måndag 30 april 2012

Betraktelse från ett styck ledarskapskursus

Ok, kursen. Jag gick alltså en kurs torsdag - fredag som handlade om att lära sig leda andra utan att vara chef. Detta eftersom det är precis det jag förväntas göra. (Inte för att jag vill utan för att situationen är sådan. Jag vill gärna leda, men då vill jag fan också vara chef.)

Några betraktelser:
Nittio procent av deltagarna på kursen (totalt 40 pers) var kvinnor.
Det kan ha att göra med att det var många från vården (undersköterskor som fungerar som arbetsledare men inte har den formella rollen som chef.)

Vad drog jag för slutsats av det:
Tja, det KAN ju rent teoretiskt vara en ren slump.

Men min konspiratoriska hjärna drog genast slutsatsen att duktiga drivande kvinnor som vill upp "belönas" genom att få en skitroll i form av ledare utan formell chefstitel och chefslön. Däremot tror kvinnan själv (man/jag) i stunden att det är en belöning - att chefen ser hur duktig man är och därför får man mer ansvar. I själva verket är det en frustrerande och sjukt otacksam roll.

Män - däremot - skulle aldrig gå med på att inte få "hela paketet". Det vill säga - antingen ledare OCH chef, inklusive alla fringies, eller så skiter man i det.

Min chef ville att jag skulle gå kursen. Jag tror inte hon tycker det är lika roligt när jag kommer tillbaka med en enda övertygelse - att vara ledare utan att vara chef suger gammal åsneröv. Punkt.

Inga kommentarer: