på mitt bord medelst en diskret knackning på dörr.
En vädjan om hämthjälp och vips fanns både ungar upphämtade och hemlagad middag uppdukad i grannhuset.
Drömmen om ett kompishus.
Det är inte utan att man förstår alla Lundsbergare som under studietiden bodde i ett enda stort von-hyreshus mitt i Lund, inköpt av nåns förmögne far.
Tänk så mycket hjälp man kan ge och få.
Och sällskap.
Och stordriftsfördelar.
Det här är fantastiskt!
En vädjan om hämthjälp och vips fanns både ungar upphämtade och hemlagad middag uppdukad i grannhuset.
Drömmen om ett kompishus.
Det är inte utan att man förstår alla Lundsbergare som under studietiden bodde i ett enda stort von-hyreshus mitt i Lund, inköpt av nåns förmögne far.
Tänk så mycket hjälp man kan ge och få.
Och sällskap.
Och stordriftsfördelar.
Det här är fantastiskt!
Bråda märkliga dagar
Ärmarna värker av hepatitspruta och stelkrampspåfyllning, en i varje arm.
"Man kan bli lite febrig och hängig", sa hon medan rosorna steg på min kind.
Sen laddar man om och bäddar ner barn i soffor och på golv, varefter man sjunker ner i en fladdermus och smygäter i hets små chokladkakor och överblivna ostbågar.
Idag en dag fylld. Fylld av sammanpressade käkar som jag alltid gör när jag har mycket att göra, och en vända på ett apotek nära mig för att bota med alvedon. Sista rycket ett flyktigt möte i en bedagad hotellfoajé med högste bossen. Kunde varit nejlika i knappslån och en cosmo i glaset, men betydligt seriösare än så. Kanske avgörande.
Kände mig nästan som gift med grannarna när jag sen kom hem till glada barn och lagad middag för tredje dan i rad. Vilken lyx!
Inatt anländer maken från Bryssel, men drar lika tidigt imorgon bitti för att hålla tal i Sälen.
Denna vecka ett liv.
"Man kan bli lite febrig och hängig", sa hon medan rosorna steg på min kind.
Sen laddar man om och bäddar ner barn i soffor och på golv, varefter man sjunker ner i en fladdermus och smygäter i hets små chokladkakor och överblivna ostbågar.
Idag en dag fylld. Fylld av sammanpressade käkar som jag alltid gör när jag har mycket att göra, och en vända på ett apotek nära mig för att bota med alvedon. Sista rycket ett flyktigt möte i en bedagad hotellfoajé med högste bossen. Kunde varit nejlika i knappslån och en cosmo i glaset, men betydligt seriösare än så. Kanske avgörande.
Kände mig nästan som gift med grannarna när jag sen kom hem till glada barn och lagad middag för tredje dan i rad. Vilken lyx!
Inatt anländer maken från Bryssel, men drar lika tidigt imorgon bitti för att hålla tal i Sälen.
Denna vecka ett liv.
måndag 4 oktober 2010
Höst
Kastanjerna blottar sina blanka sköten i daggfuktigt gräs.
Det är bara nu. Nu och bara få dagar av ren blankhet.
Höstvinden tar tag i håret på ekarna, ruskar om.
Och rakt igenom blåser höstens andedräkt,
blåser rakt igenom mig och gör mig klar.
Nu är jag här!
Nu är jag i alla dessa skikt av tid som jag funnits till.
Nu framkallar vinden i mig ett vrål, en glädje, en glöd.
Det är bara nu. Nu och bara få dagar av ren blankhet.
Höstvinden tar tag i håret på ekarna, ruskar om.
Och rakt igenom blåser höstens andedräkt,
blåser rakt igenom mig och gör mig klar.
Nu är jag här!
Nu är jag i alla dessa skikt av tid som jag funnits till.
Nu framkallar vinden i mig ett vrål, en glädje, en glöd.
Gräsänka i etta
En flagnad rosenkopp ostbågar och två duralexglas lättöl senare.
Nä men om man skulle ta och gå och lägga sig?
