fredag 27 januari 2012

På andra sidan bordet

Jag sitter för närvarande på andra sidan bordet.
Dissar ansökan efter ansökan.
Hör hur jag mumlar "Näää, stön! Bort med dig. Och va fan, nä, du går bort."

Där min chef haft fyra veckor på sig utan att lyckas välja ut ett antal kandidater gör jag nu samma jobb på en timme.
Men känner mig förstås inte helt snäll.
Fast alltså, det är ganska lätt att göra en första sållning.
För jösses, av 75 ansökningar kan man lätt stryka hälften med bara en blick på brev och CV.

Har nu nitton som ska bli tio som ska bli fem som ska bli en.

Det är väldigt nyttigt att sitta på andra sidan bordet ibland. Framförallt förstår man att det sällan enbart handlar om ens formella kompetens eller ens erfarenhet. Det handlar också mycket om sånt man som sökande inte kan påverka: att strukturellt passa in i just den här gruppen. "Har vi redan fem av den här sorten behöver vi snarare en sån här annan för att få bättre dynamik."

Ska bli kul med intervjuerna.
Jag kommer få jobba med mina fördomar.

3 kommentarer:

JsN sa...

Och för den där första gallringens skull krävs att ansökan är lättillgänglig och överskådlig. Alla som inte greppas snabbt läser jag inte alls, möjligtvis hamnar de i en kanskehög att läsas om inte tillräckligt intressanta finns annars.

Visst blir det tydligt att man söker mer än formell kompetens. Som du säger någon som kan funka i gruppen och tillföra det där som saknas oavsett vad det är.

Men jag har tyckt att det varit roligt mest!

Tjockalocka sa...

Ja, det är kul - men en smula skrämmande. Hur lätt man (jag) dissar en ansökan utan att veta ett smack om personen bakom.

fröken salt sa...

Sökte ett jobb där jag blev dissad i urvalet. Fick ändå komma på intervju tack vare ett sent återbud (och att jag trollade med knäna för att kunna komma).

Fick jobbet! Från dissad till hissad, mycket skön känsla.