Vemod

Det var ganska längesen jag hade sådan där magstyngig söndagsångest, men idag har jag det.
Imorgon börjar rutinerna igen, rutiner som jag egentligen gillar och fysiskt är beroende av för att må bra, men den här semestertiden har varit så mysig. Barnen anammade otippat sommartiden och har alla morgnar sovit över normala nollsexnollnoll - idag vaknade storebror halv tio.

Söndagsångest således och regnet spelar på min ruta.

Audi A4 2004

Ja, vad hände med bilen?

I rondellen där bilen började hicka kraftigt, nyss ipackad med en gigantisk packning samt två nyss insomnade barn för färd mot Estoccolmo, fanns en Audiverkstad. Problemet var bara att den stängde fyra. Vi var där fem i fem.

En snäll mekaniker som redan var för sen till kalas, stannade kvar för att åtminstone hjälpa oss att hitta felet med en särskild dator. Tyvärr var reservdelslagret låst medelst datorstyrning.

Alltså tändspoleurkukning på tredje facking cylindern.

Ringer försäkringsbolaget och kollar options. Hyrbil, buss eller hotell och billagning. Väljer sista alternativet. Har tur och får sista hotellrummet i fullbokade sommarstaden. Familjesvit. Barnen i extas. One more night i bollhavet.

Har ännu mer tur - det måste vara måsskiten - noll sju noll noll susar maken upp till snälle bilmeken och får bilen fixad på tjugo minuter. Han slår i en massa databaser och får upp att felet är ett känt fel på Audi's av denna eminenta årgång och därmed täcks av nån good will-garanti. Bilfel och hotell således gratis för oss.

Det kändes surt som fan när det hände men blev väldigt bra till slut. Knut är kär i tre franska flickor som han träffade i bollhavet den kvällen...

Kontant räkning

Vad ska jag börja med?

En styck tappad sextongrams vigselring i den kritvita Falsterboska sanden
En styck tändningsspole utkukad i Varbergs utkanter
En styck lös rinnig och kraftigt stinkande fiskmåskit på makens huvud, nedrunnen längs örat och halsen
Ett styck maggropsångestframkallande gräl med åldrade modern med ris bundet åt egen rygg

Eller,

Ett styck härligt storkalas på Österlen
En helt fantastisk vecka på den Falsterboska strandängen
Ett antal besök av goda, gamla vänner som fick själen alldeles varm
En styck lycklig bror, en styck lycklig syster
En harmonisk, ganska utvilad, tajt familj

Kort resumé från gästdatorn på Statt

Nästan två veckor utan bredband.
Först panik, sedan ganska skönt, och så kli i kroppen när det närmar sig hemfärd.

Det har varit mycket. Jag har bloggstoff så det räcker ett tag framöver.
Relationen med modern är minst sagt ansträngd. Jag visste ju hela tiden att det skulle bli så. Nu ligger jag om natten och författar ödmjukt franka brev om det här med att rannsaka sig själv och att ta ansvar för sitt liv och sina handlingar. Om sånt som hon aldrig lärt sig.

Jag ligger också med styng av glädje i magen, över att ha träffat en gammal vän och känt att ömsintheten fanns kvar trots att vi inte setts på fjorton år.

Vi har haft en över förväntan bra semester. I barnens ögon lyser glädjen. Vi är ett himla bra team, familjen C. Jag älskar dom allihop så oändligt. Och ja, nu är jag inne på min tredje öl...

Dom skulle bara veta

Vi har en juniorsvit på Elite Hotel Växjö.
Våra barn är helt i extas. Rummet är gigantiskt. Dom får vara uppe så länge dom vill.
Vi var först på Ali Baba och åt sjukt äcklig kebabtallrik. Men barnen älskade dom små rökfyllda fontänerna och kitchiga fejk-stalaktiterna i taket.

Just nu skrikhoppar och brakfiser två spritt nakna ungar och en halvnaken pappa i studsgymnastik på dubbelsängen, varvat med chipskastning och bubbelvattenfontän på soffbordet.

Dom skulle bara veta, affärsmännen och dom förälskade paren som bor här normalt sett.

Onsdaging

Heldag i Trosa; räklådning, bryggsegling, glassslickning, poolbadning, fikning, hemåkning, nattning, rosédrickning.

Besökte som visat även Saltå Kvarn på vägen dit; jäskorgsinhandling, fikonbrödsköpning, bagerifluktning, vedförbränning.

Nu är vi hemma; uppackning, ompackning, semesterplanering, listskrivning, resefebring.

Rapport från Nedre

Dagen har bjudit på visit på ensligt kontor där sonens vokabulär enbart bestod av ordet "Kobajs", oavsett vad mina kollegor frågade honom.

Vidare kulinarisk höjdpunkt på "Röde Orm - pizza och husman" på Hornsgatan, där vi lurade i barnen tjockfriterad torsk under förevänding att det var "Nuggets".

Cykeltur, smörköp, Bibblan.

Sedvanlig tur på Fältan, inköp av kaffebönor, omladdning hemma, ompack, och så tur till Playa del Tessin.

Efter middagen hemma dags för bak. Sonen och jag slängde ihop "Knäckiga Rutor", med tusen gram smör och fem liter socker. "Vicken SMASKIG kaka, mamma!"

Son och dotter petar in älskade tår under mammans lår till tonerna av Looney Toons och strax snarkar brorsan.

Iklädd för små frottéknickers dricker jag slutligen rosévin med maken medan vi lallar med i Allsångens "Gå upp och pröva dina vingar!" och pratar om vänskaper och hur vi ska skapa ett bra liv för våra barn.

Tisdag i juli. Over and out.

Andra dagen på semestern

Upp med tuppen.
Packa väska och vagn och besöka SjörövarFabbes sjörövarskepp (nyrenoverade af Chapman), gömma sig i klädskåp och äta pannkakslunch på Moderna, spring längs Skeppsholmskajen, sedan helt om och åka äta vuxenlunch och barnfika på Rosendal, lek på ängar och i blomsterland, lekplats och häcklabyrint, hem och ladda om, leka tafatt och skattjakt, sommarmiddag med sill och snaps, räd i tvättstugan, sen göra jordgubbstårta och dela på fyra, nerkladdade barn badar bubbelbad och tio över sju vill Knut ut och cykla en sväng, kom hem och talade i tungor.

Happ.

Undrar vad vi ska göra imorgon..?

In my garden, typ

Varför odla egna rosor när man har en prunkande rosenallé alldeles utanför, med egen trädgårdsmästare?

Sommarångest

Kan man ha det?
Jag känner i allafall ångest.
Olust. Oro.
Allt på en gång.

Kanske är det ett inför-semestern-syndrom. För just nu oroar jag mig för allt. Resångest, dödsångest, sjukdomar och olyckor. Vaknar i vargtimmen och har frossa. Det var så länge sedan senast att jag nästan glömt hur det var. Men påminns om att det är ett livslångt tillstånd. Bearbetar med kramar, sova nära, roliga planerade aktiviteter.

Önskar jag kunde skaka av mig olusten som en hund skakar vatten ur pälsen.

Pogo Pedagog

Sonens dagisavdelning är så ambitiösa. Vi gillar ju det. Det är pedagogiska temagrupper, det är teater och det är jämlikhetsprojekt.

Och så dessa satans sommarlovsuppgifter...

Förra året var det mönstertema. Under sommaren skulle barnen leta spännande mönster i omgivningen som föräldrarna skulle fotografera. Knut fullständigt ointresserad. Vid höstterminens start skulle barnen berätta om sina mönster. Det slutade med att vi dagen innan tog desperata kort av plankorna på balkonggolvet samt spjälorna i hissdörren som Knut 2,5 svamlade om på samlingen.

I år är det sommarsagetema. Barnen har fått med en liten knypplad docka hem, samt en tom sagobok i vackert marmorerat papper. Dockan ska följa med på sommarens äventyr och barnet ska skriva, måla och dokumentera dockans sommarsaga i den fina boken.

Vi (med sockerröster): -"Tar du med din docka på semestern nu Knut?"
Knut: -"Va? Vilken docka? Nä, dumma dockan, den får inte följa med."
Vi: -"Jo, men dockan ska ju följa med på äventyr, ska inte du och dockan bada lite nu?"
Knut: -"Nä. Jag slängde dockan. I soporna."

Vi vet ju alla hur detta kommer att sluta.

Sommardagis

Sommardagis är jättejättebra.

Vårt sommardagis ligger nästgårds det ordinarie, där är en jättestor lekpark med cyklar, rutchkanor och små hemliga hus. Cyklar och bilar. Piratkostymer och dinosaurier. För barnen helt nya spännande leksaker.

Sommartempo, massor av personal.
Supertrion på plats.

Lugna morgnar, korta dagar.
Glada skrattbubbliga barn som vill gå dit "imorgon igen, visst?!".

När cyberspace slår en på käften

När cyberspace kliver ut ur hemmamammadammet och slår en på käften

På min gata i stan

Det är alltid ett vemod i att vara sist kvar i stan. Sammanhanget man befinner sig i glesas ut tills man nästan blir osynlig. Känslan av att alla andra har planer. Samtidigt tycker jag att Stockholm är som skönast när man är ensam på trottaren och asfalten ångar av värme. Livsrum i stan. Det börjar nu. Vemodets njutning.

Elofska betraktelser

Idag har Elof namnsdag.
När jag träffade maken för snart tretton år sen hade jag aldrig reflekterat över namnet.
Det är hans favoritnamn. Efter en djupt älskad morfar.
Det var nästan bestämt att om vi fick en son skulle han heta Elof.
Jag nojjade för "Loffe".
Det blev Knut. Knut Elof. Och Marcus Elof.

Älskade lill-Elof!
Älskade stor-Elof!

En bra dag att fira halvårsfödelsedag på, när man annars fyller år i december.
Dessutom fyller Knut Elofs gudmor år samma dag. Ett tecken på samhörighet.
Trodde jag. Nu blev det inte så. Ett litet styng i magen.

Växeldra

Men ikväll!

Då blir det smågodis, Sex and the City på Saga och bubbel.

Sommarbock

Sommarholk i Falsterbo bokad vecka 30.
Fem loppaloobas.

Bock!

Bildkälla