Jag är en avgrund av vårblek längtan.
Dimensioner i lager på lager av nu och då.
Min kropp är här men jag är inte riktigt närvarande.
Jag har svårt att fördra vintern. Mörkret. Kylan. Fukten. Fulheten.
Och när våren kommer spricker min längtan ut i vemod och oförmåga.
En ensam ballong på väg mot bergen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar