Depåstopp

Det blev inget hus.
Berättar mer när jag har hämtat mig från dagens helt förryckt galna bergsutflykt som tog fyra timmar i bil på hårnålskurvor i kompakt molndimma, enkel resa. Med en farfar som hävdade "nu är vi snart där!" och två skrikande barn i baksätet.
Jag är tom och trött och i stort behov av depåstopp.

Un pastel

Varje gång jag är på bibblan så får jag ståpäls.
Fan vilken schysst samhällsservice! Jag blir nästan tårögd.
Allt är gratis. Allt står till ditt förfogade; böcker, tidskrifter, musik, språkkurser...!

Igår passade jag på att låna 'spanska på resan' och spansk grammatik. Nu ligger jag i soffan med ett glas vin och övar på det rätta läspljudet i 'cerveza'. Efter två halvpissiga veckor i ett fuktigt litet hus i Skåne känns det sjukt skönt med åtta dagar i Spanien om en och en halv vecka.

'Un vaso de agua.' 'Por favor'.

Alzira

Bokade alldeles nyss septemberresan till farfar Nelson i Spanien. En vecka värme och sol på lite lagom avstånd mellan sensommar och förhöst, nåt att se fram emot när semestern tar slut. Tio loppor fattigare men mycket gladare! Nu ska jag verkligen ta tag i nån slags crash course i spanska.

Vårt andra hem

Heta nätter var korrekt. Vi har haft en kanonsemester, ingen ville åka hem. Carla ville stanna hos "Nesson!", Knut var i extas, värmeälskare som han är. Och föräldrarna upplevde för första gången ever hur det är att vara fyra närvarande vuxna på två barn. Lyx. Fullkomligt ljuvligt.

Staden Alzira en halvtimma från Valencia, med en vacker medeltida stadskärna, massor av butiker och restauranger och med strand och storstad inom räckhåll. Två sovrum och ett badrum fick vi disponera, och farfar Nelson lagade sina paradrätter varje dag. Knut fick gå med och handla pan hos bagaren, blev tillstoppad färska kringlor och godis. Överlycklig. Carla släppte inte farfars hand på i princip hela tiden.

Vi drack kall öl på balkongen, strosade runt i ett siestastängt Alzira, åkte till Valencia och åt paella och tittade på överdådig arkitektur, spanade in finfina kläder, njöt av värmen.
Åkte till stranden, åt glass, badade i ett ljummet Medelhav, kollade in alla ur-äpplen.

Jag kan förstå att det är lätt(are) att leva i ett sådant klimat.
Och det känns som en ljusglimt i vårt annars ganska ensamma släktmörker att vi fått ett "andra hem" att åka tillbaka till när andan och lusten faller på. Avkoppling och avlastning i ordens rätta bemärkelse.