Nej, inget yttre kan påvisas. Men inuti gnager det rejält.
Inre oro, ett troligen kroniskt tillstånd för mig, som varierar på skalan mellan 'helt okej' och 'panikångest'.
Troligen en kombo av vädret, årstiden, bråken med Modern, den eviga Skulden, tjatandet med barnen, stressen på jobbet och så Resfebern, den diarréframkallande sorten, inför nästa veckas USA-tripp.
Hur som helst gnager det, och jag har svårt att fokusera på annat. Skriva till exempel.
4 kommentarer:
Hörrödu, låter som om du behöver en pepp-fika? Eller åtminstone pepp-telefonsamtal? ...Peppmail? Jag finns till hands. Kram!
Söta du! Pepp(arkaks?)fika skulle vara hemskt trevligt! Men tiden tiden... Onsdag är jag obokad, annars är det tjockt med möten och/eller makens bortavaro.
Usch.
Trångt liv emellanåt. När åker du till USA!? Men du kommer ju älska det när du kommer dit. Som du vet.
Tur vi har en helg avsatt för samvaro ganska snart, känner jag. Och på en så fin plats!
Styrkekram.
Jag tror du behöver ta hand om dig ordentligt. Träning, bra mat (no late-night skafferi-raidings, särskitl inte när du är trött/ledsen/stressad. Bra frukost. Ovanstående har gjort underverk för min mentala och fysiska hälsa sedan jag omsatte det i praktik.
Betsäm dig för en ny strategi gällande din mor. Det du prövat hittills funkar inte. Gärna något radikalt. Din make verkar vara en klippa och en hård sådan också ("prata fort med henne" :)). Use him.
Kram.
Skicka en kommentar