måndag 26 september 2011

Utan titel.

Älskade pappa. Du fattas mig.
Ditt frågovissel och mitt svarsvissel.
Din trygghetspeng som låg i min ficka när jag reste bort.
Dina roliga historier som det växte skägg på.
Dina små poem.
Dina associationer.

Allt det bär jag med mig.

Jag har sörjt dig i så många år. Lite i taget.
Alla målbilder hann du med. Min examen, mitt första jobb, mitt bröllop och dina barnbarn. Jag är
så glad för det.

Jag vet att dina sista år mest varit en väntan. Men när mamma ringde idag och berättade att du stillsamt somnat in kändes det ändå som en iskall och smärtande stråle av ljus rakt i mitt hjärta.

Din dotter för alltid.

- Posted using BlogPress from my iPhone

17 kommentarer:

JsN sa...

Beklagar sorgen!

JsN sa...

Beklagar sorgen!

Kattis sa...

Åh, det känns i hjärtat oavsett om det är väntat eller oväntat.
En älskad förälder kommer alltid att vara saknad.
Kram till dig och familjen

Malinka sa...

Åh. Hur väntat det är spelar visst ingen roll, har jag märkt.

Kram.

[attle] sa...

Jag beklagar sorgen.
Kram

Victoria sa...

Beklagar sorgen! Det är alltid så svårt att förlora en förälder. Härligt att du har så fina minnen av din pappa, det är guld värt att plocka fram. Stora kramar till dej och familjen.

Aggie sa...

Åh, så fint du skriver. Så sårt, men alikevel så tryggt. Kondolerer. Klem.

frasselina sa...

Beklagar sorgen. Jag förlorade också min pappa nyligen (väntat men inte alls begripligt för det) och dina ord går verkligen rakt in i hjärtat. Pappor ska vara HÄR, de ska inte försvinna, hur skruttiga de än råkar vara.

Nipe sa...

Beklagar. Kram

Anna sa...

Åh hu, beklagar verkligen. Kram.

Rabiatfeminism sa...

Beklagar verkligen. Min pappa försvann för över tio år sedan. Han kommer alltid var min pappa men oj som jag kan sakna hans närvaro ibland.

Skånetös sa...

Beklagar sorgen!
Det är svårt att se sina föräldrar bli äldre, dom ska ju vara starka och finnas där som en trygghet när det behövs. (Säger flickan som aldrig blir riktigt vuxen.) När man bor en bit bort blir det så tydligt hur de åldras mellan gångerna man ses. Att förlora en av dem, det kan jag inte ens tänka på för det gör för ont.
Jag tänker på dig!
Kram

Fina sa...

Så ont i hjärtat. Beklagar sorgen! Kram!

Annika sa...

Så vackert skrivet. Beklagar sorgen!

Lisa sa...

sorgligt. alltid. oavsett. kram!

e sa...

Vackert skrivet. Det blir ett hål så är det och det gör ont på ett eller annat sätt. Ta hand om dig och bli omhändertagen.

Anna sa...

Jag läste ikapp först idag.

Kramar och tankar.