Rond 259

Efter att ha kört ut en fredag lunch och kollat på sexmiljonershuset vars souterrängvåning var i sommarstugeskick och den terasserade trädgården ett stenigt schakt satte vi oss i bilen och tittade på varandra.

Den uppenbara frågan: Varför gör vi det här mot oss själva?

Pendeln svängde därmed över ännu en gång i ordningen och vi bestämde oss där och då att nu får det vara slut på sonkiga husvisningar och förortsångest. Nu fokuserar vi på ett rum till i stan och på sikt punschveranda på landet.

Kopparslagaren

Befinner mig just nu i en bakfyllt huvuds värsta mardröm: Leklandet Fantasia.
Ljudnivån är öronbedövande, det rusar runt ungar överallt, det är epilepsiframkallande mönster och färger och det gungar under fötterna när man tassar runt på det pannkakskletiga golvet.

Men barnen älskar det.
Och det finns gott kaffe.
Och gratis trådlös uppkoppling.
Och nachotallrik.