fredag 18 juni 2010
Bundsförvanter
Var på proffessionellt hemma-hos igår. Branschorganisationens Brysselchef bjöd in till rosévinsmingel och utbyte av såväl jobbrelaterade som personliga tankar. Riktigt intressant blev det när vi kom in på jämställdhetsfrågor i branschen och hon berättade att hon i sin ungdom varit med i Grupp 8! Där satt den liksom. Nu är vi såhär *korsar fingrarna*.
Den som snart fyller fyra
Med en mage som en nyjäst vetebulldeg, iklädd nyfådd manchesterkjol, önskar hon sig två saker i födelsedagspresent.
En sparkcykel. Det önskade hon sig hett redan i julas, men då kom inte dumma tomten med nån... Den ska helst vara rosa, med Spiderman på.
En liten spade. En blomspade. Och kanske en blomma till. Som hon kan plantera.
Det är nåt alldeles särskilt med denna fyraåring to be. Jag lovar.
En sparkcykel. Det önskade hon sig hett redan i julas, men då kom inte dumma tomten med nån... Den ska helst vara rosa, med Spiderman på.
En liten spade. En blomspade. Och kanske en blomma till. Som hon kan plantera.
Det är nåt alldeles särskilt med denna fyraåring to be. Jag lovar.
torsdag 17 juni 2010
Boken och konstnärsdrömmarna
Det är nog mest det.
Jag tänkte skriva en bok och jag tänkte måla. När jag blev stor.
Det är nog egentligen det som ger mig åldersångest.
Inte jobbet och karriären, egentligen.
Eller så är det känslan av att vara en bluff.
Att låtsas, när alla andra är på riktigt.
Att hellre vilja andra saker, inte vara dedikerad, på allvar.
Äh, jag vet inte.
Jag bara försöker sätta ord på det lilla svarta hålet.
Jag tänkte skriva en bok och jag tänkte måla. När jag blev stor.
Det är nog egentligen det som ger mig åldersångest.
Inte jobbet och karriären, egentligen.
Eller så är det känslan av att vara en bluff.
Att låtsas, när alla andra är på riktigt.
Att hellre vilja andra saker, inte vara dedikerad, på allvar.
Äh, jag vet inte.
Jag bara försöker sätta ord på det lilla svarta hålet.
onsdag 16 juni 2010
Sonen skriver brev
Det här skrev han alldeles själv, inklusive linjerna och prickarna som avslutar varje mening ("så att man vet när man ska sluta läsa").
Åldersångest
Min åldersågren är inte av det kroppsliga slaget.
I couldn't care less att skrattrynkorna är fler och rumpan förflyttar sig söderut i takt med havsnivåns stigande.
Min åldernojja handlar mest om prestationer. Att jag inte fattat att jag blivit vuxen. På riktigt riktigt. Och därmed borde uppnå saker. Det går inte längre att tänka "jaja, men hen är mycket äldre än jag, det där kan jag också sen". Varje dag hittar jag trettioåriga författare som redan gett ut åtta succéromaner, trettiotvååringar som är chefer på koncernledningsnivå, tjugoåttaåringar som seglat jorden runt, trettioettåringar som bott utomlands i tre omgångar, fått fem barn och nu är kontorschefer i Ouagadougou. Typ.
Inte så att jag är missnöjd med mitt eget liv och prestationer, men åldersångesten. Insikten om att jag faktiskt är 36 år nu, knappast tillhör det "yngre gardet" längre. Att jag kanske borde nått längre, högre, djupare... att jag framförallt borde veta vad jag vill och vad jag inte vill. Ha en plan. Att om jag ska bli "framgångsrik" och vältränad (!) så är det faktiskt dags. Nu.
I couldn't care less att skrattrynkorna är fler och rumpan förflyttar sig söderut i takt med havsnivåns stigande.
Min åldernojja handlar mest om prestationer. Att jag inte fattat att jag blivit vuxen. På riktigt riktigt. Och därmed borde uppnå saker. Det går inte längre att tänka "jaja, men hen är mycket äldre än jag, det där kan jag också sen". Varje dag hittar jag trettioåriga författare som redan gett ut åtta succéromaner, trettiotvååringar som är chefer på koncernledningsnivå, tjugoåttaåringar som seglat jorden runt, trettioettåringar som bott utomlands i tre omgångar, fått fem barn och nu är kontorschefer i Ouagadougou. Typ.
Inte så att jag är missnöjd med mitt eget liv och prestationer, men åldersångesten. Insikten om att jag faktiskt är 36 år nu, knappast tillhör det "yngre gardet" längre. Att jag kanske borde nått längre, högre, djupare... att jag framförallt borde veta vad jag vill och vad jag inte vill. Ha en plan. Att om jag ska bli "framgångsrik" och vältränad (!) så är det faktiskt dags. Nu.
Herr Senap har inga rum
Herregud, kvällarna går åt till att googla på franska gîtes eller chambres d'hôtes och allt vad det heter (sånt som inte är direkt hotell utan nåt mer personligt) på sträckan mellan Dijon och Lyon för en natts vila under nedfärd mot rivieran.
Verkar omöjligt. Fick mitt fjärde "NON" nyss, av Tante Yvonne, som beklagade fullbeläggnigen.
Hur gör alla dessa spontana mänskor som påstår att dom bara åker och sen tar in på nåt litet mysigt ställe längs vägen?? (Det har vi ju prövat tidigare och gör aldrig om.) Är det bara en myt?
Blir väl ett sonkigt gammalt Ibis eller nåt längs A6:an.
Verkar omöjligt. Fick mitt fjärde "NON" nyss, av Tante Yvonne, som beklagade fullbeläggnigen.
Hur gör alla dessa spontana mänskor som påstår att dom bara åker och sen tar in på nåt litet mysigt ställe längs vägen?? (Det har vi ju prövat tidigare och gör aldrig om.) Är det bara en myt?
Blir väl ett sonkigt gammalt Ibis eller nåt längs A6:an.
tisdag 15 juni 2010
Jag har fått ett kärleksbrev från "Terri 29 år"
"Hej!
I hopp att e-post kommer att bli en överraskning för dig, men ändå, tror inte att detta är ett spam svar. Det var inte skickas med någon automatisk e-post maskin. Jag fick en e-post den föregående vecka. Avsändaren var okänd, ämnet för e-post var - "Folk sökning efter kärlek och hitta kärlek". Vanligtvis Jag betalar inte någon uppmärksamhet till e-post av stuff, men då jag beslöt att öppen och titta igenom. Detta svar handlade om människors liv, kärlek och relationer i allmänhet. I slutet av svar där var e-post på personer - "Jag skulle vilja veta". De var alla indelade i 2 Grupper - män och kvinnor. Jag vet inte verkligen, varför från alla de befintliga där talade jag plockade upp din. Kanske var det öde och vi kommer att skapa en bra familjen tillsammans? Jag tror på ödet. Jag skulle vilja säga några ord om mig själv i denna e-post.
Mitt namn är Rima. Jag är 29. Jag var inte gift och har inga barn. Jag vill inte röka eller använda några alkoholhaltiga drycker . Jag är stark och patient, Syftet orienterade person. I är säker att det bästa kriterierna för någon person är respekt gentemot alla andra. I min reservdelar gången jag idrottsverksamhet eller jogga i parken. Jag är en mycket romantisk glad person verkligen. Ibland kan jag sluter ögonen och gå dagdrömmer. Du kommer tänka nu - Varför har detta kvinna skrivit mig en e-post, hon har allt! Mitt liv saknar den bästa känslan. Jag är ensam.
Jag är ensam och få spärrats på grund av denna tomhet i mitt liv. Jag ser solnedgången varje dag och be Gud att skicka mig en äkta kärlek."
I hopp att e-post kommer att bli en överraskning för dig, men ändå, tror inte att detta är ett spam svar. Det var inte skickas med någon automatisk e-post maskin. Jag fick en e-post den föregående vecka. Avsändaren var okänd, ämnet för e-post var - "Folk sökning efter kärlek och hitta kärlek". Vanligtvis Jag betalar inte någon uppmärksamhet till e-post av stuff, men då jag beslöt att öppen och titta igenom. Detta svar handlade om människors liv, kärlek och relationer i allmänhet. I slutet av svar där var e-post på personer - "Jag skulle vilja veta". De var alla indelade i 2 Grupper - män och kvinnor. Jag vet inte verkligen, varför från alla de befintliga där talade jag plockade upp din. Kanske var det öde och vi kommer att skapa en bra familjen tillsammans? Jag tror på ödet. Jag skulle vilja säga några ord om mig själv i denna e-post.
Mitt namn är Rima. Jag är 29. Jag var inte gift och har inga barn. Jag vill inte röka eller använda några alkoholhaltiga drycker . Jag är stark och patient, Syftet orienterade person. I är säker att det bästa kriterierna för någon person är respekt gentemot alla andra. I min reservdelar gången jag idrottsverksamhet eller jogga i parken. Jag är en mycket romantisk glad person verkligen. Ibland kan jag sluter ögonen och gå dagdrömmer. Du kommer tänka nu - Varför har detta kvinna skrivit mig en e-post, hon har allt! Mitt liv saknar den bästa känslan. Jag är ensam.
Jag är ensam och få spärrats på grund av denna tomhet i mitt liv. Jag ser solnedgången varje dag och be Gud att skicka mig en äkta kärlek."
måndag 14 juni 2010
I can see the regnbåg too
Språkutvecklingen fascinerar.
Barnen sjunger små sånger på engelska (misstänker nån form av skolavslutningstjosan) och imponeras av att dom kommer ihåg och fattar hela texten.
Men det är inte lätt att alltid komma ihåg alla ord som låter lika.
Således sjunger dottern "Purple, orange and bluuuue - I can see the regnbåg toooo!"
Barnen sjunger små sånger på engelska (misstänker nån form av skolavslutningstjosan) och imponeras av att dom kommer ihåg och fattar hela texten.
Men det är inte lätt att alltid komma ihåg alla ord som låter lika.
Således sjunger dottern "Purple, orange and bluuuue - I can see the regnbåg toooo!"
Ha det najs, fågelbajs
Från barnfri fest i liten glitterklänning och rött på läpparna,
till en natt med allt ovanstående.
Tre omgångar lakan ligger i en hög och luktar.
Lovely.
Sonen har tillfrisknat från kopporna (ser dock fortfarande ut som en salami), och sprang rätt in i magsjuketräsket. Both ways.
Dottern passade samtidigt på att kissa ner sängen under natten.
till en natt med allt ovanstående.
Tre omgångar lakan ligger i en hög och luktar.
Lovely.
Sonen har tillfrisknat från kopporna (ser dock fortfarande ut som en salami), och sprang rätt in i magsjuketräsket. Both ways.
Dottern passade samtidigt på att kissa ner sängen under natten.
söndag 13 juni 2010
Helgens bestyr
Fredagen bjöd på spansk 'after school' med tapas variados och sherry hos skolkompisarna.
Lördag morgon anlände glamourmor i all sin glamouröshet, iförd endast sky high Hasbeens och flortunn top. Ty hon hade i arla morgonstund på Prags flygplats glömt sitt bagage.
Efter lite frulle fick således undertecknad och den glamourösa gästen släppas av på tvångsshoppingrunda inför kvällens bröllopsjubileumsfest. Två timmar senare fanns helt ny outfit, inklusive kuvertväska och peeptoes. Jag sympatishoppade ett par spanska höststövlar.
Lite sen vinlunch i solen på altanen, lite powernaps, och sen anlände snälla snälla kollegan som skulle bistå som kvällens barnvakt.
Bulle ut till fina förorten och härligt jubileumskalas hela kvällen lång!
Idag hittade vi en stor lekplats fylld med fin vit sand, klätterbanor och vindlande rutschkanerör. Utöver det lilla missödet att sonen trillade från gungan rätt på magen och kräktes upp lunchen, så var det på det hela taget en lagom utflykt efter en diger helg.
Lördag morgon anlände glamourmor i all sin glamouröshet, iförd endast sky high Hasbeens och flortunn top. Ty hon hade i arla morgonstund på Prags flygplats glömt sitt bagage.
Efter lite frulle fick således undertecknad och den glamourösa gästen släppas av på tvångsshoppingrunda inför kvällens bröllopsjubileumsfest. Två timmar senare fanns helt ny outfit, inklusive kuvertväska och peeptoes. Jag sympatishoppade ett par spanska höststövlar.
Lite sen vinlunch i solen på altanen, lite powernaps, och sen anlände snälla snälla kollegan som skulle bistå som kvällens barnvakt.
Bulle ut till fina förorten och härligt jubileumskalas hela kvällen lång!
Idag hittade vi en stor lekplats fylld med fin vit sand, klätterbanor och vindlande rutschkanerör. Utöver det lilla missödet att sonen trillade från gungan rätt på magen och kräktes upp lunchen, så var det på det hela taget en lagom utflykt efter en diger helg.
fredag 11 juni 2010
Ruvor
Hemma med prickig korv.
Nu med ruvor.
Tydligen inte lika fruktansvärt kliigt.
Men ändå. Stackars.
Nu med ruvor.
Tydligen inte lika fruktansvärt kliigt.
Men ändå. Stackars.
Begynnande hemvändarångest
Stamrenoveringen upphandlad, drar igång i augusti och håller på till december.
Alltså hade vi, ur den aspekten, ingen nytta av att vara borta tre månader under våren.
Jag hade visserligen räknat ut det, för jag vet hur sånt där alltid drar ut på tiden.
Full hjärnaktivitet pågår kring hur vi ska kunna minimera hemmavaron under denna tid. För det är inte så kul med provisorisk latrin i hallen och dusch i källaren samt damm damm damm all over. För att inte tala om ljudet. Varje dag 07-16.30.
Och när det väl är över, ja då så ska vi skaffa oss ett kök.
Riva lite väggar. Bygga sovrum.
Vi lär ha hantverkare in och ut fram till början på nästa vår.
Och då, som maken säger, så är det snart dax att sälja...
Alltså hade vi, ur den aspekten, ingen nytta av att vara borta tre månader under våren.
Jag hade visserligen räknat ut det, för jag vet hur sånt där alltid drar ut på tiden.
Full hjärnaktivitet pågår kring hur vi ska kunna minimera hemmavaron under denna tid. För det är inte så kul med provisorisk latrin i hallen och dusch i källaren samt damm damm damm all over. För att inte tala om ljudet. Varje dag 07-16.30.
Och när det väl är över, ja då så ska vi skaffa oss ett kök.
Riva lite väggar. Bygga sovrum.
Vi lär ha hantverkare in och ut fram till början på nästa vår.
Och då, som maken säger, så är det snart dax att sälja...
torsdag 10 juni 2010
Raka ett ben och fila en nagel
Meneh, på lördag har vi barnvakt för första gången på tre månader!
Old friends som celebrerar 11-årig bröllopsdag och ställer till med värsta festen.
Glamourmor B kommer hit från Prag.
Lilla glittriga ska på. Highheels och snustorr skumpa only.
Kanske hinner jag raka ett ben och fila en nagel. Lacka.
Snälla kollegan som ska vara barnvakt var här idag och provspelade Galaxy med sonen. Det blir bra det.
Mellan insjuknandena s a s.
(Inväntar dotterns.)
Old friends som celebrerar 11-årig bröllopsdag och ställer till med värsta festen.
Glamourmor B kommer hit från Prag.
Lilla glittriga ska på. Highheels och snustorr skumpa only.
Kanske hinner jag raka ett ben och fila en nagel. Lacka.
Snälla kollegan som ska vara barnvakt var här idag och provspelade Galaxy med sonen. Det blir bra det.
Mellan insjuknandena s a s.
(Inväntar dotterns.)
onsdag 9 juni 2010
Vad är uret?
Den här passar väl en son till en mor som far.
Ser framför mig ett slags old fashioned resetema i sonens blivande rum.
Letar efter skinnklädda koffertar.
Pilotmössa i skinn.
Ser framför mig ett slags old fashioned resetema i sonens blivande rum.
Letar efter skinnklädda koffertar.
Pilotmössa i skinn.
Jag har tänkt på nåt jag gör idag
Det regnar varmt.
Varma droppar sjunker ner i min hjässa och den omslutande värmen i luften känns instängd som i en glasburk.
Och vi är inne hela dagen.
Jag jobbar. Försöker jobba. Medan sonen vrider sig i kliande vånda. Distraheras emellanåt av sitt nya galaktiska SuperMariospel.
Vi smörjer. Talkar. Droppar.
Dottern pratar oavbrutet. Får utrymme att titta på Dora när sonen somnat av nattlig sömnbrist och sövande antiklidroppar. Hittar gömda nappar överallt.
Och jag känner mig tung i kroppen. Ont liksom.
Tung i huvudet. Det är så mycket jag ska göra. Men jag minns inte riktigt vad.
Fokus för långt borta.
Funderar på hur man kan bli så trött av att vara inomhus med barnen en hel dag. Längtar lite till kontoret. Espresson. Tystnaden.
Det regnar fortfarande.
Ljummet. Som en strilande dusch.
Varma droppar sjunker ner i min hjässa och den omslutande värmen i luften känns instängd som i en glasburk.
Och vi är inne hela dagen.
Jag jobbar. Försöker jobba. Medan sonen vrider sig i kliande vånda. Distraheras emellanåt av sitt nya galaktiska SuperMariospel.
Vi smörjer. Talkar. Droppar.
Dottern pratar oavbrutet. Får utrymme att titta på Dora när sonen somnat av nattlig sömnbrist och sövande antiklidroppar. Hittar gömda nappar överallt.
Och jag känner mig tung i kroppen. Ont liksom.
Tung i huvudet. Det är så mycket jag ska göra. Men jag minns inte riktigt vad.
Fokus för långt borta.
Funderar på hur man kan bli så trött av att vara inomhus med barnen en hel dag. Längtar lite till kontoret. Espresson. Tystnaden.
Det regnar fortfarande.
Ljummet. Som en strilande dusch.
Doktorn kan komma
När jag kommer hem halv tolv på kvällen efter en lååång dag i rikets tjänst och möten hemma i Stockholm så hör jag kvidanden från vardagsrummet. Både man och son är vakna och sonen ser nu ut som om han naken gått rakt in i en bisvärm. Röda koppor överallt! Vissa med blåsor andra sönderrivna. I öronen, i hårbotten, hela kroppen. Och det kliar nåt så djävulskt.
Snälla grannarna lånar ut svenskt kylbalsam och potatismjöl och vi kyler och mjölar in sonen så han ser ut som född i mjölbingen på bageri.
Hjälper föga. Nattens sömn sönderhackad av gråt och kvid och smörjning.
Innan den första svenska familjen åkte hem tryckte dom en lapp i våra händer. Ett rosa telefonnummer. "Vårt bästa tips." SOS Médicine. Och maken ringer på morgonen och en timme senare står en liten kinesisk läkare böjd över sonen och nickar: "Varicelle, bien sur." Och skriver ut fyra medikamenter som ska hjälpa mot klåda och eventuella infektioner.
Så otroligt skönt att slippa klä på sjuka barn och dra iväg dom till överfulla vårdcentraler och akutmottagningar. Att bara kunna ringa ett nummer så kommer doktorn.
Snälla grannarna lånar ut svenskt kylbalsam och potatismjöl och vi kyler och mjölar in sonen så han ser ut som född i mjölbingen på bageri.
Hjälper föga. Nattens sömn sönderhackad av gråt och kvid och smörjning.
Innan den första svenska familjen åkte hem tryckte dom en lapp i våra händer. Ett rosa telefonnummer. "Vårt bästa tips." SOS Médicine. Och maken ringer på morgonen och en timme senare står en liten kinesisk läkare böjd över sonen och nickar: "Varicelle, bien sur." Och skriver ut fyra medikamenter som ska hjälpa mot klåda och eventuella infektioner.
Så otroligt skönt att slippa klä på sjuka barn och dra iväg dom till överfulla vårdcentraler och akutmottagningar. Att bara kunna ringa ett nummer så kommer doktorn.
måndag 7 juni 2010
Allas vårt brudpar
Har blivit inbjuden till ambassadörens residence om två veckor, ett litet 'garden party' med the big fat Wedding på storbildsskärm.
Känner mig kluven.
(Och i reppens foajé ligger en bröllopsbok där man kan skriva en hälsning till brudparet. I hissen sitter ett anslag med uppmaningen: "Skriv en hälsning till brudparet!". Och så någon som klottrat dit undertill: "Varför då?!". Ha ha ha.)
Känner mig kluven.
(Och i reppens foajé ligger en bröllopsbok där man kan skriva en hälsning till brudparet. I hissen sitter ett anslag med uppmaningen: "Skriv en hälsning till brudparet!". Och så någon som klottrat dit undertill: "Varför då?!". Ha ha ha.)
Chicken-pox!?
Tre prickar på magen varav en med en liten blåsa.
Vid lunch såg jag som en liten liten vattendroppe på hakan som jag just skulle torka bort när jag såg att det var en blåsa.
Vattkoppor???!!
Är så ovan vid att barnen är sjuka att det tar lång stund innan jag acepterar faktum.
Hej isolering, VAB och väntan på syskoninsjuknande!
Vid lunch såg jag som en liten liten vattendroppe på hakan som jag just skulle torka bort när jag såg att det var en blåsa.
Vattkoppor???!!
Är så ovan vid att barnen är sjuka att det tar lång stund innan jag acepterar faktum.
Hej isolering, VAB och väntan på syskoninsjuknande!
Baby Beluga
Har spenderat i princip hela helgen utomhus med våra goda vänner som anlände från Malmö i fredags. Inledde med lunch på svensk mark, uppe på svenska reppens takterass i gassande sol.
På kvällen råbiff på S:t Hubert, stället som kvalitetssäkras av ett gäng Brysseldamer i blåa hår som dricker Kir Royale.
Lördagen var den varmaste dagen hittils, tropiskt klimat när vi åkte ut till Röda Klostret, lekparker, häststallar och ett italienskt lunchcafé. Var tvungna att ta siesta på eftermiddagen innan lekar med den australiensiska grannfamiljen här i huset tog vid. Satt ute och åt choucroute garnie och drack vitt riesling, och pratade om livet.
Igår sa prognosen åska och ösregn, men när vi tappert tog spårvagnen ut till Bois de la Cambre där svenska kyrkan hade nationaldagsfirande med barnkör, korvgrillning och (såklart) Jakob Hellmankonsert, så såg himlen fortfarande ljus ut. Men just som prällen bad oss ta emot Guds välsignelse öppnade sig himlen symboliskt nog och regnet började vräka ner över folkdräktsklädda kaffekorgsdamer.
Vi hann precis med korven och varsin tunnbrödsrulle med gubbröra innan vi kastade oss på spårvagnen tillbaka till stan.
Och medan himlen sprack upp igen och låtsades som om inget hade hänt, så satt vi och drack espresso och åt glass vid Louiselaan.
Idag har sonen feber och vill mest bara lyssna på nya favvosången "Baby Beluga" på YouTube. Förutom att spela SuperMario det vill säga.
På kvällen råbiff på S:t Hubert, stället som kvalitetssäkras av ett gäng Brysseldamer i blåa hår som dricker Kir Royale.
Lördagen var den varmaste dagen hittils, tropiskt klimat när vi åkte ut till Röda Klostret, lekparker, häststallar och ett italienskt lunchcafé. Var tvungna att ta siesta på eftermiddagen innan lekar med den australiensiska grannfamiljen här i huset tog vid. Satt ute och åt choucroute garnie och drack vitt riesling, och pratade om livet.
Igår sa prognosen åska och ösregn, men när vi tappert tog spårvagnen ut till Bois de la Cambre där svenska kyrkan hade nationaldagsfirande med barnkör, korvgrillning och (såklart) Jakob Hellmankonsert, så såg himlen fortfarande ljus ut. Men just som prällen bad oss ta emot Guds välsignelse öppnade sig himlen symboliskt nog och regnet började vräka ner över folkdräktsklädda kaffekorgsdamer.
Vi hann precis med korven och varsin tunnbrödsrulle med gubbröra innan vi kastade oss på spårvagnen tillbaka till stan.
Och medan himlen sprack upp igen och låtsades som om inget hade hänt, så satt vi och drack espresso och åt glass vid Louiselaan.
Idag har sonen feber och vill mest bara lyssna på nya favvosången "Baby Beluga" på YouTube. Förutom att spela SuperMario det vill säga.
fredag 4 juni 2010
torsdag 3 juni 2010
Kålfisar
Det luktade starkt av fis i hela köket.
Tänkte att det kanske var en gammal ost eller nåt.
När jag skulle värma gårdagens pasta i mikron hittade jag roten till det onda.
En hel skål med färdig men bortglömd blomkål från häromdan. Osande av kålfislukt.
Jag börjar bli som min mamma.
Tänkte att det kanske var en gammal ost eller nåt.
När jag skulle värma gårdagens pasta i mikron hittade jag roten till det onda.
En hel skål med färdig men bortglömd blomkål från häromdan. Osande av kålfislukt.
Jag börjar bli som min mamma.
Sommarkänsla
Högsommarvärmen är tillbaka.
Haft två 'handy men' på kontoret som trixat med AC:n.
Barbentabenen glittriga av sommarlotion med glow.
På lunchen fullsmockat på lunchställenas uteserveringar, många med rosé i glasen.
Barnen har T-shirtbränna och solblekta slingor i håret.
Jag sträckläser deckare om kvällarna; ett bergsäkert sommartecken.
Haft två 'handy men' på kontoret som trixat med AC:n.
Barbentabenen glittriga av sommarlotion med glow.
På lunchen fullsmockat på lunchställenas uteserveringar, många med rosé i glasen.
Barnen har T-shirtbränna och solblekta slingor i håret.
Jag sträckläser deckare om kvällarna; ett bergsäkert sommartecken.
onsdag 2 juni 2010
Dom hade fel.
Dom som tyckte att det var hemskt av oss att dra upp barnen från dagis för att åka ner till Bryssel tre månader och slänga in dom stackarna på ett ställe där dom inte förstod ett ord.
Många glada tillrop också förstås, men också oväntat många:
Ska inte du vara hemma med barnen istället?
Sådär hade jag aldrig kunnat göra! Mina barn är så känsliga.
Men vad ska ni göra om det går åt skogen?
Jag var nervös, men jag trodde aldrig nånsin att det skulle gå åt skogen.
Och med halva facit i hand så har båda barnen vuxit en meter var i självförtroende. Störst effekt märks på sonen, som plötsligt blivit helt orädd för nya människor!
Som går runt och pöser i sin skoluniform.
Han bubblar och babblar och frågar.
Ser att världen inte bara består av blonda blåögda barn i Polarn & Pyret-jackor.
Att pappor kan ha klänning (kimono förvisso...), att mammor kan ha röda prickar i pannan, att det går att kommunicera med alla, på ett eller annat sätt.
