lördag 20 september 2008
fredag 19 september 2008
torsdag 18 september 2008
onsdag 17 september 2008
Heta nätter kastanjetter
Om tre timmar drar vi till Valencia.
Eller åtminstone, påbörjar resan som utgår från snikflygplatsen i Skavsta.
Ska hälsa på tokfarfar Nelson.
Ser fram emot en liten miniresa hela familjen. September har varit en hektisk jobbmånad, och den är inte slut än. Nu lämnar jag datorn för några dagar, men lovar att uppdatera med bilder från ett - förhoppningsvis - lite varmare Spanien.
Eller åtminstone, påbörjar resan som utgår från snikflygplatsen i Skavsta.
Ska hälsa på tokfarfar Nelson.
Ser fram emot en liten miniresa hela familjen. September har varit en hektisk jobbmånad, och den är inte slut än. Nu lämnar jag datorn för några dagar, men lovar att uppdatera med bilder från ett - förhoppningsvis - lite varmare Spanien.
tisdag 16 september 2008
Skrattar bäst som skrattar sist
Om det nu var nån som blev lite avis.
Så kan jag meddela att jag sov som en kratta; vaknade halv fyra efter en mardröm om en torterad tupp, hade hjärtklappning och vargtimmesångest och vred mig som en plågad mask på en krok i tre timmar. Gick slutligen upp klockan sju, trött som en gris.
Det här händer mig ibland. Inte varje gång, men ganska ofta när jag sover på annan ort. Urjobbigt. Och orättvist, när man nu får chansen att sova ostört.
Så kan jag meddela att jag sov som en kratta; vaknade halv fyra efter en mardröm om en torterad tupp, hade hjärtklappning och vargtimmesångest och vred mig som en plågad mask på en krok i tre timmar. Gick slutligen upp klockan sju, trött som en gris.
Det här händer mig ibland. Inte varje gång, men ganska ofta när jag sover på annan ort. Urjobbigt. Och orättvist, när man nu får chansen att sova ostört.
måndag 15 september 2008
Kvällens Menuett!
Pallar ni?
Pilgrimsmussle"korv", halv grillad havskräfta med grön ärtpuré och saffransrisotto
Majskycklingbröst med karljohansvampstubbe, kronärtskockshjärtan och timjanssky
Creme Catalane med citrusfrukter och hemgjord vaniljglass med krokant
Pilgrimsmussle"korv", halv grillad havskräfta med grön ärtpuré och saffransrisotto
Majskycklingbröst med karljohansvampstubbe, kronärtskockshjärtan och timjanssky
Creme Catalane med citrusfrukter och hemgjord vaniljglass med krokant
Jobbe..?
Konferens hela dagen. Sekelskiftesvilla längst ut på Ön.
(Fri utsikt till f.d (?)hemmamorsenästet.)
Start 09.30 med nybakade majsmuffins och färskost, kaffe.
Sen ett pass verksamhetsplanering.
Tvårätters lunch på punschverandan med utsikt över vattnet.
Tre timmars lekfulla teambuildingaktiviteter.
Kaffe och björnbärsmoussetårta.
Kort pass med verksamhetsplanering.
Nu varm dusch, ombyte och glida ner i baren. Senare trerätters middag, vin.
Krypa ner mellan svala lakan. Sova ostört hela natten.
Frukostbuffé.
(Fri utsikt till f.d (?)hemmamorsenästet.)
Start 09.30 med nybakade majsmuffins och färskost, kaffe.
Sen ett pass verksamhetsplanering.
Tvårätters lunch på punschverandan med utsikt över vattnet.
Tre timmars lekfulla teambuildingaktiviteter.
Kaffe och björnbärsmoussetårta.
Kort pass med verksamhetsplanering.
Nu varm dusch, ombyte och glida ner i baren. Senare trerätters middag, vin.
Krypa ner mellan svala lakan. Sova ostört hela natten.
Frukostbuffé.
Jag gillar att jobba.
Nästa planeringsresa går till Paris.
söndag 14 september 2008
När Tjockalocka kom till stan
Och just det ja.
Hur hamnade jag här, egentligen?
Slump. Eller kanske inte. Vad vet man.
Det började när vi i slutet av år 1998 planerade vår flytt till Stockholm och lade vi ut vår fina tvåa på Fredsgatan i Lund på bytesannons. Den som nappade var en juridikstuderande som ville plugga en termin i Lund. Hon hade en etta högst upp på Skeppargatan 77. Så blev det. En råkall, mörk januaridag kom jag med tåget till Stockholm, bytte till T-bana, röd linje mot Mörby C, hoppade av vid Stadion och hade inte en susning om vilken uppgång som ledde hem.
Vi bodde på Skeppargatan i fyra månader och det måste ha satt spår, trots att jag under denna tid mådde riktigt risigt, ville flytta hem och längtade efter Skåne så att hjärtat värke. För efter sedermera tre månader på Kungsholmen, två månader i Sibirien och fyra år på Norrmalm, så valde vi, när vi slutligen gav oss in på bostadsmarknaden, att köpa en tvåa på parallellgatan till den där vi begynte vårt äventyr.
Så var det och nu får vi, som framgått, svår ångest och andnöd när vi tvingas snudda vid tanken att inte kunna bo kvar just här, för evigt.
Hur hamnade jag här, egentligen?
Slump. Eller kanske inte. Vad vet man.
Det började när vi i slutet av år 1998 planerade vår flytt till Stockholm och lade vi ut vår fina tvåa på Fredsgatan i Lund på bytesannons. Den som nappade var en juridikstuderande som ville plugga en termin i Lund. Hon hade en etta högst upp på Skeppargatan 77. Så blev det. En råkall, mörk januaridag kom jag med tåget till Stockholm, bytte till T-bana, röd linje mot Mörby C, hoppade av vid Stadion och hade inte en susning om vilken uppgång som ledde hem.
Vi bodde på Skeppargatan i fyra månader och det måste ha satt spår, trots att jag under denna tid mådde riktigt risigt, ville flytta hem och längtade efter Skåne så att hjärtat värke. För efter sedermera tre månader på Kungsholmen, två månader i Sibirien och fyra år på Norrmalm, så valde vi, när vi slutligen gav oss in på bostadsmarknaden, att köpa en tvåa på parallellgatan till den där vi begynte vårt äventyr.
Så var det och nu får vi, som framgått, svår ångest och andnöd när vi tvingas snudda vid tanken att inte kunna bo kvar just här, för evigt.
Sanningen om Överklassen på Öfvre
Det var ju varit en del snack om överheter och översitteri. Rikt folk och gliringar om klass och demografi på Östermalm. Bara namnet på stadsdelen får somliga att gå i taket av indignation.
Och verkligheten? Jo, jag tänkte jag skulle berätta lite om den. Om dom vi känner, umgås med, bekantas bekanta. Dom flesta är helt vanliga människor. Många bor i hyresrätt (Visste du att: hälften av lägenheterna på Östermalm är hyreslägenheter), andra bor i bostadsrätt, treor eller max fyror. Någon är arbetslös, någon pluggar, en hel drös jobbar inom vården, någon är förskolelärare, en är optiker, ett par jurister, ekonomer, ingenjörer. Nån står i affär, en är väktare, någon jobbar på TV. Många har ingen bil alls, en del har en bil. Ytterst få har fler än så. Dom flesta storhandlar på Prisxtra, några åker ända till Sickla. Finhandlar gör man på Sabis. Barnen på Knuts och Carlas dagis har kläder från H&M, Lindex, PoP för det mesta. Få har märkeskläder. Inflyttade skåningar har oljerock och det finns gott om lite bättre secondhandbutiker. På sommaren tar folk sin engångsgrill och grillar korv och dricker boxvin i parken.
Sen finns det andra skikt också. Tanter i fotsid minkpäls och fjortisar med Guccisneakers. Men för det mesta är folk här som folk är mest. Förutom då att alkisarna spelar boule.
Frågor på det?
Och verkligheten? Jo, jag tänkte jag skulle berätta lite om den. Om dom vi känner, umgås med, bekantas bekanta. Dom flesta är helt vanliga människor. Många bor i hyresrätt (Visste du att: hälften av lägenheterna på Östermalm är hyreslägenheter), andra bor i bostadsrätt, treor eller max fyror. Någon är arbetslös, någon pluggar, en hel drös jobbar inom vården, någon är förskolelärare, en är optiker, ett par jurister, ekonomer, ingenjörer. Nån står i affär, en är väktare, någon jobbar på TV. Många har ingen bil alls, en del har en bil. Ytterst få har fler än så. Dom flesta storhandlar på Prisxtra, några åker ända till Sickla. Finhandlar gör man på Sabis. Barnen på Knuts och Carlas dagis har kläder från H&M, Lindex, PoP för det mesta. Få har märkeskläder. Inflyttade skåningar har oljerock och det finns gott om lite bättre secondhandbutiker. På sommaren tar folk sin engångsgrill och grillar korv och dricker boxvin i parken.
Sen finns det andra skikt också. Tanter i fotsid minkpäls och fjortisar med Guccisneakers. Men för det mesta är folk här som folk är mest. Förutom då att alkisarna spelar boule.
Frågor på det?
Nikotinfingrar
Men så var det den här lilla detaljen med att kärna ur femhundra plommon.
Förutom att det är jävligt tråkigt och tar sjukt lång tid så blir fingrarna dessutom alldeles gulbruna. Och det går inte bort. Och jag ska hålla två föredrag imorgon. Där jag gestikulerar. Och jag är alldeles brun och liksom sträv om alla fingrarna på högra handen. Ofräscht.
Herr Plommon
Vi fick flera kilo härliga plommon när vi var på besök i förorten igår.
Flera kilo.
Så nu har maken varit och handlat finfina glasburkar, jag handlade ingredienser, vi tog varsitt barnkalas, och kvällens teamwork består i att koka plommonchutney samt lägga in plommon i rom och konjak.
Idealiskt! Bo i stan men vara föremål för husägarvännernas generositet!
MUMS!
Flera kilo.
Så nu har maken varit och handlat finfina glasburkar, jag handlade ingredienser, vi tog varsitt barnkalas, och kvällens teamwork består i att koka plommonchutney samt lägga in plommon i rom och konjak.
Idealiskt! Bo i stan men vara föremål för husägarvännernas generositet!
MUMS!
lördag 13 september 2008
I have a dream
Amerikansk dansrestaurang. Middag vid runt bord, liten lampa med sammetsskärm, storbandsjazz i bakgrunden. I mitten cirkulärt dansgolv, parkett. Vid desserten spelas det upp till dans. Storband. Sinatra. Bennett. Aznavour. Blekrosa chiffon, svart sammet, pärlörhängen. Tångondulerade hår. Smala mustascher. Foxtrot.
Hade jag haft stålars skulle jag öppnat ett sådant ställe.
Hade jag haft stålars skulle jag öppnat ett sådant ställe.
Det här med leggings
Jag tycker att Camilla Thulin har en poäng. Det här med tunika och leggings. En tunika är ingen klänning. Det är en tunika och bars förr till byxa. När nu det här med leggings är inne, verkar somliga tro att det är liktydigt med byxa. Men vad är egentligen skillnaden mellan leggings och en tjockare strumpbyxa? Vill man visa en strumpbyxeröv? Neej. Så varför vill man då visa en leggingsröv? Tunikan räcker ju oftast inte ner merän över halva skinkan. Jag är ingen moralist. Jag tycker bara det är fult med strumbyxerumpor. Vad tycker du?
fredag 12 september 2008
Klasskillnad
På Östermalm spelar A-lagarna boule.
En del av dom kan knappt hålla balansen, men dom lyckas ta-mig-fan oftast med riktigt bra kast.
Det enda är att man ständigt är skitskraj för att få ett stålklot i nacken.
En del av dom kan knappt hålla balansen, men dom lyckas ta-mig-fan oftast med riktigt bra kast.
Det enda är att man ständigt är skitskraj för att få ett stålklot i nacken.
Pyssel
Jahaja, dagens smakis-skörd på Sabis bestod av lammfärsbiffar, renskavsgryta, ekologisk pasta med sås, japanska dumplings och snodda vindruvor (jag veeet att även en vindruva är stöld men vad göra när två ungar går bärsärk och behövs mutas).
Vi kom dock hem med allt annat än ovan nämnda, således bidde det surdegsbaguette, färska räkor, rökta räkor, långlagrad grevé, rostade saltade macadamianötter, en flaska Rose's lime, en grillad kyckling, en påse potatiskroketter, en färsk vitlök samt en sjukt stor påse med lösgodis. Till detta avnjöts en redan inhandlad Riesling.
Sen kan ni ju gissa vem som åt vad och varför.
Vi kom dock hem med allt annat än ovan nämnda, således bidde det surdegsbaguette, färska räkor, rökta räkor, långlagrad grevé, rostade saltade macadamianötter, en flaska Rose's lime, en grillad kyckling, en påse potatiskroketter, en färsk vitlök samt en sjukt stor påse med lösgodis. Till detta avnjöts en redan inhandlad Riesling.
Sen kan ni ju gissa vem som åt vad och varför.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)