Nej, det är inte glamouröst att resa. Bara så vi sätter det rakt.
Lämnade hotellet efter frukost vid tio igår och var hemma i Stockholm vid ungefär samma tid, på kvällen. Då innehöll dagen den ångestfyllda packningen, när allt ska tryckas ihop i för liten väska, försening på första flyget (först evig väntan på rullstolslift till den rullstolsbundne passageraren, sen tankning, sen ett plan brevid som fått tekniska problem och inte kunna rullas iväg och därmed missade vi slottiden etc). Luftgropar i bergochdalbaneformat, inte kompatibelt med mitt känsliga balanssinne. Tjurrusning på ångestflygplatsen i fucking Frankfurt, som slutade i fem svettiga svenskar dumbstruck vid en gate som ändå stängts för evigheter sen.
Ombokning, mer väntetid, guiltgiftshopping.
Vidrovarmt på nästa plan, sen fryskallt när AC'n kom igång.
Dom som säger "ja men du får ju iallafall reeeeesa" är såna som aldrig rest.
Mobiliserar inför nästa resa, men stänger först av, snugglar ner mig bland mina finaste och drömmer om en virkhelg på landet.
Lämnade hotellet efter frukost vid tio igår och var hemma i Stockholm vid ungefär samma tid, på kvällen. Då innehöll dagen den ångestfyllda packningen, när allt ska tryckas ihop i för liten väska, försening på första flyget (först evig väntan på rullstolslift till den rullstolsbundne passageraren, sen tankning, sen ett plan brevid som fått tekniska problem och inte kunna rullas iväg och därmed missade vi slottiden etc). Luftgropar i bergochdalbaneformat, inte kompatibelt med mitt känsliga balanssinne. Tjurrusning på ångestflygplatsen i fucking Frankfurt, som slutade i fem svettiga svenskar dumbstruck vid en gate som ändå stängts för evigheter sen.
Ombokning, mer väntetid, guiltgiftshopping.
Vidrovarmt på nästa plan, sen fryskallt när AC'n kom igång.
Dom som säger "ja men du får ju iallafall reeeeesa" är såna som aldrig rest.
Mobiliserar inför nästa resa, men stänger först av, snugglar ner mig bland mina finaste och drömmer om en virkhelg på landet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar