Jag tillhör inte dom som ofta reklamerar eller klagar. Men ibland får jag liksom nog.
När Rysskonsum sålt broccolibuketter fyllda med svarta baggar, och veckan innan svindyr sparris som var möglig vid hemkomst (och dessutom ofta har utgångna varor i hyllorna) så skrev jag ett mail till Coop. Fick ett trevligt svar.
Vad gjorde herr C? Han rusade ner till Rysskonsum med en stinkande baggfylld broccolipåse, ställde till världens scen, skällde ut butikschefen som först ville se kvitto och var allmänt tvär, gav hela skiftet ett lektion i kundservice, särskilt när man handlar mat för tretusen i månaden i den skitbutiken, och passade på att meddela att han DESSUTOM VILLE HA PENGARNA TILLBAKA FÖR DEN MÖGLIGA SPARRISEN SOM SÅLTS TILL HONOM FÖRRA VECKAN. Han fick det. Utan kvitto. Eller sparris.
Det var tyst i butiken när han gick ut.
Vi är lite olika där.
1 kommentar:
Han är lik mig där. Och jag gillar att jag är sån. Hur ska det annars bli bättre?
Skicka en kommentar