Dagens kom-ihåg

Packa simkläder (sonen)
Fixa barnen för skolfotografering (båda)
Ta med frukt till utflykt (dottern)
Ta med riskakor (sonen)
Tandläkaren (jag)
Hämta med kompis från fritids (jag)
Möta upp Blocketmänniska med två lampor (jag)
Fotbollsträning (dottern)
Snabb middag (nån)
Föräldramöte (sonens klass)
Föräldramöte (dotterns klass)
Tvättid (maken)

Jobba (när?)
Jogga (när?)
 

Vardag

Skola, fotboll, sim, räknestenar, äpplen, gympapåsar, regnkläder, grusdojjor, simskola, kompisar.

T-bana, storväska, högklackat, pennsamling, mailväxling, matlagning, springturer, virke, prestationsångest.

Ladies night

Jag och dottern håller fredagkväll på landet. Man virkar, äter ostbågar, tittar på brasan och somnar i soffan.

Köpenhamn

Inleder jobbveckan med spännande workshop och ett rum med utsikt.

Betraktelser i småstaden

Jag kan inte bestämma mig för vilket som är värst när jag hamnar i småstaden.

Den totalt självnöjda inställningen som innebär ingen som helst nyfikenhet på att se något annat i livet. Man trivs där man är och stannar i det sen barnsben trygga. Det är inget fel i det, jag har bara svårt att relatera. Jag trodde alla människor var av naturen nyfikna.

Eller om det är värre med dom som sk "lyckats ta sig därifrån" och nu lever ett liv fyllt av markörer som stärker detta. Man talar om exakt vilket område man bor i (om det anses "fint"), man anar en annan betoning, en smula tillskärpt dialekt och en air av bajsnödighet rent generellt.

Medan partnern, den utsocknes som varit livlinan ut, är helt avslappnad och snarare omhuldar småstadens familjära gemyt.

Från BB till KK

Från helgens bröllop i Borås - med allt vad det innebär av småstadssyndrom (mer om det sen) - till konferens i Köpenhamn.

Övar på mitt inledningsanförande och drabbas av tvivel.

Längtar efter vardag. Rutiner. Virkning och TV-serier.

Får resor, oregelbundenhet, äventyr och ångest.

Kvällens grytlapp

En om dagen är bra för magen osv.

Och annars då?

Annars så pågår en stor omorganisation åter igen på mitt jobb, och jag känner hur jag destruktivt börjar bli en av dom där bittra, cyniska, förhärdade som inte längre orkar "förhålla sig" och vara positiv till förändring.

Det är förmodligen dags för mig att byta miljö. Oavsett alltså.
Jag tänker att mitt mentala bagage börjar bli för stort. Jag känner för många människors dolda agendor. Jag har sett hjulen snurra samma varv för många gånger. Folk som började efter mig lämnar före mig.
Samtidigt, en avundsvärd arbetsplats på många sätt, ett sjukt bra jobb.

Jag vet inte.

Och jag är så kluven så kluven.
Med gott självförtroende men sviktande självkänsla balanserar jag på randen av Högkompetent och Bluff. I kombo med fyrtioårskrisen som vrålar "Du skulle ju skrivit en bok! Fått värsta välbetalda toppjobbet! Blivit hög chef! Flyttat till USA! Skolat om dig till silversmed! Startat eget! Vad fan! Va?? Va??? VA!!!"

Och annars då?
Jotack, det rullar.

Kutandet

Jag har ju inte skrivit så mycket på bloggen om det här kutandet.
Men jag går faktiskt in i åttonde veckan med spring. Långsamt och inte så långt, men dock.

Jag! Springer!

Upp och ner har det gått - bland ormar och djungelträsk på landet till asfalt och Karlavägens allé i stan. Till och med ett löpband i Malmö slank med.

Vad märker jag?
Tror att jag känner mer energi, i kroppen.
Konditionen självklart. Och tillfredsställelsen efteråt.

Idag 4,5 km på 28 min och sen ett pass virkning på det.

Yr och illamående

Jag har just epilerat benen.
Tänkte bespara Borås-borna min urskog. (Bröllop på lördag)
Dom är inte så vana vid sånt.

Jag blir alltid helt yr och illamående efteråt.
Måste lägga mig ner i soffan och stirra på en punkt rakt fram.

Jösses.

Collagetest

Vet inte om jag tyckte den här appen var så kul egentligen?

Spetsdukar

Kommer efter Grytlappar.
Stärkta ska dom vara. :-)

Catching up

Kombon kass täckning på landet, Facebbok och dagar som ser ungefär likadana ut har gett vid handen en brutal bloggtorka ser jag. Inte bra, alls.
Även ilandsproblemet att jag numer tar de flesta bilder med mobilen, men helst bloggar från datorn ställer till en del logistikutmaningar.

Ok, med det sagt osv.
Summering av sommaren i M- :

Det kunde lika gärna inte varit min grej, men det är det.
Lunket därute på halvön, man målar en lucka, man badar, man åker till M- och handlar garn, man dricker vin, man virkar. Man sover som en gud. Det är tyst, men ändå tryggt med alla grannar omkring. Kroppsarbetet, pillandet, grillandet.

Trädgården är egentligen inte det som är grejen. Så fick jag det sagt igen. Barnen leker helst hemma hos andra, eller på stora stenen, eller i skogen. Precis som jag när jag var liten. Trädgården är rätt ointressant, men genererar en hel del ångeststillande tillfredsställelse i form av gräsklippning, rabattrensning och  beskärning.

Sjön är ljuvlig (hear hear! att jag säger en sådan sak, uppvuxen vid två hav och insjöhatare i många år). Sandbotten, ljumma bad i 26-gradigt vatten trots det i övrigt rätt pissiga sommarvädret, metandet av abborrar och kräftfisket. I love.

Jag har sprungit. Gått, sprungit, flåsat. Stigarna går längs hela udden och utsikten är på sina håll bedövande.

Grannarna. Tanter och gubbar och snickare och slaktare och sotare och dubbla doktorer. Hänget har varit över förväntan. Det byts gurkor mot tårtor och hängmörat kött mot nyfiskade kräftor och grytlappar mot nyupptagen potatis. Ändå är det ingen som tränger sig på.

I F- finns stora mataffären och byggbutiken.
I M- finns de charmiga trähusen med antikaffärer och tantcaféer.

Jag är mycket nöjd med det så kallade Landet. Och sommaren. Vädret till trots.