Sanningen om Överklassen på Öfvre

Det var ju varit en del snack om överheter och översitteri. Rikt folk och gliringar om klass och demografi på Östermalm. Bara namnet på stadsdelen får somliga att gå i taket av indignation.

Och verkligheten? Jo, jag tänkte jag skulle berätta lite om den. Om dom vi känner, umgås med, bekantas bekanta. Dom flesta är helt vanliga människor. Många bor i hyresrätt (Visste du att: hälften av lägenheterna på Östermalm är hyreslägenheter), andra bor i bostadsrätt, treor eller max fyror. Någon är arbetslös, någon pluggar, en hel drös jobbar inom vården, någon är förskolelärare, en är optiker, ett par jurister, ekonomer, ingenjörer. Nån står i affär, en är väktare, någon jobbar på TV. Många har ingen bil alls, en del har en bil. Ytterst få har fler än så. Dom flesta storhandlar på Prisxtra, några åker ända till Sickla. Finhandlar gör man på Sabis. Barnen på Knuts och Carlas dagis har kläder från H&M, Lindex, PoP för det mesta. Få har märkeskläder. Inflyttade skåningar har oljerock och det finns gott om lite bättre secondhandbutiker. På sommaren tar folk sin engångsgrill och grillar korv och dricker boxvin i parken.

Sen finns det andra skikt också. Tanter i fotsid minkpäls och fjortisar med Guccisneakers. Men för det mesta är folk här som folk är mest. Förutom då att alkisarna spelar boule.

Frågor på det?