Bergochdalkarneval

Hette en gång en Lundakarneval där jag var högst delaktig. Jag var nämligen utklädd till sprängladdning. (Gissa kopplingen osv...)

Lite som denna veckan varit. Flow. No flow. Go. No go.
Och så en sprängladdning på det.

Ibland är det väldigt befriande att sätta tydliga gränser. Det var nog en av de bästa lärdomarna från min terapi. Jag kan inte förändra eller alltid ens påverka andra, men jag kan påverka hur andra påverkar mig genom att sätta en skarp gräns runt mig själv.

Nu är jag iallafall på flow-sidan igen. Vilket snabbt kan ändras då jag är gräsänka with kids i helgen (herr C tar sin virkade fluga, pipa och anktuta och drar på Den Årliga Jakten).

Mest av allt vill vi bara sova. Åtminstone Sötot och jag. Sonot vill mest bara spela och hänga med kompisar.

 

Fatlover

Hur det går med min LCHF?
Jo tackar som frågar. UTMÄRKT.

Yrseln och illamåendet är borta.
Och jag får uppfinna!

Gör pasta av färskost och fiberhusk, bröd av ägg och keso, ris av blomkål och godis av knaprigt kakaoböneskal.

Nä men seriöst så funkar det skitbra. Barnen dras med av bara farten i min sockerjakt och mumsar i sig mina experiment med 90%-ig choklad och oraffinerat kokosfett.

Har iallafall tappat sommarkilona och tycker generellt att det känns sundare att ersätta socker och stärkelse med fetare (naturligt fet) mat. Småätandet försvinner. Märks även på barnen, som nu äter turkisk yoghurt med hallon och (sockerfri) nötcrunch till frulle istället för "filåflingor".
"Rena efterrätten!" sa dottern om frukosten häromdan.

Negget är att jag tycker jag orkar mindre vg träning (inbillning?). Det sägs att det tar ca 3 månader innan kroppen fattar att den kan omvandla annat än snabba kolhydrater till energi.

Tänker att jag snart går över till mer liberal lchf, som knappt märks om man inte vet.

Nä! Nu hem och blanda till ett kesobröd!

Hampahandske

Så jag har ett sår på benet.
Var det kommer ifrån? JO DET SKA JAG TALA OM.

En turkisk man i bar överkropp och väldigt små badbyxor skrubbade sönder huden med sin vassa hampahandske. Så sant som det är sagt.

(Faktiskt en helt fantastisk upplevelse på en parkeringsplats i Upplands Väsby)

För detaljer kontakta undertecknad.

Shitloads

Så jag funderar på att starta en blogg.
En Kenza-blogg. En sån blogg som drar in 200 000 i månaden. Ja?

Alltså - hur händer det ens? Hur går det till? Förklara steg för steg för jag fattar inte.
Hur får man 55 miljoner läsare? Vad skriver man då?

Antingen det, eller börja koka metamfetamin.

(Höst=TV-serier=Breaking Bad. Om nån blev orolig.)

 

Kollegor kollegor kollegor ❤️

Jag var ju lite orolig för det sociala när jag bytte jobb.
Precis som jag var gången innan dess. Och gången innan dess.
(Den enda gången jag inte varit det var efter min allra första katastrofanställning i bygg-grop bland gubbmän med Cats-affischer på väggarna, well)

Tänk om det bara är trista seriösa människor. Ingen med min humor. Folk som inte vill hitta på nåt. Jag som har mina bundsförvanter. What if... osv.

Men så wow liksom. Bästa nånsin. Sitter man plötsligt där med tolv coola, smarta, roliga kvinnor på härlig dammiddag ute i spenaten!

Food tour Söder!

Fortsätter njuta av fin vänskap och fina presanger som varar länge.
Idag dax för en fantastisk matvandring på Söder, åtta restauranger och en chili- och insektsbutik.

Sent ska syndaren vakna (LCHF)

Jo alltså jag har börjat köra LCHF. Sen en vecka tillbaka.
Det började med mer veggo. Blev sen lite mer raw. Och det här med gluten är ju inte så bra, så då experimenterade jag med andra mjölsorter. Köpte chia för att äta nyttigare frukostar.
Och vips stod det klart för mig att jag borde testa LCHF eftersom det är ganska logiskt.

Sommarens öl, grill och brist på löprundor har nämligen satt hemliga spår som gör att jag exempelvis inte kan knäppa kostymbyxorna utan alltid går i klänning nuförtiden (vilket är väldigt trevligt, MEN osv)

Så nu kör vi på det ett tag! Lite läskigt att plötsligt överge det inlärda fettnojjan och götta ner sig i hur-mycket-vitlökssmör-en-vill på biffen. Roligt att testa att BAKA helt utan mjöl. Och få fram nåt slags bröd som faktiskt funkar helt ok. Skönt att helt skippa socker, och bli obehagligt medveten om hur socker finns i ALLT. Intressant att tvingas tänka nytt. Blomkålsmos istället för potatismos. Kålrabbipommes istället för vanliga.

Nån som testat? Reaktioner?

Efter en vecka känns det... jag har haft lite huvudvärk, känt mig lite mysko, men i övrigt bra. Aldrig hungrig, väldigt osugen på söta saker, håller mättnad längre.

När jag fyller femtio...

Då ska jag åka Orientexpressen!

http://www.belmond.com/venice-simplon-orient-express/