måndag 6 februari 2012

Den där egentiden

Som det tjatades så mycket om ett tag.
Den där som låg som en hägring bakom "bara-dom-blir-liiiite-äldre"-hörnet.

Nu är man liksom där.
Och då inser man att det är inte bara egentid per se, utan kvaliteten på densamma som också spelar roll.

Imorgon sitter jag till exempel tretton (13) timmar på ett flyg (två flyg för att vara exakt).
Ocean av egentid. Maken tittar på mig med avund/dröm i blick.
För mig är det okvalificerad egentid. Jag sitter där, i min flygstol, och kan välja på att läsa, kolla på ett begränsat utbud av film där man knappt hör vad dom säger eller att dricka mig berusad (vilket går bort eftersom jag ska direkt in i ett möte vid ankomst). Dessutom är jag ofta ganska uptight eftersom jag som regel ska leverera ett eller annat smart input till dit jag ska också.

Den egentiden jag egentligen vill ha, behöver och saknar, är stora sjok av fri och rörlig tid. Tre timmar för att slipa ner min rokokobyrå och måla den svart, gå en lång lång tvåtimmarspromenad i rask takt, dricka vin i fyra timmar med vänner på trevliga ställen, gå en halvdag på auktioner och sånt.

Eftersom jag dock har - sk lyxig - tillgång på kvantitativ statisk egentid får jag dock hålla tillgodo med densamma och fortsätta drömma om den kvalitativa.

Inga kommentarer: