onsdag 30 december 2009

Decennieresumé 1999 - 2009

1999 var året då vi flyttade till Stockholm från Lund, nyutexaminerade och med arbetslivet vid våra fötter. Året då en era tog slut, och en ny började. Studenttiden var definitivt över.

Vi hamnade i en etta på Skeppargatan, det var i januari och jag minns att det var kallt, mörkt och läskigt. Folk var snorkiga, frågade om när jag sade ord som Värtavägen, jag hittade inte i stan och mitt jobb låg way out i förorten.
Hamnade i en bygg-grop i Sickla (då fanns inte Sjöstaden) med porr på väggarna och uppfällda ringar. Jag blev utskälld och tog därmed äntligen körkort. Jag var ensam tjej, ung och skåning. Jag sade upp mig nio månader senare.

Vi flyttade till Döbelnsgatan i andra hand, hade massor av fester, gick på after work på Norrlands och Grodan, tävlade om vem som hade nyast mobiltelefon och kortast hår. Jag levde high life som trainee på ett energibolag, vi var åtta 'påläggskalvar' som gled runt och garvade mest hela tiden. Fick riktiga Stockholmsvänner och lärde mig att när man vant sig vid dialekten så var Stockholmare som folk är mest, lite trevligare kanske.

2002 gifte vi oss i Malmö, hade frackbröllop och sjöng fortfarande studentvisor. Det var färgmatchade små pilleraskar och gud vet vad. Jag hade ju haft massor av tid att planera eftersom jobbet var i gungning - vi skulle gå ihop med stort finskt energibolag och ingen visste vad som skulle hända.

Vi var i norra Portugal på bröllopsresa, jag bytte tjänst på samma bolag och vi började försöka få barn. Ett år senare konstaterades att jag hade PSOS och påbörjade fertilitetsutredning. Vi köpte första bostadsrätten och återvände till ursprungsplatsen. Jag hade fått smak på det internationella och sökte en sådan tjänst på ett statligt verk och fick den. Strax därefter blev Knut till med lite hjälp och kontrollerad ägglossning. Fantastiskt! Men nervöst att berätta det för nya chefen på nya jobbet, tyckte jag då.

Blev mamma under smått spektakulära former i december 2004, och drog stolt runt en knallröd Bugaboo på Karlavägen. Lämnade över till maken efter nio månader och började så smått resa igen när jag plötsligt blev magsjuk under en Brysselresa. Det var chockartat att inse att jag var gravid, helt utan hjälp - och så tätt inpå. Nytt samtal med chefen. Hann dock jobba nästan ett år. I juli 2006 föddes Carla, vår lilla Tjockalocka. Då hade vi också hunnit köpa ny lägenhet, två nummer upp på samma gata, och totalrenoverat den.

I januari 2007 åkte vi med barnen på en tvåmånaders långresa till Thailand, en otrolig upplevelse för hela familjen. Vi bestämde oss genast för att boka ny resa till året därpå.

På sommaren 2007 började jag blogga. En ny värld öppnade sig, nya insikter, debatter, vänskaper som växte fram.

Relationen till våra föräldrar blev mer märkbar med barnens ankomst. Min pappa blev allt äldre och hans benskada gjorde honom stillasittande. Min mamma... Ja, det är en historia för sig och en stor sorg för mig.

Jag jobbade och fick mer ansvar och större frihet. Vi hittade rutiner som funkade med två småbarn och två heltidstjänster. Framförallt jämställdheten. Att vi delade på allt och tog lika ansvar för allt från vinteroveraller som föräldraledighet.

2008 drog vi iväg till Thailand igen, sju veckor, och kom hem med ny energi. Jag började husnojja och kollade Hemnet flera gånger om dagen i månader. Påverkades av folk som flyttade, nojjade, letade även större lägenhet men så kom finanskrisen och att stod stilla.

2009 har varit ett mycket bra år jobwise. Jag har haft förmånen att få resa till exotiska och intressanta platser och göra en insats för svenskt näringsliv och energi/miljöfrågan. Barnen är i en härlig ålder, dom älskar sin förskola och sina vänner här runt parken, vi har ett skönt socialt umgänge och trivs bra. Ändå kliade det i projekttarmen och vi bjöd seriöst på två hus, men förlorade båda. Efter sommaren dök lägenheten tvärs över gården upp och vi slog till. Jag började gå till en samtalsteraput/coach, något som stärkt mig massor.

Efter en psykiskt jobbig jul ser jag fram emot 2010 som ett år då saker faller på plats. Inuti och utanpå. Synkronicitet.

8 kommentarer:

Kajsa sa...

Kul att läsa om ert decennium! Har missat att ni huggit lägenheten mitt emot. Skönt. Är ni nöjda med det nu då eller drömmer ni fortfarande om hus i framtiden?

Tjockalocka sa...

Vet inte! Det känns som ett steg som är rätt just nu, och då har vi ju möjlighet att välja om senare. Hus i nån form vill jag nog ha - men jag kan nog tänka mig ett litet sommarhus istället...

Kaos-Anna sa...

Rolig sammanfattning!
Kanske skriver en också. :-)

Hoppas 2010 blir kanon för dig Jennie.

Vi måste ses och dricka skumpa iaf.

Jos sa...

All lycka nästa år, vännen. Kom ut till skärgårn' efter nyår (vi stannar till 10/1), om ni har lust. Så vi får slå vatten på vardagistan + fritidifrihet-kvarnen ... It's da shit. Kram

Godiva sa...

Gott Nytt År!

(Åh, vad spännande det är att läsa era decennium-resor!)

UggledaLen sa...

Känner en odefinierbar sorg när jag läser ditt inlägg men oxå en stark visshet om att 2010 blir DITT år! Saker kommer lägga sej på plats och syncroniciteterna finns där bara du är öppen för dem. Ge det tid för under mars och framåt lossnar det!

Kram Len

Aggie sa...

Godt Nytt År! De beste ønsker for året som kommer. Du inspirerte også meg til en liten sammenfatning av de siste ti årene. Følger deg videre. Skål!

Tjockalocka sa...

Tack! Och gott nytt på er alla!!