För att inte tala om hur ett nytt språk har fötts fram inuti. Hur han liksom för sig själv går och muttrar "gul, yellow, lila, purple, I like pancakes, I don't like eggs, sit down, stand up, I'm a music man I come from far away..."
Och fascinerande att se hur anpassningsbara barn är, hur självklart allt blir så snabbt. Bra lärdom även för livet hemmavid, när allt inte blir som man tänkt sig.
Så mitt råd, om nån går och filar på planer men är osäker, blir ett entydigt Nikeiskt: Just do it!
Många glada tillrop också förstås, men också oväntat många:
Ska inte du vara hemma med barnen istället?
Sådär hade jag aldrig kunnat göra! Mina barn är så känsliga.
Men vad ska ni göra om det går åt skogen?
Jag var nervös, men jag trodde aldrig nånsin att det skulle gå åt skogen.
Och med halva facit i hand så har båda barnen vuxit en meter var i självförtroende. Störst effekt märks på sonen, som plötsligt blivit helt orädd för nya människor!
Som går runt och pöser i sin skoluniform.
Han bubblar och babblar och frågar.
Ser att världen inte bara består av blonda blåögda barn i Polarn & Pyret-jackor.
Att pappor kan ha klänning (kimono förvisso...), att mammor kan ha röda prickar i pannan, att det går att kommunicera med alla, på ett eller annat sätt.
För att inte tala om hur ett nytt språk har fötts fram inuti. Hur han liksom för sig själv går och muttrar "gul, yellow, lila, purple, I like pancakes, I don't like eggs, sit down, stand up, I'm a music man I come from far away..."
Och fascinerande att se hur anpassningsbara barn är, hur självklart allt blir så snabbt. Bra lärdom även för livet hemmavid, när allt inte blir som man tänkt sig.
Så mitt råd, om nån går och filar på planer men är osäker, blir ett entydigt Nikeiskt: Just do it!
Tusenmilaservice
Meneh nu vet jag inte riktigt.
Ringde förutseende tidigt i år för att boka tid för min årliga cellprovtagning hos gyn.
Min polska, barska, högröstande kvinnliga gyn som har nästan samma namn som en berömd efterrätt.
Bara det att hon har slutat sen sist.
Så jag fick en ny.
Jan-Åke.
Stabilt?
Ringde förutseende tidigt i år för att boka tid för min årliga cellprovtagning hos gyn.
Min polska, barska, högröstande kvinnliga gyn som har nästan samma namn som en berömd efterrätt.
Bara det att hon har slutat sen sist.
Så jag fick en ny.
Jan-Åke.
Stabilt?
tisdag 1 juni 2010
Det bidde bara en tumme
Jahaja.
"Rue Gourmandise" visade sig vara en sorglig samling restauratörer som ställt ut lite extra bord på trottoaren och eventuellt lät en gitarr spela en trudelutt. På gatan dundrade bussar och sopbilar förbi.
Och dottern var trött och extremt nappsugen, så pass att den lilla blida varelsen gav upp sitt glaskrossartjut inne i jourbutiken. Dessutom hängde reget i luften och det anslutande sällskapet dök aldrig upp.
"Så blir det ibland", sa jag till sonen och sen frågade han massor om vad som skulle hända om man inte hade några fingrar utan bara en tumme på varje hand.
"Rue Gourmandise" visade sig vara en sorglig samling restauratörer som ställt ut lite extra bord på trottoaren och eventuellt lät en gitarr spela en trudelutt. På gatan dundrade bussar och sopbilar förbi.
Och dottern var trött och extremt nappsugen, så pass att den lilla blida varelsen gav upp sitt glaskrossartjut inne i jourbutiken. Dessutom hängde reget i luften och det anslutande sällskapet dök aldrig upp.
"Så blir det ibland", sa jag till sonen och sen frågade han massor om vad som skulle hända om man inte hade några fingrar utan bara en tumme på varje hand.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)