>En vacker sommarkväll 1996.
Idag fyller min pappa 90 år. Ja, det är en ansenlig ålder, jag har en halvbror som är närmare 60.
Min pappa var 54 år när jag föddes, han hade levt ett halvt liv innan mitt liv började. Det är speciellt att växa upp med en äldre förälder, det finns fördelar och det finns nackdelar. Att veta att tiden är begränsad på ett faktiskt och påtagligt sätt.
Jag har skyndat mig att älska honom. Velat hinna med en massa saker och göra honom stolt. Han fick se mig ta examen, få mitt första jobb, gifta mig och få två barn. Jag tror att han är stolt.
Dom senaste två åren har min älskade pappa sakta försvunnit in i sig själv. Det är sorgligt och hjärtekrossande, men att växa upp med en äldre förälder förbereder en ganska väl på den brutala åldrandeprocessen. Min sorgeprocess började för många många år sedan.
Grattis på födelsedagen, pappi.
Jag älskar dig!
4 kommentarer:
OJ! Han är äldre än min morfar! (Så är din bror också äldre än min mamma *ler*)
Det är tufft med 90! Och tragiskt när människor man tycker om bara finns fysiskt! Fira hans födelsedag på ett sätt som du tror att han hade velat!
Klart han är stolt.
Känner igen mig mycket i det fina du skriver. Min pappa var tio år yngre än din när jag föddes, men han har alltid varit en äldre pappa han också.
Kram. :-)
Jag har ett samtal med Börge (har inte haft så många alls) som jag fortfarande minns. Kan berätta det sen.
Skicka en kommentar