I den lilla ettan med pentry sover redan barnen sedan länge sött i bäddsoffan.
Och med tre kanaler på TV:n och ett segt gammalt mobilt bredband till den sega gamla datorn finns inte mycket annat att göra.
Och ingen att prata med. Herr C är i Bryssel. Och hade han inte varit det hade det ändå inte gått att prata, för barnen ligger som sagt och sover två meter från var man än befinner sig i holken.
High life, my friends!
Nä men om man skulle ta och gå och lägga sig?
I den lilla ettan med pentry sover redan barnen sedan länge sött i bäddsoffan.
Och med tre kanaler på TV:n och ett segt gammalt mobilt bredband till den sega gamla datorn finns inte mycket annat att göra.
Och ingen att prata med. Herr C är i Bryssel. Och hade han inte varit det hade det ändå inte gått att prata, för barnen ligger som sagt och sover två meter från var man än befinner sig i holken.
High life, my friends!
Att rubba sina små små cirklar
Pick och pack och kassar med ytterkläder och innekläder och gympapåsar och skolväskor och gummistövlar och kaffefilter. Samtidigt som maken åkte till Bryssel. Och vi gjorde ett fotoshoot i parken med dottern som modell för ett jämställdhetsprojekt.
Men in i ettan kom vi, with a good little help from our friends.
Och jösses vad borta man blir av att bara rubba sina cirklar den minsta centimeter. Byta ryss-Konsum mot Ica. Byta T-banenedgång, om än bara några hundra meter. Att den ingångna vägen till dagis som man kan per minut plötsligt blir från andra hållet.
Men nu har vi rinnande vatten. Och - än så länge - dammfritt. Och så bor vi mittemellan skolkamraterna. Jag fokuserar på målbilden av mitt värmda marmorgolv och tycker än så länge jag lyckas ganska bra.
Men in i ettan kom vi, with a good little help from our friends.
Och jösses vad borta man blir av att bara rubba sina cirklar den minsta centimeter. Byta ryss-Konsum mot Ica. Byta T-banenedgång, om än bara några hundra meter. Att den ingångna vägen till dagis som man kan per minut plötsligt blir från andra hållet.
Men nu har vi rinnande vatten. Och - än så länge - dammfritt. Och så bor vi mittemellan skolkamraterna. Jag fokuserar på målbilden av mitt värmda marmorgolv och tycker än så länge jag lyckas ganska bra.
fredag 1 oktober 2010
Rusigt sommar-svin
Roligaste:
När dottern en morgon tittar upp med strängt seriös blick och säger att hon hett önskar sig ett barnvin.
Ett BARNVIN! Fattar vi väl!
Och vi ba: ??
Och när vi väl begripit, att ett 'barnvin' var en fransk flickas marsvin, klämmer hon till med: "Och det ska heta Vindröm!"
När dottern en morgon tittar upp med strängt seriös blick och säger att hon hett önskar sig ett barnvin.
Ett BARNVIN! Fattar vi väl!
Och vi ba: ??
Och när vi väl begripit, att ett 'barnvin' var en fransk flickas marsvin, klämmer hon till med: "Och det ska heta Vindröm!"
Skånsk distans
Shit vad jag har svårt för skånska på TV!
Hahahahahahaha - vad är det liksom??
Är det vådan av tolv år i Ståkkålm?
Hör jag inte hur jag själv låter?
Nä.
Hahahahahahaha - vad är det liksom??
Är det vådan av tolv år i Ståkkålm?
Hör jag inte hur jag själv låter?
Nä.
Spektakelhelg
Inledde min bisarra helg med att efter en halvtimme i kö på indiska viseringskontoret upptäcka att jag plockat med sexåringens pass istället för mitt eget. Förirrande mig sen i ren frustration ner i blått tunnelbanesystem och svor hela vägen upp till det röda.
Fick veta att noshörningsfarfar anländer med flyg inatt (pga generalstrejk i Spanien) och ska slagga över några timmar - med fru. Vilket ju i vanliga fall hade varit lugnt men nu blir en smula bisarrt med frystoa och luftslussar i dammig plast och inget annat att sova på än en barnmadrass i tre delar.
Sen kommer Ecce Homo-fotografen och kör ett fotoshoot på dottern iklädd Spidermankostym till ett jämställdhetsfotoprojekt.
Slutligen ska vi rengöra och återlämna en trogen frystoa, packa alla necessiteter och förflytta hela familjen några kvarter norrut till tant Gunnis etta där vi ska husera närmsta två, tre veckorna medan bygg-Freddan river holken och murar upp den igen.
Fick veta att noshörningsfarfar anländer med flyg inatt (pga generalstrejk i Spanien) och ska slagga över några timmar - med fru. Vilket ju i vanliga fall hade varit lugnt men nu blir en smula bisarrt med frystoa och luftslussar i dammig plast och inget annat att sova på än en barnmadrass i tre delar.
Sen kommer Ecce Homo-fotografen och kör ett fotoshoot på dottern iklädd Spidermankostym till ett jämställdhetsfotoprojekt.
Slutligen ska vi rengöra och återlämna en trogen frystoa, packa alla necessiteter och förflytta hela familjen några kvarter norrut till tant Gunnis etta där vi ska husera närmsta två, tre veckorna medan bygg-Freddan river holken och murar upp den igen.
torsdag 30 september 2010
Lite naket
Ahmen det är så sött!
Skägg-Anders (ordföranden) kommer nerhasande i blårandig badrock och sin Head&Shouldersflaska instoppad under armen. Mäklarnissen på 3tr strax därefter. Själv åker jag upp i bygghissen, med håret i orange turban medan maken är på väg ner för att fylla på toapapper på gemensamma muggen.
Man kommer varandra nära när man är i ilandsnöd.
Skägg-Anders (ordföranden) kommer nerhasande i blårandig badrock och sin Head&Shouldersflaska instoppad under armen. Mäklarnissen på 3tr strax därefter. Själv åker jag upp i bygghissen, med håret i orange turban medan maken är på väg ner för att fylla på toapapper på gemensamma muggen.
Man kommer varandra nära när man är i ilandsnöd.
onsdag 29 september 2010
Islossning
När det liksom hopat sig en rejäl hög med beslut som måste tas så tar jag dom.
Bokade äntligen piletter till både USA och Indien utan minsta tvekan om vilken flight och vilket bolag och vilken seating. Hämtade min engelska jacka med nytt blixtlås som varit på lagningssemester över Nordsjön. Bokade färg och klipptid hos den där frisören som jag velat gå till i tre år.
Och köpte sen ett modemagasin och min favoritchoklad och satte mig i soffan och tryckte båda.
Bokade äntligen piletter till både USA och Indien utan minsta tvekan om vilken flight och vilket bolag och vilken seating. Hämtade min engelska jacka med nytt blixtlås som varit på lagningssemester över Nordsjön. Bokade färg och klipptid hos den där frisören som jag velat gå till i tre år.
Och köpte sen ett modemagasin och min favoritchoklad och satte mig i soffan och tryckte båda.
tisdag 28 september 2010
Åssa åttaårig bröllopsdag förstås
Ståskumpa vid diskbänken med framtrollade snittar mot fonden av en dammig plast.
Ah, det är härligt. Karrleken.
Ett år är det sjurätters på F12, ett annat är det såhär.
Ah, det är härligt. Karrleken.
Ett år är det sjurätters på F12, ett annat är det såhär.
Hygienlogistik
Naturligtvis uppstod en viss nattlig förvirring när frystoan plötsligt flyttats ut i vardagsrummet.
Således nattvandring från säng till toa via vuxensäng och tillbaka ett par varv.
Halv fyra gav jag upp. Låg och vred mig i vargtimmesångest innan jag klev upp tio i sex.
Alltså fatta. 05:50 drog jag på mig fleecejacka och trätofflor och tog hasande bygghissen ner sju våningar, ensam ner i en mörk grusig källare och in i ett litet duschbås där varmvattnet lät vänta på sig.
Sen satte jag i linserna över diskbänken och fick på tusch på fransarna medelst gryningsljus och puderspegel innan jag drog till tåget fem i sju.
På eftermiddagen duschade vi ongarna i källaren innan vi släppte in dom i dammet. Lönt.
Söndagens flytt till compact living fyra pers i etta ter sig plötsligt lockande.
Således nattvandring från säng till toa via vuxensäng och tillbaka ett par varv.
Halv fyra gav jag upp. Låg och vred mig i vargtimmesångest innan jag klev upp tio i sex.
Alltså fatta. 05:50 drog jag på mig fleecejacka och trätofflor och tog hasande bygghissen ner sju våningar, ensam ner i en mörk grusig källare och in i ett litet duschbås där varmvattnet lät vänta på sig.
Sen satte jag i linserna över diskbänken och fick på tusch på fransarna medelst gryningsljus och puderspegel innan jag drog till tåget fem i sju.
På eftermiddagen duschade vi ongarna i källaren innan vi släppte in dom i dammet. Lönt.
Söndagens flytt till compact living fyra pers i etta ter sig plötsligt lockande.
måndag 27 september 2010
Ett hem i ruiner
Kvart över sju imorse blev jag utkastad ur mitt eget badrum av fyra män i blåkläder.
Vi vandrar som rymdfolk via luftslussar.
Imorse duschade jag här.
Sextio år gammal skit.
Vi vandrar som rymdfolk via luftslussar.
Imorse duschade jag här.
Sextio år gammal skit.
lördag 25 september 2010
Förberedelser.
Privatimporterad champagne, nibblets av hembakat surdegsbröd med hemgjord tryffelpaté.
En förrättstrio bestående av en miniråraka med forellrom, en gubbröra på kavring samt en räkcoctail med chili och mango.
Confiterad anka, persiljeslungad gnocchi, hemkokt rödlöksmarmelad och en kryddig plommonchutney (med plommon från Duvbo) toppat med gulbetschips.
Karamellig äppelpaj med mjuk vaniljglass.
Kaffe och praliner från Ejes choklad.
Vi är fortfarande inte klara med disken.
fredag 24 september 2010
Småstadskänsla
Och just som vi satt där och jobbmötade i höstsolens varma strålar,
så strök en välbekant silhuett förbi med raska steg och Iphonen ipluggad i hörselgångarna. Herr C, i kostym men för dagen utan tyllkjol.
Tio minuter senare passerade makens chefapa i full kareta, och även hon blev indragen i fredagseftermiddagens dekadens.
På väg hem cyklade barnvakten förbi, ivrigt vinkande.
Så hämtar man barnen, går hem genom parken och springer in i tre känningfamiljer vid fläderbersån.
så strök en välbekant silhuett förbi med raska steg och Iphonen ipluggad i hörselgångarna. Herr C, i kostym men för dagen utan tyllkjol.
Tio minuter senare passerade makens chefapa i full kareta, och även hon blev indragen i fredagseftermiddagens dekadens.
På väg hem cyklade barnvakten förbi, ivrigt vinkande.
Så hämtar man barnen, går hem genom parken och springer in i tre känningfamiljer vid fläderbersån.
torsdag 23 september 2010
Personligt
Vägs ände.
Eller, en början.
Eller, tillbaka till gå.
Ett kuvert märkt "personligt" väntade på mig innanför dörren idag.
Och inuti detta, en märkligt motriktad vädjan. Sprungen ur sitt eget lilla helvete, men felfelfelformulerat på så många vis.
My mother. Detta fenomen av kärlek och vrede, ömhet och förakt.
Hon tror hon gör en pudel, hon tror hon sträcker ut sin hand.
Hon vill ses, hon vill tala, hon vill ha min hjälp.
Och jag känner hur det kokar inuti. Hur den säkert uppriktiga andemeningen blir till stoft och intet med meningar som "Det måste ju finnas en anledning till att du tagit mer och mer avstånd från mig de senaste tio åren, en anledning som jag är totalt ovetande om."
Jamen eller hur. Och det är ju just det.
Jag ska nu få chansen att förklara mitt agg, för att det ska "kännas bättre för dig efteråt". Kastar igen ut fula kroken om pappas försämrade hälsa och korta tid kvar.
Själv förstår hon ingenting. Har inget ansvar alls som hon kan se eller förstå.
Och med alla de försök genom åren till förklaring har jag bara fått påslängda lurar, martyrskap och "jag förstår inte alls vad du menar! Jag som alltid...".
Förnekelsen är total. Smärtan för stor.
Och inte förrän hon har en uns aning om sitt eget ansvar i relationen kan det ju nånsin bli bättre. Inte förrän hon säger "jag vill förstå hur du känner, och jag förstår att jag sagt och gjort saker som inte varit bra".
Och jag blir så oändligt sorgsen och in i märgen trött.
Eller, en början.
Eller, tillbaka till gå.
Ett kuvert märkt "personligt" väntade på mig innanför dörren idag.
Och inuti detta, en märkligt motriktad vädjan. Sprungen ur sitt eget lilla helvete, men felfelfelformulerat på så många vis.
My mother. Detta fenomen av kärlek och vrede, ömhet och förakt.
Hon tror hon gör en pudel, hon tror hon sträcker ut sin hand.
Hon vill ses, hon vill tala, hon vill ha min hjälp.
Och jag känner hur det kokar inuti. Hur den säkert uppriktiga andemeningen blir till stoft och intet med meningar som "Det måste ju finnas en anledning till att du tagit mer och mer avstånd från mig de senaste tio åren, en anledning som jag är totalt ovetande om."
Jamen eller hur. Och det är ju just det.
Jag ska nu få chansen att förklara mitt agg, för att det ska "kännas bättre för dig efteråt". Kastar igen ut fula kroken om pappas försämrade hälsa och korta tid kvar.
Själv förstår hon ingenting. Har inget ansvar alls som hon kan se eller förstå.
Och med alla de försök genom åren till förklaring har jag bara fått påslängda lurar, martyrskap och "jag förstår inte alls vad du menar! Jag som alltid...".
Förnekelsen är total. Smärtan för stor.
Och inte förrän hon har en uns aning om sitt eget ansvar i relationen kan det ju nånsin bli bättre. Inte förrän hon säger "jag vill förstå hur du känner, och jag förstår att jag sagt och gjort saker som inte varit bra".
Och jag blir så oändligt sorgsen och in i märgen trött.
onsdag 22 september 2010
I hela livet
Dottern kiknar av skratt så hon knappt får luft när storebrorsan robottuggar i sig tomaten med kraftigt skelande ögon och underbett.
-"Ahahahahahaha, alltså, Knut, han är min roligaste bror i hela livet! Jag ääälskar Knut!" pustar hon sen ut med djup kärlek i sina ekorrbruna ögon.
Det är då man inser den oändliga gåvan av syskonskap.
-"Ahahahahahaha, alltså, Knut, han är min roligaste bror i hela livet! Jag ääälskar Knut!" pustar hon sen ut med djup kärlek i sina ekorrbruna ögon.
Det är då man inser den oändliga gåvan av syskonskap.
tisdag 21 september 2010
Vi kan ropa ner till tanten under
Två dagar med aptidiga morgnar och avfärd till Etuna.
Två miljonprojekt godkända av högsta ledningen. Anspänning som släppt.
Och så nerviosoteten som kommer krypande över nästa veckas bombning av badrummet och veckan som följer på det, utan dusch och en frystoan utflyttad mitt i rummet. Veckorna som följer då vi tranformeras till ett resandefolk.
Vårt WC. Nu med hål ner till grannen.
Två miljonprojekt godkända av högsta ledningen. Anspänning som släppt.
Och så nerviosoteten som kommer krypande över nästa veckas bombning av badrummet och veckan som följer på det, utan dusch och en frystoan utflyttad mitt i rummet. Veckorna som följer då vi tranformeras till ett resandefolk.
Vårt WC. Nu med hål ner till grannen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)