Högmod går före fall

Så nu sitter man här, eländig, med huvudet inkapslat i gullfiber och med en arsenal av Alvedon, Ibuprofen, Pronaxen, Esberitox och Otrivin framför sig.

Elofska betraktelser

Idag har Elof namnsdag.
När jag träffade maken för snart tretton år sen hade jag aldrig reflekterat över namnet.
Det är hans favoritnamn. Efter en djupt älskad morfar.
Det var nästan bestämt att om vi fick en son skulle han heta Elof.
Jag nojjade för "Loffe".
Det blev Knut. Knut Elof. Och Marcus Elof.

Älskade lill-Elof!
Älskade stor-Elof!

En bra dag att fira halvårsfödelsedag på, när man annars fyller år i december.
Dessutom fyller Knut Elofs gudmor år samma dag. Ett tecken på samhörighet.
Trodde jag. Nu blev det inte så. Ett litet styng i magen.

Äckligt

Sonen hittar en larv i fyraveckorstvätten.
Föräldrarna tittar på varandra med skam och skräck i blicken.
Sju maskiner tvätt tas itu med.

Nu bor larven i en läkerolask som sonens första husdjur.
Den kommer inte leva länge.
Tack och lov.

Gröna vågen

Smolk.
Möttes av en science fiction-aktig syn vid ankomst till playan imorse.
Jättelika vågor av MÖRKGRÖNT vatten, kaskader av neongrön smörja, vällde in över land.

-"No worry, madaaame. OK. No toxic."

Nån form av ändrad vindriktning som gör att nån form av alg blåser in i drivor mot land. Händer ca en gång om året. Vara i ca tre dagar. Lär inte vara farligt. Men hur kul är det att låta lilla C guppa runt i mörkgrön sörja, som dessutom luktar pärk?

Vändande taxi till Anantasila istället, stranden bakom apberget, där det också finns pool. Där var vattnet klart som kristall och ingen fattade vad vi menade.

-"Aaha! You like green, madaame?"