Igår ville sonen att vi skulle följa efter skolbussen i bil.
Idag hoppade han glatt in i bilen och sa lite förvånat när vi skulle säga hejdå att "Mamma, idag känns det inte jobbigt faktiskt!".
Jag tror att det här är extremt bra för dom.
Och för mig.
För alla inblandade faktiskt.
We can do it, liksom!
1 kommentar:
Det tror jag också. Tycker det är stort av en femåring att kunna analysera sig själv sådär, att det inte känns lika jobbigt längre. Och att komma underfund med det så snabbt.
Skicka en kommentar