Det regnar varmt.
Varma droppar sjunker ner i min hjässa och den omslutande värmen i luften känns instängd som i en glasburk.
Och vi är inne hela dagen.
Jag jobbar. Försöker jobba. Medan sonen vrider sig i kliande vånda. Distraheras emellanåt av sitt nya galaktiska SuperMariospel.
Vi smörjer. Talkar. Droppar.
Dottern pratar oavbrutet. Får utrymme att titta på Dora när sonen somnat av nattlig sömnbrist och sövande antiklidroppar. Hittar gömda nappar överallt.
Och jag känner mig tung i kroppen. Ont liksom.
Tung i huvudet. Det är så mycket jag ska göra. Men jag minns inte riktigt vad.
Fokus för långt borta.
Funderar på hur man kan bli så trött av att vara inomhus med barnen en hel dag. Längtar lite till kontoret. Espresson. Tystnaden.
Det regnar fortfarande.
Ljummet. Som en strilande dusch.
3 kommentarer:
Önskar jag längtade till kontoret. Vill ha nytt jobb. Fast tills dess tar jag tillvara på småttingtiden! Har fattat att den går fort så jag njuuter.
Ja det där är ju så dubbelt. Själv tycker jag bättre om den störrebarnstid som börjar komma nu. Saknar inte blöjbarnstiden alls faktiskt. Nu kan man göra en massa saker tillsammans!
Jo det kan jag säkert hålla med om - är precis påväg ut blöjfas och har väl aldrig varit bebis.fanatiker... Men eftersom jag ändå inte trivs på jobbet - spenderar jag mer tid med dem - sen VILL jag jobba med nåt stimulerande, utmanande! Älskar att jobba om det är rätt jobb!
Skicka en kommentar