Fortfarande lite lätt labil. Gick från en stress till en annan (julen, maten, klapparna, jagharingetågööra). Ledighet för mig är alltid bitterljuvt. Välbehövligt men ångestframkallande. Framförallt julloven som de senaste åren innebär ett visst standby-läge för mig inför vårt stora Mellanösternprojekt direkt efter ledigheterna.
Idag sushi på stan, vinkat av lillkusin, hälsat på treveckorsbebis, lagat lutfisk som tre av fyra inte gillar (men såsen - sååsen! Skånsk senaps), funderat lite på nyår och har nu kraschat i soffan brevid Onepiece-smurfarna (bästa julklappen alla kategorier säger unge herr) som stickar mössor på sina nya Quick Knits.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar