Två barn tätt var väldigt tufft första året/n, men sen har det bara varit fördelar. Dom delar många leksaker och till och med kläder med varandra. Och sen yngsta 'blivit stor' så ser jag så sjukt många positiva saker med att ha lite större barn:
Man slipper vagnhelvetet
Man slipper släpa med blöjor och vällingpulver så fort man ska nånstans
Man kan resa "as is" mer eller mindre
Man kan titta på samma typ av TV-program
Man slipper torka dom i rumpan mitt i middagen, det gör dom själva numer
Man kan göra helt familjegemensamma aktiviteter eftersom båda barnen gillar samma saker och är i ungefär samma ålder
Man kan prata och diskutera intressanta saker, inte bara navelskåderi om vem som fick den största kakbiten
Man kan lämna dom hemma själva korta stunder, för att handla mjölk eller hämta tvätt i tvättstugan
Man är inte längre en ständig "övervakare", dom får och klarar visst mått av frihet (hämtar pizza själva på pizzerian brevid, är nere och leker på gården själva, kan ringa i telefon om det är nåt, äldsta springer upp till skolan själv om man släpper honom vid gathörnet)
Jag är tacksam.
2 kommentarer:
Vad vill du egentligen säga?
Precis det jag skriver.
Att jag trivs betydligt bättre som förälder nu än när barnen var yngre.
Och att det som var icke-planerat och ur-jobbigt i början (två barn tätt) visade sig ha synergieffekter och vara en fördel senare.
Typ så.
Skicka en kommentar