Maken filosoferade vid kaffet:
Mandelbiskvier är gravt underskattade.
Bortglömda rentav.
Smakar ljuvligt till en shot espresso,
som italienska mandelkakor, fast i miniatyr.
Och han har ju rätt.
Vi kom på att man kan ju pimpa dom små rackarna. Kanske doppa dom i mörk Vahlrona? Klutta på en kula mandelmassa?
Eller bara äta som dom är.
Direkt ur påsen.
Underskattade. Och sen förlorade vi oss i ljuva barndomsminnen av het nyponsoppa, kall vaniljglass och dessa små underverk till krispiga mandelbiskvier.