Jag har verkligen omvänd hårfobi. Mår fysiskt dåligt av midjelånga hår. Särskilt om dom är flätade.
What's up with that liksom?
Varför vill man som fyrtioåring gå runt och se ut som en övervintrad Rapunzel som spenderat liiite för lång tid i tornet?
Platt, tunt och långt.
Aaaaaa... ryyyys!
(Sen kan man ju göra en psykologisk analys på varför jag lider av denna fobi gällande andra människors hår. Låter dock bli just för tillfället.)
2 kommentarer:
Åh jag vet precis vad du menar! Och här går jag med mitt långa hår och hoppas att ingen förstår att jag börjar närma mig 40... Frågar vänner och familj med jämna mellanrum om det är dags att ta fram stora saxen...
Men du har ju å andra sidan tjockt och vackert hår! :-)
Skicka en kommentar