Nio madrasser och en kasse nysilver

Lunch-räd på IKEA.
Nio madrasser, tvåhundrafemtio kilo sängar, kommentaren "Hur många ungar HAR ni??" av speditören samt en portion kålpudding. Tre feta vagnar lämnades in till Bring som enligt uppgift ska leverera allt "i hallen" imorgon mellan tre och sju.

Så jag tar min (förmodat) bakfulle man, en kasse auktionsfyndat matsilver, barnen och en pava vin och kör till Landish tomorrow morning.

Montera, måla, mumsa, mickla.

Hotell Kantarell

Och nu är vi överens med säljarna. The Knallelander has done it again.
Dom står för materialkostnaden för det extrajobb vi måste göra med att byta ut isolering och blindbotten, och vi tar jobbet.

Wiii, kom sommar på Kantarellvägen 48!
Helt galet!

En f.d kollega som jag lunchade med igår undrade om vi led av "familje-damp".
Ja, man kan ju undra. Själslig rastlöshet, är det samma sak? Att drivas av utmaning och nya projekt. Men nu hoppas jag ju på en sommar i en solvarm blå hammock, lätt gnisslande. Barn som hoppar rep och plockar smörblommor. Fästingar. TBE. Algblomning... eh, ja. Men lite 'nybyggarkänsla' faktiskt. Nu sätter vi ner sommarbopålar i Sörmland. Slår an ny bana för barnens kommande sommarminnen.

Och källarförrådet ska inventeras på Prunus-serviser och Min Lilla Stad-burkar.
Och så har jag lovat att klippa naglarna och bli händig. Hoho.