Vardagssäkra din dotter

Undvik också att klä henne i kjol, låt henne inte gå hem efter mörkrets inbrott, alltid hålla nyckelknippan som ett knogjärn, aldrig gå ensam utan alltid i sällskap, låt henne ägna sin fritid åt att ta svart bälte i karate samt på alla andra möjliga sätt låta hennes liv gå ut på att skydda sig mot pojkar, killar och män som har en jävligt taskig kvinnosyn.

Insatser riktade mot dessa pojkar, killar, män? Nada.

Det är väl DÄR man borde sätta in alla resurser!
Lära pojkar redan från födseln att respektera allas rätt till sin egen kropp, integritet och värdighet. Att respektera ett nej. Att inte bruka våld.
Jösses.

Att göra kön

Jag har en son som redan är väldigt mycket 'Pojke'.
Jag har en dotter som fortfarande är väldigt lite 'Flicka'.
Jag vet inte vad det säger om mig.

Jag som ogillar Pojkighet. Traditionell sådan. Brötet. Brölandet. Utfallen. Pillandet. Petandet. Puttandet. Konsekvenslösheten.

I dotterns gympagrupp hade alla flickorna (utom en) rosa volangdräkter och håret i pippilotter.
Dottern hade brorsans ärvda Bamseshorts med linne, blågult. Håret i mittbena, rakt ner i ögonen. Där. Närvarande. Uppfylld och Lycklig.

Jag vet inte vad jag vill säga. Orkar inte riktigt förklara. Vill säga något om kön, föreställningar om kön, självuppfyllande könsprofetior, medveten uppfostran och genus.
Och nånting om att mitt i allt detta sitter man ändå där ibland, med en svindlande känsla av att det är bortom ens kontroll.